av Värmland82

Hej
Alla där ute. Tar nu steget att skriva här för råd och hjälp. Ska försöka ta det kort men med info som spelar roll.
Jag har alltid vart en social och populär kille. Alltid vart en pajas och en kille som vart en hel del i kroglivet. alltid blivit utvald till festkommitte osv i fotbollen som länge va min räddning. Dessvärre alltid blivit fullast och spexat. Vilket gör en omtyckt:)

För ca 5 år sen fick jag kraftig ångest och sakta men säkert började jag att dämpa det med alkohol. Först va det bara en liten smutt innan läggdags men blev mer och mer, och sen dagligen "i förebyggande syfte".
Sist året blev det smygande med drickandet. Gömde flaskor och smög med allt.

Nådde botten då jag inte kunde hantera det alls och min sambo upptäckte mig hälla i mig whiskey i smyg(oktober 2016). Kunde knappt prata och bara grät. Anledning va ju alkohol men också min totala brist på sömn.

Klarade dock att sluta dricka på sekunden men kommande dagar va det illa....
Benen bar mig inte, Hamnade på hjärtavdelningen och låg i delerium med sjukt hög puls. Sen efter detta 1dag på psyk...
Socialen blev inblandad då vi har en liten underbar knott som jag gör allt för.

Efter detta va jag nykter i ca 12 veckor, hjälp av medicin och terapi.
började att ta en öl nån gång utan problem men sen gick jag lite för fort fram och hamnade i denna onda cirkel igen.

Nu är jag sällan "packad" men dricker igen vardagligt med smygande.
Inser mitt problem och känner jag kan klara det med Benzo som start och nedtrappning som senast. Får inget utskrivet just nu dock...

Kan tänka mig att berätta, öppna upp mig och skapa förtroende för min sambo vilket blev som bortblåst för ca 8 månader sen.
Rädd för hur hon ska reagera men ändå bättre att det kommer som ett erkännande.

Är bara rädd att socialen kommer in en andra gång. 1 gång är ingen gång, 2 är 1 för mycket. Hur kan man gå till väga?
Är en kärleksfull underbar pappa och sambo men man vet ju inte i socialens ögon. Sist såg de ju familjeförhållandet, att det va perfekt annars. Men en andra gång kanske de anser mig som olämplig.

Också rädd för delerium om jag ger mig på detta själv. Vad kan jag göra där??

Mycket Tacksam för hjälp!
Tack på förhand

/Värmlänningen

Pi31415
ons, 2017-05-03 - 15:01

Bra att du startat en egen tråd. Läs mycket här på forumet, här kan du få många bra råd och tips, av förstående människor som vet vad det handlar om.

Vad som är bäst när man ska gå ur en fylla, är individuellt. Jag var periodare innan jag slutade med alkoholen för snart ett år sedan, och jag tog alltid smällen att gå ur fyllorna ganska tvärt. Med allt vad det innebär med abstinens, kramper, predelirium, svår ångest etc. Men finns risk för delirium eller EP-anfall bör man ta hjälp av läkare/sjukvård. En del praktiserar nedtrappning.

Jag tror att du är inne på rätt spår när det gäller din sambo. Öppenhet och ärlighet förstärker band.

När det gäller soc, så vet jag inte vad som gäller. Hoppas du kan få råd från andra som vet mer.

Återigen, välkommen hit Värmland82. Och du, Värmland är ett fint landskap.

NyaMagnus
ons, 2017-05-03 - 15:54

Hej!
Jag instämmer helt med Pi ovan vad gäller att sluta dricka. Att sluta dricka är inte så svårt (om man inte får riktigt akuta symtom) det handlar bara om att stålsätta sig några dygn innan det vänder. Tricket är att inte börja igen. Den utmaningen är värre att hantera.

Vi som har dessa problem måste inse att alkoholen endast är ett symtom på underliggande rädslor, agg eller andra känslor. När vi blir nyktra och börjar identifiera och hantera dessa problem så minimerar vi riken att börja dricka.

Detta kan man välja att göra på egen hand vilket är dumt i mina ögon. Det bästa alternativet är då AA där alla vet vilka problem du upplever och har erfarenhet från sina egna turer med drickandet. Dessutom är det AAs främsta uppgift att hjälpa lidande alkoholister att bli nyktra vilket är en väg att själv hålla sig nykter.

