Hej.
Första gången jag är här.. jag har insett att jag har stora problem med alkoholen numera. Dricker mer eller mindre varje kväll, samtidigt jobbar jag och tränar och ser ut som hälsan själv. Det senaste året har jag blivit så berusad att jag ramlat omkull offentligt, blir aggressiv och säger sjuka saker som jag sen inte minns dagen efter. kommer hem med blåmärken över hela kroppen som jag inte ens vet vart jag fått dem från.Jag är 46 år och detta måste få ett slut. vad är bäst, att försöka minska lite först för att inte bli dyngsjuk, eller törs man prova med att sluta tvärt?
tacksam för svar

Bedrövadsambo

Är själv anhörig till alkoholist så jag kan inte svara på din fråga, men folk verkar göra olika. Det beror nog på mängden man dricker. Trappa ner under en vecka är kanske klokt, om du verkligen kan trappa ner förstås. Fortsätt skriv och läs här så ska vi stötta dig allt vi kan!

Bedrövadsambo

Starta en tråd under "Förändra ditt drickande". Där är det mest aktivitet. Och delge oss din resa så kommer du att få respons.

Kolla med vården! Jag har förstått att det ibland kan ge ordentliga besvär och t o m vara farligt en period om man druckit länge. Och vad bra att du slutar, grattis!

JasonLee

Sitter mer eller mindre i samma sits själv förutom att jag inte kommer hem blåslagen,
Jag är inne på tredje dagen som vit och jag skulle nog säga att lägg av rakt av så har du en eller två veckor som är jobbiga istället för att dra ut ångesten på längre sikt.
Träna, ät och hitta på saker som är roliga och som inte är asosierarat med alkohol

Rebecka

Är ny här. Mitt liv trillar i hopa av sig självt. Allt ordnat, men kaos. En anhörig som är sjuk, min stora kärlek har lämnat mig för att jag inte klarade vad han ville. Att jag skulle ta hand om mig. Äta och inget vindrickande. Normalt.

Söker jobb som civilekonom, men får ta alla skitjobb, då min tur sedan ett par år svikit mig. Jag älskade min kärleks stöd, vet inte hur jag får det till att gå i hopa. I tider som dessa som gör en sååå deprimerad är det lätt att få blåmärken när man raglar runt i sin lägenhet med en för hög promillehalt.

Litar inte på att jag klarar det mer. Vilket jag alltid gjort. Nu när jag för första gången träffar en sund människa att tycka om, jobbar jag hårt på att förstöra det.

Att klara detta blir en ...att vara bra till anhöriga, sin ekonomi som arbetssökande, sina egna känslor och rädslor och med att eventuellt mista den ända människan som gav glädje. Någonsin. Detta är ingen lätt match.

Jag kanske ska vänta på tur igen. Eller är jag kanske min egen. Jag älskade honom så, brydde mig om mina närmsta.

Rebecka

Ursäkta glömde det viktigaste, med tanke på konsekvenserna för mig. Att inte ta hand om mig rätt. Får jag nog sluta med all alkohol, det har skadat mig för mycket. Hur är frågan i allt detta.

Deathlikesilence

Själv trappade jag inte ner, utan slutade tvärt. Kastade allt jag hade hemma, det har gått bra. Som tur är så har jag ett otroligt stöd från min flickvän och även från min mammas särbo, han är nykter alkoholist och har varit det i 18 år.

Juha

Hej!
Jag läste era inlägg och kände igen mig mycket. Höll själv på att förstöra mitt liv genom alkoholen. Ett tips; ta en vecka och försök komma ifrån er vanliga miljö (kanske har ni någon som inte dricker som ni kan hälsa på ett tag). Be att få Antabus utskrivet och ta sedan detta medan ni är borta. Det blir alls inte lika svårt när man är i en ny miljö, borta från sin vardag. Det fungerade för mig och nu är jag nykter sedan 2 månader!
Jag hejar på er!!!