av Fått nog

Snälla hjälp mej! Åkte dit för rattfylla skäms så jag håller på att dö. Var en vecka sen och inte ätit sen dess. Har varit hemma från jobbet med outhärdlig ångest. Varit på psykakuten och fått Mirzapatin utskrivet. Problem med depression och ångest sen tidigare. Detta känns som mer än jag klarar.

Dionysa
tors, 2017-03-16 - 18:25

Fick du enbart Mirtazapin? Det tar ju tid innan den ger effekt och kan ju dessutom ge ännu mer ångest i början av medicineringen. Men kanske kan du sova på dem? Kontakta vården igen om du inte börjar må bättre!

Fått nog
tors, 2017-03-16 - 19:09

Ja tyvärr. Måste ha något lugnande för ångesten tar kål på mej. Drack några öl idag för jag klarade inte ångesten. Jag är svag nu. Tack för att bryr dej!

Fått nog
fre, 2017-03-17 - 10:01

Har varit i dåligt skick så jag har väl inte skrivit så utdömande direkt. Min barndom var nog inte den bästa. Blev mobbad från ettan till nian. Min enda fristad var mitt rum med böcker och serietidningar. Otroligt känslig och obefintlig självkänsla är något jag brottats med hela livet. Var som barn hyperaktiv, MBD barn kallades man på den tiden. Jag är född 76. Hade konflikter med min mamma berättade hon, minns inte det. Började dricka i fjortonårsåldern. Vilken befrielse det var. Så härligt att inte känna sej mindervärdig och slippa klumpen i magen. Min mamma fick cancer när jag var tjugo. Efter att jag försökt ta livet av mej,berättade hon att hon flera gånger sagt vad har jag gjort för ont för att få dej. Jag kom inte ihåg det men någonstans i kroppen sitter det nog. Jag sa att allt var lugnt. Men någon riktig försoning blev det nog inte. Hon dog strax därefter. Jag var fullständigt nere och började äta antidepressiva. Hjälpte väl sådär. Så jag drack för att döva all ångest. Vi är fem bröder och tre har försökt ta livet av sej. Då måste väl något vara fel. Har alltid varit väldigt plikttrogen och skött skola och jobb. Så jag har balanserat på gränsen med alkoholen ända tills för två år sedan. Då separerade jag och min fru. Har förövrigt två barn som jag älskar. Då gick jag från helgdrickande till att döva mej på vardagarna med. Nu är vi tillsammans igen men drickandet består. Det är inga mängder, men det är ändå nästan varje dag. Det blev ju en roman det här. Hoppas att alla här klarar sin kamp.

Ikaros
fre, 2017-03-17 - 11:25

hej
Det finns alltid något att börja med när allt känns svart. Vad det bästa är för dig vet jag naturligtvis inte men jag vet att för mig handlar det om att ta itu med alkoholen. Sedan tror jag det vore bra om du fick t.ex. sömntabletter och/eller något lugnande nu i början. Prova gärna några AA-möten eller Länkarna om det passar bättre.
Vi är många som varit och är i liknande situationer som du och vi kan hjälpa varandra. Det här forumet är utomordentligt bra. Läs och skriv. Det finns mycket att hämta här.
vänligen
Ikaros

miss lyckad
fre, 2017-03-17 - 11:30

Bra att du skriver på forumet. Alkohol kan bli ångestframkallande efter en tids drickande, framförallt när vi inte dricker. Sen dricker vi för att dämpa ångest och så rullar det på för många. Känslorna och sinnesstämningen ändras starkt av alkohol. Konflikter som man stoppat undan finns ju i kroppen. Många gånger pyser det ut i fyllan. Vad bra för er att ni har hittat tillbaka till varann igen du och frun. Pratar du och frun om alkohol? Man kan klara att sluta själv, men andra behöver lite hjälp. Det svåraste tror jag är att minska på a-intaget. Själv har jag och sambon gjort hundratals försök, med mer eller mindre framgång. Men drickandet har eskalerat så småningom. Nu är det total nykterhet som gäller för mig. Varför riskera mitt och mina näras mående för alkoholdrycker? Det har tagit sin tid att komma till detta beslut. Jag är glad att jag tog chansen. Svårt i början, men på resans gång har insikterna kommit till mig. Har barn som fortfarande mår dåligt av vårt tidigare supande. Jag gör så gott jag kan för att få dem till läkning och tillfrisknande i själen. Och för att dom ska må bra trots mina felval under deras uppväxt.