För många kan AA verka skrämmande men detta vill jag bestämt påstå är ogrundat och fel. Många miljoner människor över världen har funnit en hållbar nykterhet genom AA. Soc behöver inte få veta något alls. Blir du dessutom nykter så behöver de aldrig få reda på något.

Mitt allra starkaste råd är alltså att gå till AA i kombination med att du berättar om AA och ditt läge för sambon. Var försiktig med att ställa ut löften till höger och vänster. Det skapaer en press som du inte behöver. Du gör ju detta för egen skull i första hand.

Hälsningar

//M

Värmland82
ons, 2017-05-03 - 17:05

Hej
Tack för era svar och er support.

Det stämmer att Värmland är vackert:)

Läst en del här om AA.
Det kan absolut vara ett steg i rätt riktning och jag ska kika på möten. Tystnadsplikt va?
Om man som trygghet skulle vilja ha lugnande första dagarna som sist när jag blev inlagd, är det bara primärvården som då gäller?
Tar man det den vägen är jag ganska säker på att Soc blir kontaktade??
Tror jag fixar det själviaf med den hjälpen.

Ni har varit starka, Grattis till er båda. Glad för er skull:)
Hur mycket drack ni innan ni blev nyktra?

Jag tror att jag klarar mig ok från att hålla mig borta från Alkohol bara jag tar mig ur det.(Säger han som dricker igen:))
Är att ta sig ur jag rädd för och som är det svåraste. Att det blir lilka illa som sist. Lättare att hamna i delerium en andra gång?
Familj, sambo och vänner va livrädda att jag skulle stryka med.

Hade inget sug direkt sist men trodde det skulle gå att ta en bira bara. Det gick ett tag innan några veckor innan jag föll in i gamla rutiner..
Idag mår jag bättre än sist jag drack iaf. Inte gått lika lång tid denna gång

Tar jag mig ur det skall jag inte dricka mer.
Bara träna och må gott med nära och kära

Pi31415
ons, 2017-05-03 - 17:39

AA står för Anonyma Alkoholister, alltså är man anonym där.
Du kan hitta mycket läsvärt och nyttigt på deras hemsida: http://www.aa.se/
Där kan du också söka på din, eller en närliggande ort, om och när de har möten.

Jag har inte själv haft fullt utvecklat delirium, bara förstadie med bl.a. hörselhallucinationer och kraftig förvirring. Jag har aldrig sökt hjälp i det tillståndet, däremot i förebyggande syfte när jag befann mig i en snedfylla med alldeles för hög ångest en gång. Då fick jag ingen hjälp. Den gången är en av de få gånger jag gått ur en fylla med hjälp av nedtrappning i form av alkohol.
De jag känner som haft delirium, har haft det i unga år, innan kropp och hjärna "vant sig" vid extremt höga och långvariga promillehalter. Men, för att vara tydlig, jag rekommenderar att du söker hjälp om risk för delirium finns. Det kan vara livshotande.

Min dygnsdos i yngre dar, när det var som värst, låg på 2-2.5 helflaskor sprit. Vid 3 om dagen under en period, var jag på tröskeln till dödsriket och vände. För ett år sedan, när jag hade min sista fylla, var 2 helflaskor per dygn tillräckligt för att nästan knäcka mig. Åldern tar ut sin rätt.

Prova gärna att gå på ett AA-möte. Läs och skriv här på forumet. Var ärlig mot din sambo.
Du har rätt inställning, med att du inte vill dricka mer. Det går att bli en nykter alkoholist. Vi är flera här inne som har lyckats med det.
Och vinsterna är stora.

/Pi31415

NyaMagnus
ons, 2017-05-03 - 18:02

Som Pi skriver så är allt utom budskapet anonymt hos AA. Dvs allt som sägs och alla som är på mötena stannar på mötena. Men syftet med AA och arbetsmetoderna är offentliga. Det finns inga medlemsregister eller andra avslöjande fenomen. Vi använder endast förnamn på mötena. AAs 12steg är heller inget man tvingas igenom i gruppen. Var och en arbetar med stegen själv i egen takt men får så mycket eller lite hjälp man vill.

