av Småbarnspappa

Hej,
Mitt första inlägg. Befinner mig på den 19 A-fria dagen idag. Bestämde mig på nyårsafton för att testa huruvida jag kunde ändra mitt A-beteende på eget bevåg. Vilken skillnad; känner mig piggare, smalare och har inte längre dåligt samvete gentemot mina barn.

Fantastisk känsla!

Men för att sätta saker i sammanhang måste vi gå tillbaka till 2016 (känns som en evighet sedan). Följande förutsättningar; eget företag, mycket frihet, mycket "jobba hemma", företaget gick ganska bra så det fanns en acceptabel inkomst att röra sig inom. Villa, fru, två småbarn, 2 & 5 år gamla.

På en genomsnittsvecka gick jag igenom 6-7 flaskor vin. Alltid rödvin. En typvecka kunde vara 1 flaska på måndag, 1 på onsdag, 2 fredag och 2 på lördag. Tricket var att inte dricka mer än en flaska på en vardag, då kunde jag jobba utan att känna någon bakiskänsla dagen efter. Och helst vara klar innan midnatt så det hann försvinna.

Så såg halva 2015 och hela 2016 ut! (ingen överdrift, vi pratar varje vecka)

Mot slutet av 2016, sensommaren började oroskänslorna infinna sig. Tre varningsklockor som indikerade att detta är på väg åt fel håll.

1. Jag började missa jobbmöten och kunde ibland komma till möten ganska bakis. Luktade garanterat sprit men kunde alltid skämta om en AW dagen innan som en naturlig del av jobbet.
2. Jag hade inga betänkligheter att ta en långlunch med 2-3 glas vin och sen köra hem. Ansåg att jag var en så förträfflig förare att jag kunde hantera det. (jag vet, jag skäms, behöver inga klander)
3. Den allra tyngsta. (min fru jobbar helger så ofta är jag själv med barnen). Jag började missa lektid med dem. Jag hade planerat på att kanske åka till simhallen eller lekland eller liknande, men på morgonen var jag för bakis. Och den stora, då 4, började bli så stor att hon märkte att det inte var rätt

Usch! Men det fortsatte. Hela hösten, vintern. Lyckades hålla mig "bara" salongsberusad (läs: lagom nivå) på Julafton tills barnen lagt sig. Sen drack jag på tills jag somnade i soffan framför TVn. I vanlig ordning

Sen på nyårsafton, i goda vänners lag, bestämde jag mig. Nu ska jag ta det lugnt. Så från den dagen har jag inte druckit en droppe.

Mår som sagt mycket bättre nu
men
- dagarna går vansinnigt långsamt ibland
- suget efter ett glas rött är sjukt starkt ibland
- jag börjar tveka huruvida att tvärsluta verkligen är det jag vill göra. (kanske bara ETT glas?)

Jag vet inte; det fanns ingen poäng här. Ville bara skriva av mig och få ut det ur systemet. Kommentera gärna eller ställ frågor om ni ser att jag missat något. Vad tycker ni? Tvärsluta? Kan man överhuvudtaget göra det själv? Folk debatterar ju i tidningarna nu att man som A-list visst kan ta ett glas eller två utan att tappa kontrollen. Jag skulle vilja det också. Eller, jag vet inte....

Småbarnspappa
sön, 2017-03-26 - 00:40

Tack för att du frågar. Jo, det är ok. Jag dricker, det gör jag. Men just nu ( i detta nu ) så ligger det på hanterbar nivå. Drack en halv flaska i onsdags. Skruvade sedan på och tog resten i fredags. Idag, lördag, lite mer. Innan kvällen är över kommer det gått åt en flaska. Vilket är inom hanterbara gränser.

Ambivalent. Det är väl det ord som sitter bra i munnen just nu. Jag tror att jag sköt för högt i början på året i att helt sluta. Jag tror att jag ligger i exakt rätt forum; "Förändra sitt drickande".

Mitt nya mål är att kunna kontrollera mitt drickande.

INTE
bli den fullaste på festen
låta alkoholen förstöra vardgsåtaganden
bli elak under alkoholen (som min far var)

MEN
kunna ta ett glas till maten (och stanna där)
kunna njuta av ett glas vin

Och framför allt, av dom rätta anledningarna. Inte som en ventil utan som en belöning. Inte som en flykt utan som en förstärkare. Inte med mål att bli berusad utan med mål att njuta.

