Hej! Jag har läst här några gånger, ofta med ett glas vin i handen. Jag är bara 24 år, verkar som de flesta här är äldre. Hoppas ni kan ha överseende med att jag är så mycket yngre.. jag vet inte vart jag ska vända mig riktigt. Jag har druckit nu i tre dagar.. innan dess nykter i tre, innan dess full i tre ja typ så där går det till. Kommer aldrig över de där tre dagarna, oftast inte ens tre faktiskt.. nu när vi ändå är ärliga. Jag dricker själv och hela tiden. Blir galen på mig själv, har sån ångest och då hjälper bara alkohol som ger mig ångest sen.. detta året har jag varit onykter mer än nykter. Den ända gången på.. ja över ett år som jag varit nykter några dagar i rad var just efter min operation så jag vet inte om det "räknas" när man är fullproppad av morfin.

Jag kan liksom inte sluta dricka när jag börjat.. känner någon igen sig? Både att jag inte kan sluta dricka förrän jag somnar men också har jag druckit dagen innan känns det inte som ett alternativ att vara bakfull, jag måste bara ta en drink för att ordna upp ångesten sen blir det gärna två tre.. sen vaknar jag nästa dag och då tycker jag synd om mig själv igen och så börjar det om.

Men det är så svårt, alla dricker ju hela tiden känns det som, det är så vu socialiserar oss i vår ålder. Vad ska man annars göra? Nu kommer solen också så nu lär det bli svårt att vara nykter.

Vet inte riktigt vart jag vill komma med detta.. tror jag bara vill prata om det. Funderar på unga aa men känns så religiöst. Måste få ett slut på detta nu. Ska bara ta en öl till..

Ellan

Hej och välkommen hit!
Klokt att du reflekterar redan nu. Jag är som sagt äldre men det som är så givande i denna problematik är att inför beroendet är vi alla lika. Igenkänning finns ofta där även fast vi på utsidan kan verka olika. Jag har snart varit nykter i ett helt år. Det har varit en livsresa som jag hade önskat att jag gjort tidigare. Men jag har accepterat läget och jobbar med mig själv. Bla så går jag på AA-möten och jag är inte alls religös. Där känner jag snarare gemenskap, en känsla av att inte vara så jäkla annorlunda. För mig är det en paus från livet att gå dit och jag känner hopp. Lite gratis samtalsterapi som endast kostar tid och närvaro. Finns det möten för YPAA (unga i AA) i din stad så prova, annars gå på ett vanligt möte. Att skriva på forumet hjälper oxå väldigt många. Har du någon i din närhet du kan prata med?
Stor kram!❤

Svartvit

Hej! Jag är i samma ålder som du och jag har samma problem, när jag börjat dricka kan jag inte sluta. Förr ett par år sedan så drack jag ungefär likadant som du. Jag drack varje dag ibland, kunde bli en hel vecka i sträck. Jag trillade alltid dit igen efter 2-3 dagar som nykter. Idag har jag inte det problemet att jag dricker så ofta, nu händer det oftare att det går 2-3 veckor mellan tillfällena. Ibland har jag klarat betydligt längre men majoriteten av gångerna jag blir berusad så spårar det ur, jag kan helt enkelt inte sluta. Jag varken äter eller sover under dessa perioder, har drabbats av hallucinationer och har både kräkts och kissat blod. Har skakat så mycket att jag inte kunnat hålla i telefonen ens.
För mig har forumet hjälpt otroligt mycket, men ångesten jag får efter att ha druckit nu känns värre än den gjorde tidigare. Jag antar att det beror på att man lovat sig själv att inte dricka. Jag tror på att det måste få ta sin tid, och om man har ångest eller liknande så är det betydligt bättre att ta tag i de problemen istället för att dricka alkohol, det gör bara allting ännu värre. Kom ihåg att det är mänskligt att göra fel och att det är en svår kamp, men det finns hopp! När man väl tagit sig ut ur skiten så blir livet så himla mycket bättre. Ta en dag i taget. Du kan om du vill.