Fått nog
fre, 2017-03-17 - 11:36

Tack Ikaros! Jag vet inte riktigt själv var jag ska börja. Men tror att det är mitt psykiska mående. Det är det som driver mej till alkoholen. Hur går det för dej? Tar tacksamt mot tips.

Fått nog
fre, 2017-03-17 - 11:54

Tack miss lyckad. Ja jag och frugan pratar om alkohol och jag har dragit ner på det. Frågan jag ställer mej är det värt att sluta helt. Dricker när barnen sover eller är iväg på annat.Men jag blir nog inte lika närvarande som pappa pga alkoholen. Jag vet ju inte hur gamla dina barn är. Men när de är äldre går det ju att förklara kraften i alkoholen och varför du drack. Sorg?ångest? Depression? Du verkar vara en klok människa som säkert fått kloka barn! Önskar allt gott!

miss lyckad
fre, 2017-03-17 - 11:57

Har inte själv åkt fast, men många i min närhet har gjort det även suttit inne. Du kanske kan se det som en ändhållplats på eländet. Nu får supandet ordentliga konsekvenser. Jag förstår att skammen och skulden måste kännas outhärdig. Jag hoppas du förlåter dig själv och tar tag i a-problemet. Styrkekram <3

Fått nog
fre, 2017-03-17 - 12:19

Tack! Ja inte blir det någon mer alkohol med körning. Så mycket kan jag lova. 36000kr i dagsböter. Indraget körkort ett år. Värsta straffet skammen och ångesten. Vad ska folk säja och tro. Är beroende av körkort för körning till jobb och barnens träningar. Får väl bli alkolås. Bor i litet samhälle. Så det är ju extra pinsamt. Ja det där med förlåtelse av sej själv är inte det lättaste. Hur gör man när man tycker att man inte är värd mer en spottloskan på marken. Kram

miss lyckad
fre, 2017-03-17 - 12:35

Det får man eller inte med sig i uppväxten. Din mamma gav andra skulden för sitt dåliga mående. Bla dig och dina nära. Men alla kan få bättre självkänsla tror jag. Det gäller att hitta vänner som tycker om dig precis som du är. Och att våga tro på att dom faktiskt tycker om dig hela tiden, och du tycker om dem. Äkta vänner. Sen att man är uppriktig och äkta och kärleksfull mot varandra i hemmet. Får en känsla av att du är en person som lidit mycket i det tysta. Inte litat på människor. Du är värdefull, framför allt för barnen. Det blir bättre .. Ta en stund i taget. ta hand om dig själv... Kram

miss lyckad
fre, 2017-03-17 - 12:38

I min tråd står det om mitt liv. Nu vet jag att jag drack för att förstärka mina sinnen. Jag blev mer och mer fysiskt beroende av alkoholen. Sen är man fast. det kvittar vilket beroendeframkallande ämne du utsätter dig för. Till slut är man beroende. För vissa personer går det jättesnabbt för andra tar det tid...

Fått nog
fre, 2017-03-17 - 12:55

miss lyckad. Ja du har helt rätt i din analys. Så klockrent att jag började gråta. Kanske inte hela skulden på min mamma bara. Mobbningen i skolan som jag aldrig berättade om för någon har nog påverkat mej starkast.Jag skämdes för det.Har nog aldrig öppnat mej helt för någon. Kanske inte ens frugan helt och hållet. Helt fantastiskt vad du ser klart! Måste jobba med mej själv för barnens skull. Fint att få dela tankar med dej. Kram

Dionysa
lör, 2017-03-18 - 21:36

skulle jag nog kunna skriva en hel bok om. Det mesta har jag "förträngt"... herregud! så mycket ont den gjort med en och så gärna jag nu skulle vilja träffa mina plågoandar; ge dem ansikten! Jo, det är sant.
Jag funderar mycket nu över vad som hände och varför. Och hur det påverkat mig. Sår, mycket djupa sår. Hur läker?

