av Den älskade

Min särbo sen 5 månader har nu haft 2 veckors semester ihop med mej. Själv har jag aldrig haft alkoholproblem o avstår sen en månad tillbaka från all alkohol.
Särbon ser semestern som än mer möjlighet att ta ett glas rödvin eller några förutom stark starköl. Jag får mer Ågren för varje dag.
Jag har hittat den där mannen som jag vill ha i mitt liv. Vi är själsfrände i allt utom alkoholen. Vad gör man?
Skiter i förhållandet o låter han hållas med sitt eller försöker göra något annat?

Bedrövadsambo
mån, 2017-07-17 - 00:24

Och vad vill du inte? Skrev ungefär precis samma kommentar i ett annat inlägg. Utgå från dig själv och säg till honom precis hur du tycker och tänker om han drickande. När han är nykter. Struntar han i vad du tycker så är han nog inte värd att fortsätta satsa på tyvärr.

Den älskade
mån, 2017-07-17 - 13:25

Tack för ditt svar. Jag vill ha honom och jag vet ju att han vill ha mej. Du fick mej att ta tag i mej själv. Det blir ett allvarligt snack ikväll.

Bedrövadsambo
mån, 2017-07-17 - 16:22

Berätta för oss sen hur det gick! Vi finns här och stöttar dig allt vi orkar.

Den älskade
lör, 2017-08-05 - 13:47

Han har dragit ner på det under semestern o förstått allvaret i vår relation. Det verkar finnas ett stort behov av alkohol då vi är i större sällskap. Speciell om han inte känner dessa människor. Skyller på sin blyghet. Jag har ju sett han hur han fungerar med nya människor som nykter. Då är han väldigt fåordig med dessa människor o tillknäppt o svarar bara kort på tilltal. Det jobbiga som jag ser o som jag också konfronterat honom med i nyktert tillstånd är att det går lite överstyr i pratet när han tar mycket i nya sällskap. Andra märker hur påverkad han blir o att de gärna kan tycka det är kul om han spexar till det. Såna situationer hatar jag. Känner mej som ett åtlöje. Blir gärna därför att jag vill undvika såna tillställningar o det är ju inte riktigt jag. Har jobbat med några av Sveriges större musikartister o är van o vara ut o större sammanhang o representera. Jag är just nu så itudelad att jag inte vet vilket ben jag ska stå på. Älskar denna mannen o ser ändå att han gör försök i rätt riktning. En dag i taget...

Nordäng67
lör, 2017-08-05 - 14:35

han har dragit ner och lyssnar på dig! Om det nu verkligen är blyghet som gör att han vill dricka så kanske du kan coasha/träna honom i socialt beteende mm du som är rutinerad! Har själv gått från social men blyg till social och oblyg! Är ju väldigt mycket en träningssak det där! Finns mångs små saker man kan göra och tänka på som ger trygghet i sociala sammanhang! Men dricker han hemma också? För i så fall är väl kanske blyghet en "ursäkt" för att dricka!? Bra att du tar tjuren vid hornen för ju tidigare man tar tag i sånt desto större chans att komma tillrätta! Han har blivit ihop med rätt kvinna som inte blundar för problemet :-)

Den älskade
sön, 2017-12-10 - 23:54

Är tillbaka här och tänkte ventilera mej o undra lite.
Fått veta att den jag älskar mest av allt ersatte kicken som terränglöpningen gav med alkohol för 2 år sen. Han har alltså inte varit helt ärlig. Han skäms och vill komma ur det missbruk av alkohol han är i. 2 extrastarka öl 7 dagar i veckan+ en massa annat fredag och lördag kväll.
Han har löptränat ca 10-12 mil i veckan och numera orkar kroppen ett par. Han tror att jag ska kunna vara hans stöttepelare enbart och bara sluta abrupt med all alkohol efter en massa år. Jag har sagt till han att troligen kommer abstinensen vara svår. Jag vill helst att han söker mer hjälp än bara att jag finns där. Hur ska jag tackla det här? Vad ska jag säga?

