Jag startar en ny tråd för att slippa klampa in på andras domäner.
Har försökt så länge att sluta berusa mig. Haft långa uppehåll, ibland flera år. Har mått så bra, men ramlar obevekligen ner igen. Jag önskar så att forskningen kunde komma någonvart med sjukdomen alkoholism. Är det kanske inte tillräckligt ärofyllt att göra något åt oss stackars satar som lider ?

Rosen

Tack för att du frågar! Gjorde mig glad!
Känner mig fortfarande låg men har ingen som helst längtan efter alkohol. Lunkar vidare, inte lika ensamt nu.
Snart kommer våren till oss

Ja, snart kommer våren. Igår lyste solen. Låt nu den där rosen slå ut i full blom.

Rosen

En gammal vän som är döende i cancer på besök i tre dagar, samt ett nedlagt alkoholhjälpen under hela helgen. Det blev lite för mycket.
Jag förstår inte varför det inte stod ngn förklaring vare sig på fb eller hemsidan. Egocentrerad som jag är trodde jag att det var jag som var avstängd för att jag sagt ngt fel! Säger en del om självkänslan hos en alkoholberoende.

Svartvit

Jag trodde detsamma.. Eftersom man som sagt inte såg något meddelande någonstans om varför det inte funkade. Så du var i alla fall inte ensam om att tro att du blivit avstängd.
Har också en anhörig som är döende i cancer, det är så fruktansvärt och jag vet inte hur jag ska hantera och bearbeta det, förstår att det blev en jobbig helg. Men nu är det måndag och solen lyser här, dags att ta nya tag! Kram

.... att ni båda har anhöriga med cancer. Detta forum är jätteviktigt, varför man nästa gång behöver vara snabbare att meddela. Såg att det gjordes på FB mitt på dagen på lördagen, men problemet uppstod väl redan torsdag kväll? Men nu är det ny vecka och solen lyser!

Hej! Vi ser var ni skriver. Jag uppfattar att det är högst önskvärt om vi från alkoholhjälpens sida kan vara snabbare att meddela när det blir fel som påverkar tjänsten. Vi håller med och ska arbeta på att bli bättre på det.

Vänliga hälsningar
/magnus
alkoholhjälpen

Rosen

Jag kände mig hemlös!
Visst, solen lyste lite till slut! Jag måste dock ta mig ur den här svackan för att riktigt kunna uppskatta detta. Jag är så ledsen

Rosen

Jag undrar lite över hur länge era anslag räcker för att driva den här siten? Vi är ju ett antal sköra människor som " blivit beroende".
Är det ett tidsbegränsat forskningsprojekt? Kan vara bra att veta.

Alkoholhjälpen kommer att finnas kvar. Det började för tio år sedan med att jag på några timmar fick övervaka forumet. Sedan dess har vi långsamt växt till idag en handfull personer som arbetar med alkoholhjälpen. Forskningsprojekten ger lite extra, men själva driften finansieras sedan några år av socialdepartementet. Det finns idag ingen anledning att tro att det kommer att ändras. När den nuvarande studien är klar kommer vi att ha fler argument för att förstärka och förbättra verksamheten.

Jag tycker att den kritik som har framförts har poänger och sätter fingret på saker som vi behöver jobba vidare med. Vi har alla vant oss vid att de tjänster vi använder på nätet ska vara tillgängliga jämt. För några år sedan kunde vi ha stängt för uppdateringar flera dagar på alkoholhjälpen. Så kan man inte göra på nätet längre.

Det är fantastiskt att höra att forumet betyder mycket för er som använder det. Att forumet är bra är till den största delen på grund av alla fantastiska användare som stöttar varandra och frikostigt delar med sig av sina egna upplevelser.

Jag känner samtidigt att vi har ett ansvar att förvalta detta rätt. Tekniska fel kommer ibland dyka upp, även om det inte är ofta. Vi behöver bli bättre på information och att skapa alternativa kommunikationsvägar som kan användas om något skulle hända.

/magnus
alkoholhjälpen

Rosen

Kl. 8 var jag inne på Ica och köpte öl. Nojig som jag är var jag tvungen att köpa två stora påsar pyttipanna också. Låtsades att jag skulle laga lunch till ett helt arbetslag. Då måste där ju finnas några 6-pack öl såklart.
Ja, herregud vem lurar man?
Måste ta mig ur mitt tillstånd
nu. Sakta men säkert.
Återigen tack Magnus för info.

Rosen

Är det så svårt för omgivningen att fatta att alkoholberoende är en fruktansvärd sjukdom som man inte önskar ens sin värste fiende. Jag vet inte om jag orkar börja om igen.

Rosen

Har rätat på ryggen igen.
För vilken gång i ordningen vill jag inte tänka på. Hur skall man kunna lära sig att hantera de starka känslor som ofrånkomligt dyker upp. Sorg, ilska, rädsla osv.osv.
Vill inte medicinera med piller som slätar ut och gör allting jämngrått heller.
Kan jag lösa den gåtan så har jag nog löst mitt alkoholproblem.
Undrar vem som raderade mitt senaste inlägg förresten? Inte för att det var av ngt större värde, men det vore ändå intressant att veta så att man inte trampar i klaveret igen. Får man inte rekommendera böcker på forumet? Sårade jag någon?

Rosen

Vart skall ens livskamrat vända sig med sin ångest?
Efter att jag tagit två återfall under en kort tid har min äkta hälft börjat må dåligt. Enligt mig själv har det inte varit av den värsta sorten, men tillräckligt för att han börjat känna tillvaron gunga.
Efter ett långt liv tillsammans är man ju så otroligt beroende av varandra på alla plan att när det gungar för den ene så tappar den andre också fotfästet.
Han behöver definitivt få utlopp för sin oro. Själv är jag urdålig på att ta emot den. Svårt att tala om det som även för mig är obegripligt, speciellt i tider när det är " inaktuellt" för mig.
Han har besökt Alanon en gång men reagerade mycket negativt på det religiösa inslaget ( liksom jag själv på AA) så dit vill han inte gå.
Kanske någon på anhörigsidan som har något förslag?

Rosen

Sa psykologen till mig en gång och ville inte ge någon hjälp.
Hur dumt det än verkar så är det sant att jag har otroligt svårt att klara känslostormar. Då tar jag till alkohol för att dämpa.
Känner mig som en bedrövlig jäkla fegis. Efter flera månaders nykterhet åker jag medvetet rätt ner i diket. Fy vilken ynkedom!

Rosen

just nu känns det väldigt ensamt.
T.o.m. på detta forum.
Jag vet inte varför det ekar så ödsligt.
Ja jag är en gammal sliten räv( hona) men jag behöver också en flock.

Rövarkulan2

Jag är här också, så du är inte ensam i kvällen.

Håller på att läsa igenom din tråd men ville att du skulle veta om mig och att jag håller tummarna för dig. Ge inte upp. Du har klarat det så bra flera gånger tidigare och kommer att luckas igen. Jag är på dag 40 i mitt livs första ärliga försök att bli av med slkoholbegäret.

På återhörande och ta hand om dig.

Gunda

Jag är också här, finns med egen tråd. Har gästspelat lite här före nyåret med gammal tråd, sen en ny från i april.
kram på dig och vi kämpar på, En dag i taget!