Jag vill försöka på det spåret. Kanske kommer jag faila och trilla dit igen. Eller så lyckas jag. Vet inte.

En sak lovar jag, och detta är speciellt riktat till AlkoDHyperD. Jag kommer uppdatera den tråden löpande. Det får bli min miniblogg.

Checkar in snart igen.

Till skillnad från förra gången, säger jag nu,

På återhörande!

AlkoDHyperD
sön, 2017-03-26 - 07:15

Nu kanske jag, som saknar förmåga att vara eller tänka lagom, inte är rätt person att bedöma lagomnivå. Två flaskor vin = tio standardglas per vecka fördelat på fyra tillfällen låter ganska ok. Men...
Frågan är vad du vill uppnå när du dricker.
I ditt första inlägg beskrev du de senaste årens konsumtion och att du använde alkohol som stresshantering men ofta fortsatte bortom den gräns där effekten infinner sig (tänker ett-två glas vin ger avslappning, men en flaska ensam i soffan leder till baksmälla och ökad ångest)
Du gillar smaken av vin och skumpa, låter rimligt, samtidigt som jag tänker mig att det inte handlar om smak längre efter första eller andra glaset.
Planen har varit måttligt och kontrollerat drickande vilket tycks funka för det mesta men du beskriver också kontrollförlust då du plötsligt sänker 1-2 flaskor när de andra gått och lagt sig.
Suget under den vita perioden kan vittna om ett psykologiskt beroende. Och du kan ha en genetisk predisposition för beroende med tanke på din pappa.
Det jag skrev ovan är varningstecken.
Ambivalensen är förståelig. Det kan ju vara så att du behöver ge dig själv ytterligare en prövotid för att kunna bestämma dig om det är helnykterhet eller måttlighet som gäller för dig. Kunskap och insikt är grunderna till förändring. Ingen annan än du själv kan motivera eller besluta om hur förändringen ska se ut.
Kunskap får du genom fakta. Vad är de allmänna råden gällande riskbruk? Hur ser de allmänna kriterierna för beroende ut? Vilka varningstecken bör man uppmärksamma? Vad händer i hjärnan under lång tids överkonsumtion?
Insikt handlar om kunskap om mig själv och mina egna beteenden. Utifrån kunskaper om riskbruk/missbruk/beroende, hur ser det ut för mig själv? Vilka konsekvenser har jag upplevt och vilka ännu inte upplevda konsekvenser befarar jag?
En övning jag brukar använda mig av med patienter för att göra processen visuell när det gäller beteenden man ser problem med men har en ambivalens inför är det så kallade "ambivalenskorset".
Enkel beskrivning av denna övning som du kan göra på egen hand utifrån tveksamheterna mellan att dricka måttligt eller vara helnykter:
1. Skriv ner allt positivt, alla fördelar, du kan komma på med att fortsätta dricka då och då.
2. Skriv ner allt negativt, alla nackdelar, du kan komma på med måttlighetsspåret.
3. Skriv ner allt negativt, alla nackdelar, du kan komma på med helnykterhet.
4. Skriv ner allt positivt, alla fördelar, du kan komma på med helnykterhet.
När du får sorterat och skrivit ner så det blir visuellt och tydligt kan det bli en hjälp för dig att fortsätta reflektera. Man kan använda den här modellen även som ett levande dokument där du fyller på under de olika punkterna allt eftersom du gör erfarenheter i egna vardagen.
En viktig utgångspunkt oavsett om du vill använda dig av ambivalenskorset eller inte är att definiera vad måttligt drickande är för dig.
Hur mycket är rimligt och ok att konsumera vid ett och samma tillfälle?
Hur många tillfällen per vecka?
Finns det andra regler du vill sätta upp gällande situationer eller tidpunkter?
Kan du redan nu se framtida fallgropar utifrån tidigare erfarenheter? Vad kan du göra för att förebygga dessa?
Ha en go söndag. Ser fram emot att läsa uppdateringar och ska försöka hålla kontinuitet för egen del när det gäller forumet. Åtta veckor helnykterhet för mig idag. Sist höll jag nollan i ett år. Nu jobbar jag på att förankra vetskapen om att en enda suparperiod för egen del mycket väl kan leda till döden eller mycket allvarliga konsekvenser och att ett enda glas kan leda till en sådan period. Så jag vet att måttlighet inte finns som ett alternativ för egen del, vilket heller inte är vad jag önskar. När jag dricker är det alltid för att döva och slutar alltid förr eller senare i destruktivitet.
Kram