Man kan välja att dela med sig om sina problem eller bara lyssna till andra som berättar om sina erfarenheter. Som ny är man extra välkommen på mötet. Det är väldigt skönt att kunna prata om sina problem med andra som förstår.

Jag rekommenderar dig starkt att gå på ett möte och känna av läget.

Jag drack ett par flaskor vin om dagen på vardagarna och avsevärt mer på helgerna när jag var fullt aktiv. Kulmen kom efter en femdagars utan större minnesbilder. Jag blev sjukt rädd och fick dödsångest. Insåg att jobb, hustru och boende snart skulle vara i farozonen om jag inte agerade. Tuffa första dygn med abstinens men ingen DT. Efter ca 10 dygn kände jag en stor förändring.

Mitt egna beslut tillsammans med AA blev räddningen. Svarar gärna på mer frågor senare men nu ska jag till mina vänner på AA :-)

//M

Värmland82
ons, 2017-05-03 - 19:55

Så tacksam för att ni bryr er. Underbart forum!
Jämföra vad vi dricker är ju en liten måttstock men alla är vi ju olika...
Idag blev det 3 folkisar under dagen på jobbet lagom så jag tror att det va grönt med bilen hem. Förbi bolaget och en kvart Inga whiskey som jag smyger i mig på kvällen. Så ser ganska ofta ett dygn ut nu...
Är ganska tröttsamt för har inget direkt sug....m n rädd för att va utan om det blir panik.
Detta blir jag inte direkt berusad av, håller mig bara välmående.

Min största längtan av allt är att få bort planeringen av dricka och alkoholtänket i huvudet.

Att bara kunna vara i nuet och njuta

Att AA va anonymt och vad det står för visste jag ju. Tänkte mer på folk som va där, men de vill väl inte heller det ska komma ut??

Fenix
ons, 2017-05-03 - 20:47

träffar man någon på AA som man känner är det ingen fara, båda är i samma båt och ni kan snarare får en del att prata om ifall ni vill. Jag har varit till och från i AA i väldigt många år, men aldrig hört talas om att någon skulle ha brutit anonymiteten. Den sätter sig i medvetandet på en gång. Jag har nu börjat även med antabus för att komma ur den onda cirkeln, är så innerligt trött på detta smygande och ständigt dåligt mående på morgonen. Känner just nu stort hopp, och antabusen gör ju att jag slipper hamna i ett akut sug som kan lösas med alkohol. Bara det gör att man slappnar av.

NyaMagnus
ons, 2017-05-03 - 20:53

Vi som går på AA är alla i olika stadier av tillnyktring. Några är så trygga att de är helt öppna med sin sjukdom och anser att alkoholism inte är mer att skämmas för än halsfluss. Andra ber extra om att få vara anonyma. Oavsett så talar vi aldrig om vilka som varit på mötet för utomstående. Därför gör det heller inget om man råkar känna någon på mötet. Det stannar ändå inom gemenskapen.

Viktigt är att aldrig jämföra sig med andra! Jag skulle ju lätt kunna tycka att jag inte hade så stora problem om jag jämför med t.ex. Pi här i tråden. Detta är farligt och kan lura mig att tro att jag skulle kunna hantera alkoholen igen. Sanningen är den att våran sjukdom är exakt lika och lika falsk. Skulle jag välja att dricka igen så är det bara en tidsfråga innan jag också sitter i samma läge. Alkoholism är en progressiv sjukdom som bara utvecklas åt ett håll. Ett mindre trevligt håll.

Känner igen mig i ditt drickande. Själv var det oron att inte få sova som gjorde att jag hällde i mig även om suget inte var gigantiskt. Idag sover jag som en stock även om det tog en vecka efter sista supen.

Hoppas att du blir kvar i forumet att allt går din väg! Hjälps vi åt så kan vi åstadkomma allt :-)

//M

Värmland82
ons, 2017-05-03 - 20:53

Tack för svar..
Jag är aldrig bakis men vaknar, efter ett tag så tänker jag på hur jag ska lägga upp dagens intag typ...
Mer psykiskt dåligt, allt började ju med ångest...
Men antabus?
Gör inte bara det att man mår dåligt och typ spyr av alkoholen?

