Alkohol är en utmärkt medicin, problemet är att biverkningarna är så stora och många.
Jag är en psykiskt ganska svag människa. En psykiatrisk utredning ledde till: Någon form av “lättare” depression, som har flera symptom gemensamt med ADHD Huvudsakligen ouppmärksam form (tidigare kallat ADD). Det blev även konstaterat att jag är dyslektiker (också ett ord att stava till när man lider av detta). Även en intelligenstest gjordes som visade att jag tillhör övre skiktet av normalbegåvade.
Jag har druckit för mycket under lång tid (kanske mer än 20 år). Jag är en sådan som jag kallar “varjedagdrickare”. Det innebär att jag gärna dricker 4 - 8 starköl om dagen (alla dagar). Självklart “super jag till det” ibland också. Men mitt huvudsakliga problem är “varjedagdrickandet”. Detta drickande hjälper mig att ta tag i saker och få saker gjorda (som jag annars bara sitter och grubblar på). Det hjälper mig även att fly lite, kanske från min depression. Men som sagt är biverkningarna för stora; dåliga levervärden, risk för cancersjukdomar, rent ekonomiskt, m.m. Men kanske framför allt brist i trovärdighet inför andra.
Om man återknyter till rubriken så upplever jag ett ständigt förhandlande som grundar sig i min grubblande natur. Man förhandlar med sig själv:
Det hade varit skönt att koppla av med några öl. Samtidigt kostar det ju pengar.
Det hade varit lättare att städa om jag belönade mig med att dricka lite samtidigt. Men jag måste ju visa mig själv och andra att jag kan göra det helt nykter.
Det hade varit lättare att ta mig iväg till ett möte på Ekonomiskt bistånd om jag visste att jag kan gå till systemet efteråt. Men jag har ju bara varit nykter i tre dagar nu, jag måste visa mig själv och andra att jag kan hålla mig längre än så.
Jag startar denna tråd så här, Ni kan se det som en liten presentation av mig själv.