Hej alla! Är en kille som slutligen fejsar sanningen: jag har problem med alkohol. Jag är älskat alkohol sedan min första folköl men samtidigt som den varit min bästa vän så har den tidigare nästan dödat mig pga dumheter jag gjort i min ungdom på fyllan. Har nu lugnat mig på äldre dagar och har familj och karriär. Dricker nu bara fint vin och maltwhisky och intalar mig själv att jag dricker för att det är gott men när jag väl börjar så kan jag inte sluta utan att bli riktigt arg och få ångest. Innan högtider så tänker jag mest på om det kommer finnas alkohol eller ej. På semestrar måste jag dricka för att kunna njuta, ja listan på sjuka beteenden går att göra hur lång som helst. Jag dricker också en del i smyg, dvs fyller på utan att min fru vet....

Skall snart på semester till ett vindistrikt med familjen, blir nog inte lätt att dricka fanta direkt....

Vill säga att jag aldrig mer kommer dricka men det är stora ord och hur skall jag klara det? Men jag och alkohol måste gå skilda vägar....

Har läst trådar här i timmar och ångesten över insikten är enorm men motivationen att slippa A är stor....

Evigt ung

Hon kommer att stötta dig är jag helt övertygad om. Det är BRA att du stänger "nödutgången", då finns det bara en väg att gå....
Hur hade du reagerat och agerat om det hade varit din fru som berättade för dig att hon hade problem med alkoholen ??
Hade du vänt henne ryggen eller hjälpt henne?

Kram och lycka till!

Bedrövadsambo

Det har vi andra fattat för länge sedan. Att du vill ha en bakdörr att smita ut genom. Eller? Det vill alla alkoholister. Pratar man inte om det finns det knappt.

Bedrövadsambo

Han vill inte heller prata om det. Då har det aldrig hänt. Just därför ringde jag hans syrra när han var som fullast och minst kontaktbar. "Här får du prata med din bror." Sen berättade jag för några utvalda kompisar. Han vet ungefär vilka, men inte helt. Så han är på sin vakt, och lite tveksam inför att träffa mina kompisar. Sannolikt rädd för att konfronteras. Men mina kompisar är kloka och skulle aldrig "skämma" ut honom. Och han har varit nykter 15 veckor ?????

Radar77

Ni har rätt bakdörren skall och måste stängas... men min fru är en sak, att berätta för en vidare krets känns väldigt svårt. Men å andra sidan så har bara det faktum att jag skriver med er här gjort att mina skamkänslor minskat och det hjälper mig väldigt mycket. Hur som helst så blir steg 1 att prata med min fru.

Har nu precis tagit en morgonpromenad vilket var helt underbart!!

Önskar er alla en fin midsommar!!

Radar77

Igår var det tufft då jag inte var mitt sociala fest-jag. Men så fantastiskt att vara nykter trots allt, nu ligger jag i soffan med en kopp kaffe och njuter av att må så bra. Skall till gymmet sedan dels för att det är bra och dels för att jag kan!

Ellan

På dig igår kväll och hur det gick med festen. Skönt att läsa att det faktiskt gick. Jag upplevde ofta i början att det inte var speciellt roligt att vara på fest nykter. Kunde få tankar som "ska det vars så här trist, kommer aldrig bli lika kul igen". De var lite farliga tankar... det fina är att det blir aldrig samma/lika. Det kemiska intaget gav ju sådana extrema kickar som inte är naturliga. Det blir roligt på ett nytt sätt helt enkelt. Känslan av att stå och asgarva och känna ett äkta lyckorus slår det mesta. Var nu stolt över dig själv och njut av dagen. Grymt bra att du höll dig till planen.
Kram Ellan

Radar77

Tack Ellan!!

Ja det var ju lite konstigt igår och visst var jag avundsjuk när de andra snackade skit och garvade som tusan åt obegripliga saker men när kvällen närmade sitt slut så satt jag där bland de alltmer berusade festdeltagarna och insåg att jag klarat det och det var tur att det var mörkt för det kom några tårar där..... jag insåg att jag tror jag kan ha en chans att fixa det....

Evigt ung

Du ska vara stolt över dig själv!
När du nu klarat kvällen igår, som ju är en av de största "suparhelgerna", kan du lättare klara andra tillfällen också.
Att läsa mycket här på forumet har hjälpt mig jättemycket, hoppas det är så för dig också. Här stöttar vi varandra!

Ellan

jag gissar att du liksom jag har en nöjd 10-åring hemma. Det är värt allt!❤️

Radar77

Det har jag, hon var så nöjd med gårdagen. ja det är verkligen värt precis allt❤️ Hon skall inte behöva se mig berusad. Känner mig så fantastiskt nöjd med helgen.

AL

..vilken styrkeuppvisning ..... fast det fattar väl bara "vi här inne".
Roligt att det gick vägen. Jag gjorde en halvvariant men känner mig ganska stolt ändå...allt är bättre än tidigare. Nu är en delseger vunnen....

Radar77

Tänkte på hur jag namngav denna tråd när jag startade den dvs att jag kommit till en smärtsam insikt. På midsommarnatten kom jag till en ny insikt när jag satt och tittade på festen som pågick att jag har gjort ett val, ett val att ändra mitt liv, ett val att leva mitt liv.