Fått nog
sön, 2017-03-19 - 09:13

Ja Dionysa har också mycket funderingar kring mobbningen. Hur oerhört djupt det sitter i mej. Har väldigt dålig självkänsla. I stort sett i hela mitt liv har jag haft klumpar av ångest i mage och bröst. När jag inte har haft det uppstår bara en stor tomhetskänsla. Alkohol motverkar båda tillstånden. Vad jag önskar man kunde känna sej värd något och kanske lite lycka emellanåt. Önskar dej allt gott!

miss lyckad
sön, 2017-03-19 - 10:44

Skam är en destruktiv känsla som är jobbig. Det kan ju bli en ond cirkel också. Man känner sig värdelös, dricker alkohol och känner en form av glädje eller rus. Efteråt när bakfyllan kommer så känns skammen och skulden etter värre. Kanske känner sig värdelös som förälder, som partner ja, som människa helt enkelt. Slår på sig själv om alkoholberoendet också. Det bästa är att om vi slutar med alkoholen, så känner man sig piggare och fräschare med tiden. Ja, jag klarade faktiskt att sluta med ett beroende. Jag är inte värdelös. Det finns hopp för oss alla. Den dagen vi slutar försöka förändra till det bättre, då först är vi körda...

Fått nog
sön, 2017-03-19 - 11:09

Tänkvärda ord! Javisst är det så att en ordentlig bakfylla förstärker allt jobbigt. Ska föröka dra ner på konsumtionen i första hand.Om inte det går måste jag sluta helt. Har som mål att max dricka 6 öl på fredag och lördag. Gick bra den här helgen iallafall. Drack 4 på fredagen och 3 på lördagen. Ska lämna leverprover pga körkort inom kort,så jag har ju det som morot? Piska? Önskar dej en bra dag!

Dionysa
sön, 2017-03-19 - 13:03

Herregud den skam man som barn, som tonåring, etc... känner när man "inte är ok"! Man vill bara dö. Bara dö. Så lång tid det tog att reparera! Jag vill att mina plågoandar ska vete det och jag vill fr a veta hur dom mår nu.

Dionysa
mån, 2017-03-20 - 10:01

Ser du tv-serien med Morgan som går just nu? Handlar om hur mobbing uppstår, förebyggs, bekämpas. Min erfarenhet är att mobbingen uppstår i dysfunktionella miljöer med dåligt ledarskap och allmän luddighet vad som gäller beträffande regler och förhållningssätt. Många som mår dåligt och som tar ut det på ett lämpligt offer. Själv råkade jag vara yngst i en stor syskonskara där det var väldigt "trångt" känslomässigt. Min syrra tog chansen och tryckte till mig eftersom hon tyckte jag hade lite för lätt att få pappas kärlek. Mina bröder hängde på och sedan var minstingen slagpåse. Chanslös. Så när jag började skolan var mönstret inkört och där fortsatte det. Jag skämdes över att jag var utsatt, tog på mig skulden – så typiskt! Så småningom, som vuxen har jag lyckats bygga upp en självkänsla och skaffat mig en förmåga att sätta gränser för vad som är och inte är ok. Jag låter mig helt enkelt inte dras in i något förtryckarspel och använder min nyupptäckta ilska så det står härliga till! Mycket effektivt.
Berätta gärna något om vad du har för erfarenheter!

Fått nog
tis, 2017-03-21 - 06:28

Ja jag har sett några avsnitt. Jättebra och viktig serie. I mina barns skola har de utarbetade planer för att minimera mobbning. Annat var det när jag gick i skolan ingen såg något eller så blundade de. Jag var äldst av syskonen och var nog den som bestämde. Kanske lite problem i relationen till min mamma. Jag var nog annorlunda mot de andra killarna i skolan. Det var därför jag fick ta emot skit. Jag var blyg och ganska inåtvänd,gillade dessutom att läsa. Det går ju inte! Man skulle hålla på med någon sport. Slog tillbaka några gånger men då blev jag skickad på utredning och fick stämpeln MBD barn. Vad bra att du har kunnat använda din ilska till något bra. Tyvärr har jag hållit inne den och på något sätt vänt den mot mej själv. Jag duger bara om presterar bra i alla situationer. Ska försöka vända på det och rikta ilskan mot orättvisor mot mej och andra. Må väl