Btt
tis, 2017-12-12 - 17:06

Det finns ju alltid en anledning till att dricka att döva eller försöka må bättre.
Anledningen är säkert lika många som drinkarna.
Hade alla vetat förstått i början när alkoholen blev en lockelse och glädje, hade nog inte alkoholmissbruket blivit så tungt som det blir för väldigt många.
Så man borde undervisa mer om alkohol och missbruk i skola och fortsatt utbildningar.
Tror att missbruket är långt mycket större än vad som uppges.( Hörde en siffra på 10 %) Idagens samhälle behöver människor döva sej,uppmuntra sej.
I all stress och ekorrhjul om att leva perfekta lyckliga liv.
Tänker på alla familjer partners som måste ser hur alkohol förändrar.
Mellan olika stadier
Pratsam pigg forserat glad
Dominant besservisser högljud
Sluddrig velig tramsig
Illaluktande trött trög
Utslagen snarkande
Ångestblek svettig
Att se alla dessa stadier gång på gång år efter år måste vara outhärdligt.
Jag förstår inte hur så många orkar men det finns ju en stark kärlek i botten som driver.
Men alla dessa ansikten som alkoholen provoserar fram är ju inte den alkoholpåverkandes rätta ansikte. Som ju förställs så. Nej inte alls.
Tänk att det är så svårt att låta bli iallafall eller kanske inte så konstigt en snabb tillfredsställelse på ett akut behov av tröst.
Livet är ju inte värt så mycket för den enskilde om man inte mår bra eller är tillfreds.
Sänder ett hjärta till alla som kämpar u beroende och medberoende. ❤

Ellan
tors, 2017-12-14 - 19:56

Hej,
Det är inte helt ovanligt att vi byter från det ena beroendet till ett nytt. Jag är en person som levt genom prestationer och fysiska kickar. Detta byttes sedan ut mot alkohol och jag blev beroende relativt snabbt. För mig handlade det om att jobba med det underliggande som gjorde att jag behövde mina kickar för att må bra. Stänger vi en ventil som givit oss utlopp så öppnar sig gärna en ny. Jag tror att det är svårt att vara både nära anhörig och/eller partner samtidigt som vi ska agera ”vakt” eller terapeut. Det är mer än tillräckligt att vara stöttande men själva grovjobbet kan bara den beroende göra. Detta är inte lätt att göra på egen hand. Att ta hjälp utifrån kan vara nog så viktigt och många gånger avgörande.
Att finnas där som medmänniska är tillräckligt det andra kan inte läggas på en anhörig. Så tänker jag...
Lycka till,
Kram
Ellan

Den älskade
sön, 2017-12-17 - 13:29

Tack Ellan!
Hjälp vill han inte söka. Inte i nuläget ändå. Själv tror han problemet ligger i startksprit om han råkar blanda med det. Men så enkelt är det ju inte. Han har börjat smyga lite och tror inte jag ser. Han är ingen elak människa men när det blir för mycket är det som en liten Mr Jekyll Dr Hyde dyker upp och ex ska gärna diskuteras och även andra saker som gör mej ledsen. Senare är det precis som han har haft en blackout och söker bekräftelse hos mej: ikväll har jag väl skött mej??
Vi bor inte ihop utan umgås på helger och ses även minst en kväll/natt i veckan. Då vi sågs mitt i veckan tog han inget att dricka. Ibland frågar jag mej om han hunnit bli nykter om han skulle blåsa om polisen tog honom när han kör. Jag tvivlar om man druckit till 2 på natten att man är i kördugligt skick om man kör kl 12 dagen därpå. Så jag önskar att polisen stod där en dag och att han fick blåsa.
Han sköter jobb och övrig tillvaro perfekt. Men jag vet inte hur jag ska orka detta eller hur jag ska göra? Han vill flytta ihop i framtiden när hans son som är 17 flyttar ut. Själv vet jag inte om jag vill. Att livet blir så svårt när man träffat den man klickat med pga att en kick( löpningen) hos honom delvis byts ut mot spriten..