Jag kommer säkert att misslyckas någongång jag är inte så naiv att jag tror att det kommer att bli lätt men en sak är säker, min nya insikt kommer att göra att det aldrig kommer att bli detsamma igen. Jag har tusen skäl att för alltid avstå a tyvärr bryr sig ju hjärnan inte om det när suget sätter in men nu har jag inte druckit på 14 dagar och det har varit tufft och fyllt av ångest och oro men midsommar kunde inte ha kommit mer lägligt för mig. Jag bevisade för mig själv att det är på allvar och att jag är mer motiverad än jag någonsin varit tidigare. Min raserade självkänsla har fått sig ett uppsving och jag har varit en riktigt bra förälder igår och idag. Kort sagt: jag har fått en glimt av livet bortom alkofiltret.

Väldigt bra jobbat. Och jag är så glad att du sätter din dotter i fokus. Dom är värda så mycket mer än A. Vi skadar våra barn, det vi älskar allra mest, oerhört mycket. Risken är också stor att vi överför beteendet till dom eller gör dom till medberoende som vuxna. DET är på allvar.
Grymt grymt bra jobbat och finfina insikter.

Lovar att när akutsugen släpper så finns det ett liv som är helt UNDERBART, att få leva med närvaro och respekt med och till sina barn. Utan den tunga fotbojan som kallas beroende.

Kämpa PÅ!
Hatten av för dig

MM

Nästa vecka 3 - för dig - kan bli kämpig. Där brukar många tappa motivationen så håll NÄVEN högt och låt inte A-fanshelvetet ta greppet om dig.

Ta time out. Tänk till. Agera inte på impulsen. Gör massa saker som distraherar och kom ihåg ett kraftig sug håller sällan i sig mer än 20 minuter.
Palla och stå ut dessa 20 minutrar. Gör ett bra val till hela tiden.

Jag har blivit hjälpt av att tänka: Jag klarar att göra ETT bra val till. Bara 1. Så har jag tagit mig igenom 10 månader utan A.

När man börjar ta sig mot 1 månad går det lättare och sugen avtar och kommer mer och mer sällan.
Efter 1 månad är det lättare att resonera med sig själv.

Radar77

Tack MM för att du delar
Med dig av dina erfarenheter och tips det är mer välkommet än du kan tro. Jag behöver alla tips jag kan få och jag är ganska säker på att jag inte fixat två veckor utan detta forum.

Något som också kanske komplicerar situationen är att jag är ledig från och med nu och i sex veckor framöver. Tidigare så har ju detta varit lika med alkohol men så får inte bli fallet nu, får inte... Jag tänker precis som du säger att jag skall försöka hålla mig sysselsatt för att inte falla för suget.....

Vänd tanken från: "Hur ska jag klara detta utan A?" till "Åh 6 lediga veckor som jag kan fokusera på mig själv för att må bra utan A".
Ta dessa 6 veckor och njut av att vara A-fri. Träna, meditera, sitt på en stubbe i skogen, ligg vid vid havet, prata med gamla damer på stan,
hjälp någon som behöver hjälp, gunga i månskenet, prata med fåglarna. Ta hand om dig själv. Känn lyckan och glädjen att få vakna upp utan bakfylla och ångest. Och en glad liten tjej där hemma.

Och framför allt - vänd tanken. För som du tänker så blir det.
Gå inte på autopiloten.

Om jag sa till dig: Du kommer vakna upp i 6 lediga veckor utan att vara bakis och ha ångest. Du kommer vakna upp tidigt pigg och fräsch redo för dagens äventyr. Du kommer se skillnad på din kropp, känna att ditt psyke stärks och du kommer ha mer pengar kvar på ditt konto. Du kommer vara närvarande med din dotter och fru på ett helt annat sätt än tidigare. Du kommer ha en liten ängel hemma som är överlycklig över ditt beslut.

Det är detta som kallas att leva. Att leva under ett beroende är inte ett liv med kvalitet.

Kan det vara något för dig? :-)

Radar77

Det är taget!!! :) det är PRECIS så jag vill ha det och det är så jag ska ha det. Tack för din peppande ord. Jag tänker inte vara rädd för min semester och vilken kontrast mot tidigare semestrar......

Nej nej nej NJUT av din ledighet. Gläds åt att få
vara nykter.

Inse att andra kan. Men du kan inte.
Det är så enkelt. Tre ord. Jag kan inte.

Gå inte omkring och var rädd att du ska få sug.
För det kommer. Men det tar 20 minuter så har
det dragit över. Acceptera att det kommer.
Det GÅR alltid över.

Har planerat en fiskevecka i lofoten, september. Nu den 29/6 skall vi ha en sammankomst för att planera denna resa, och den sammankomsten skall ske på puben, hujeda mig. Men i mitt inre har jag sagt till mig att någon öl eller vin behöver jag inte, det känns omtumlande, vet inte om jag klarar det. Men jag vet att jag måste, jag vill så gärna uppleva glädje och lycka med mig själv och andra, första steget måste tas.