Värmland82
ons, 2017-05-03 - 20:59

Det va ju en del av mig som också började...
Efter mitt ångestansfall vid sängående blev det som en spärr. Jagade upp mig för att lägga mig, va ju där det skedde första gången. Det här ger kvar än eftersom jag drar i mig på kvällen.
Ångest skapade sömnbrist....som skapade som skapade ännu sämre sömn...

Skönt att höra det är fler

Frågan är ju första steget nu...
Vill inte sjukskriva mig, kan ske inte går att lösa skakades på jobbet?

NyaMagnus
ons, 2017-05-03 - 21:00

...om AA so. Kan vara bra att veta : enda kravet för medlemsskap är en önskan att vara nykter. Dvs du behöver inte ha varit nykter en viss tid innan ditt första möte!

Det finns flera som varit med en längre tid innan de blev nyktra. Ville bara säga det så du ser möjligheter istället för hinder :-)

//M

Värmland82
ons, 2017-05-03 - 21:02

Vill inget hellre...
Det va bra att veta. Såna situationer är jobbiga tycker jag. Möten på jobbet osv...
Skulle jag gå på AAmöte så skulle jag nog lugna mig med en sup....

NyaMagnus
tors, 2017-05-04 - 06:46

Jag har ingen erfarenhet av offentlig vård, socialen, eller antabus. Talade med en alkoholläkare en gång som rådde mig att klippa med alkoholen helt utan mediciner så länge jag inte upplevde svår abstinens typ DT och eller hallucinationer. Båda dessa stadier kan vara farliga och ska hanteras via läkare.

Du verkar lite skraj för socialen, offentligheten, etc. Försök att vända på tanken. Ingen av dina rädslor kan vara värre än att sakta supa sig till en för tidig grav. Vet att jag låter brutal nu men det går inte att blunda för fakta att vår sjukdom ofta slutar i död och elände.

//M

Brynolf27
tors, 2017-05-04 - 06:59

Jag har fått antabus utskrivet av läkare. Dom gjorde hälsokontroller för att se så att min kropp skulle klara av det. Men socialen kontaktades inte i mitt fall iaf.

Värmland82
tors, 2017-05-04 - 07:36

Inte direkt rädd för offentligheten. Däremot att socialen ska kontaktas och förändra våra familjeförhållanden. Min sambo skulle bli väldigt ledsen och rädd om socialen kom in i bilden tror jag

Värmland82
tors, 2017-05-04 - 07:36

Inte direkt rädd för offentligheten. Däremot att socialen ska kontaktas och förändra våra familjeförhållanden. Min sambo skulle bli väldigt ledsen och rädd om socialen kom in i bilden tror jag

NyaMagnus
tors, 2017-05-04 - 08:58

... klanka ned på dig på något vis.
Det finns undersökningar som visar att svenska folket är mer rädd för att tala inför folk än att dö. Detta känns konstigt och bakvänt.

Vi alkoholister är ofta mer rädd för t.ex. Socialens inblandning än vår egen hälsa och välfärd. Jag menar att även om soc blandar sig i så är det ett mindre problem än fortsatt supande. Kom ihåg att alkoholismen är progressiv. Även om du känner viss koll idag så kommer drickandet att eskalera om du inte gör något åt saken.

Jag har all förståelse för obehaget med soc och det behöver inte bli någon inblandning från deras sida. Testa AA. Som jag brukar säga:vad har debatt förlora? Att återgå till dagens läge är ju enkelt.

Lycka till med allt nu!

//M

Värmland82
tors, 2017-05-04 - 09:05

Du klankade absolut inte ner, ville bara förklara:)
Allmänheten skiter jag i men däremot vill jag inte såra familjen och de kära igen. Vet ju hur oroliga de va sist.
Soc är ju också bara en bisak egentligen...
Bara rädslan för att sambon ska känna sig smutsig att ha Soc med i familjen...
Och rädslan att de funderar på min roll som pappa

slutanu
fre, 2017-05-05 - 23:26

Tycker du är så bra som skriver☺ jag är också från Värmland, är född 1982. Kanske har vi varit sociala och populära ihop? Jäger?