Hej.. jag och min fru har 2 barn ihop.. och nu till problemet..
hon har börjat dricka varje dag nästan måndagar tisdagar ja hela veckorna.. öl 7,5 vin 3-6 liter i månaden...
har tagit upp detta med henne för något årsen och men det var ett jävla liv då.. och sen pratade hon inte med mig på ett tag och allt kändes som mitt fel.. hon rör mig aldrig längre när hon är nykter och sover konstant i soffan 1-2 timmar varje dag efter jobbet och ska vi iväg någonstans så sover hon i bilen.. dricker varje kväll deckar i soffan... jag vet faktiskt inte vad jag ska göra längre... funderar på att lämna henne bara gå... men vi har 2 barn också.. sist jag pratade med henne mådde jag så dåligt efteråt.. vet inte om jag orkar det igen

Bedrövadsambo

För din egen skull och för era barns skull måste du våga konfrontera henne. När hon är nykter. Säg inte "Du dricker för mycket" utan säg hellre "Jag tycker att du dricker för mycket och för ofta. Jag vill..." Du har rätt till din egen känsla/åsikt, den kan aldrig vara fel.

Föreslå en begränsning i mängd och antal dagar per vecka till att börja med. Klarar hon inte det, då inser hon kanske själv att hon har problem.

Det obehaget du känner hela tiden är mycket värre än obehaget du känner när du konfronterar henne. Lyssna till din magkänsla!

Litetill

Nog att hon har problem med drickandet. Hon har säkert dåligt samvete och ångest över det. Att du då påpekar gör att hon går i försvarsställning. Håller med "jag vill" jag tycker " är en bättre start.
Men du måste våga för era barns skull även om det är svårt och hon blir förbannad. Är du orolig över hennes drickande måste du säga det till henne.
Kram och lycka till

Tycker att du ska dokumentera det hon dricker, räkna ut hur mycket det är, fota henne när hon somnar i soffan och ta upp det med henne när hon är nykter. Du kan kanske meddela henne i förväg så att hon vet. Om hon slår ifrån sig hota med att berätta för föräldrar, syskon närstående om hon inte slutar dricka. Det är inte ditt fel, att hon beter sig så tyder på att hon förnekar problemet. Du bör tvinga henne att söka hjälp.
Tycker kanske också att du ska rekommendera henne att gå till doktorn. Jag började dricka när jag blev trött av lågt järnvärde. Jobbar hon?
Och det är inte ditt fel även om hon kanske försöker få det att låta så.

AliceAlice

...kommer du att göra oavsett om du konfronterar henne eller inte.

Som tidigare sagt, det är inte ditt eller barnens fel, oavsett vad hon säger, ni kan heller aldrig få henne att sluta eller komma till insikt, den insikten måste hon hitta själv. Utöver vad ovan skrivits så kan ni kanske söka hjälp på familjerådgivningen, för att få en bättre relation och det kan vara början, att på en neutral plats börja diskutera hur ni har det och sedan komma in på hennes missbruk.

Kör hon bil? Installera i så fall ett alkolås! Hur gamla är era barn? De märker även om de är små, sen kan de inte veta vad det är som är fel. Du kan behöva ngn att prat med o du kan testa vi vårdcentralen eller socialtjänsten. Far barnen illa av hennes beteende? Du kan göra en orosanmälan till socialtjänsten, eller be någon annan göra det, det kan vara en start till insikt men förnekandet kan också fortsätta, många många år!

Mitt x har idag viss insikt o han säger att det finns inget i hela värden som skulle kunnat få honom att sluta att förneka tidigare. Jag försökte på alla möjliga vis, han duperade alla och det slutade ofta med att jag utsågs till skurken. Så med vetskap om att förnekelsen är stark önskar jag dig all lycka till!

Nykteristen

Tyvärr måste man orka oavsett om man gör det eller ej, för sina barns skull. Det är ett tufft beslut och en jobbig insikt i sitt egna liv när man verkligen förrått vad som hände rock har hänt. Men i just detta måste man försöka bortse från sitt egna mående och ta den konfrontationen som också kan bli väldigt långdragen....däremot så kan du inte säga åt henne vad hon SKA göra men du kan säga vad du VILL att hon gör och varför hon borde göra det.

Hoppas du tar modet till dig och pratar med henne om det, om inte annat för dina barns skull.