av Stinis76

Hej! Är medberoende sedan barndom har aldrig tyckt att jag förtjänar någon bra man! Levde dock ihop med den finaste mannen i 17 år men klarade inte av lugnet o avsaknad av drama o att han gav mig äkta kärlek så lämnade! Efter det sökt mig till missbrukar män som inte kunnat ge mig äkta kärlek ! Jah drogs till dem och de till mig! Träffade min nuvarande pojkvän för ca 16 mån sedan jag blev kär direkt o visst har vi haft många bra stunder o han är mästare på att bekräfta mig o vill alltid vara med mig ! Älskar mig som aldrig förr är hans ledord varje dag! Jag är hans allt! Men det har varit så mkt drama hela tiden mkt alkohol varje dag många sne fyllor hot o psykisk misshandel! Provade att flytta in med min son men jag flyttade efter några få månader för jag kunde ej ha min son pga aggression o fylla! Så sedan dess särbo jag har försökt lämna några ggr men alltid dragits tillbaka ! Han har även hotat med självmord några ggr då han är psykisk ostabil! Han ringer hela tiden o vill prata även fast jag har min son! Jag har isolerat mig från familj o bästa vänner o alltid varit med honom på ledig tid vet ju oxå att han går under v utan mig! Jag älskar honom så mkt o känns som min själs frände men vet oxå hur det påverkar mig! Han har varit sjukskriven ett tag o gjort bort sig på jobbet så mkt skam o alkohol tas till då ännu mer o mkt skulder! Jag vill nog bara veta era tankar

MCR
ons, 2017-07-19 - 22:16

Jag tycker det är bra att du är medveten om dina problem. Jag tycker du ska försöka lämna den här destruktiva relationen som du är i och försöka ta tag i ditt medberoende. Du beskriver tydligt vilka mönster du ser i dina relationer och för att bryta dem skulle jag föreslå att du gick i någon form av terapisamtal. Det låter dom att du skulle behöva arbeta med din vuxet barn problematik. Det är läskigt hur mönster vi lär in från barndomen fortsätter att följa oss livet ut. Jag tror verkligen att det är det bästa du kan göra för dig själv.

Prioritera dig själv. Ditt liv. Och försöka att få hjälp med att bryta dina mönster.

Heja dig!

lizzbet
ons, 2017-07-19 - 23:20

Jag tycker du ska fundera på det där med äkta kärlek, som du skriver om på flera ställen... Vad är det, för dig? Många missbrukare är experter på att få en att tro att deras kärlek är så STARK och ÄKTA, för att de behöver någon... Ingen kan älska dig själv mer än just du själv, försök att börja där :)

Nordäng67
tors, 2017-07-20 - 00:17

Känner igen mig nåt fruktansvärt i din berättelse Stinis! För två månader sedan gjorde jag slut med min särbo som liknar din särbo! Drama, snedfyllor, psykisk terror, ja allt! Men också "Du är det bästa som hänt mig, aldrig älskat någon som jag älskar dig, kan inte leva utan dig, vill inte leva utan dig"! Även jag inlärd medberoende från barndomen genom psykiskt sjuk mamma! Har jättesvårt att släppa mitt ex! Falsk bekräftelse på fel grunder är detta, förstår det med hjärnan men inte med själen! Har precis börjat gå i terapisamtal och det känns bra! Håller med MCR och lizzbet, jobba med dig själv! Vi är felkodade från barndomen men det är inte för sent för oss stinis :-) Livet ska inte va berg- och dalbana och drama, inte på detta sätt i alla fall!

Stinis76
tors, 2017-07-20 - 20:07

Jag tror inte jag kan lämna känner mig helt låst ! I andra avseenden tänker jag klokt och smart o tar lätt beslut både privat o på jobb men i detta känner jag mig maktlös! Mannen i fråga har varit soldat i FN arbetat som vaktchef brandman mm har svår PTSD! Alkoholen förstärker det psykiska o när det varit som värst har jag varit riktigt rädd för han går In i en psykos! Haft kontakt med hans exfru som ville lämna under flera år men han lyckades alltid få henne tillbaka pga sin charm! Hon har sagt att allt jag utstått på ett år fick hon stå åt med i 10 år o han lovade o svor att sluta dricka ! Hon varnade mig o sa att jag borde lämna men som sagt behöver nån slags hjälp! I helgen gjorde han mig så rädd mer än någonsin o jag lyckades lämna honom o tänkte aldrig mer men efter en massa förlåt är jag fast igen på kroken! Igår gick han till en klinik fick tabletter för att avgifta sig hemma jag blev livrädd för tänk om han lyckas o bli nykter o inser att han ej behöver mig längre ! Vem är jag då? Fick panik ! Idag hade han tagit några folköl o jag blev lugn i kroppen! Så sjukt

Nordäng67
tors, 2017-07-20 - 20:20

att denna låsning till honom inte har med honom att göra utan den har med dig att göra! Det har inget med hans charm att göra, de flesta kvinnor skulle motstå, se igenom, inte bli attraherade mm! Det har med ditt medberoende att göra! Så se till att få hjälp att jobba med dig själv! För om du lyckas ta dig från honom fastnar du kanske för en liknande karl! Är som sagt i samma situation! Ser så klart på din, börjar se klart på min egen men har en lång väg kvar till att agera efter mina känslor! Man REAGERAR våldsamt mot deras beteende men AGERAR inte!

lizzbet
tors, 2017-07-20 - 22:42

Låter som du är kvar av rädsla mer än något annat... Det är balsam för själen att känna sig älskad, behövd, men ett helvete med all ångest, oro, rädsla som följer med hans och din (?) sjukdom. Ja, för du är tyvärr medberoende :( Och TRO INTE att er kärlek kommer att övervinna sjukdomen/arna, det funkar inte så. Kanske ni kan hitta tillbaka till varandra någon gång i framtiden, när/om ni är friska men som det ser ut nu så förstärker ni bara varandras dåliga mående och spiralen snurrar neråt. Ta dig ur medan du kan, det blir bara svårare ju längre tiden går! Förlåt om jag låter hård, men jag har varit där du är och det är inget ställe någon ska behöva vara på! Du gör honom OCH DIG SJÄLV det enda rätta genom att gå. Du kommer att hitta dig själv och se ditt värde, jag lovar! Varför ska en man och hans "kärlek" vara måttstocken på det? Du kan, och du kommer vara stark, lycklig och fri :)

lizzbet
tors, 2017-07-20 - 23:08

Du skriver också att du vet att han kommer att gå under utan dig. Han kommer att gå under eller inte gå under oavsett om du eller någon annan kvinna finns vid hans sida. Hans liv ligger INTE i dina händer.

Nordäng67
fre, 2017-07-21 - 09:19

Att en alkoholist behöver någon, VILL inte vara ensam! När jag nu läser sms från mitt ex så inser jag nu att de inte är personligt riktade till just mig som person utan riktade till tomrummet som uppstått när jag lämnade honom! De skulle kunna skrivas till vem som helst som kan fylla detta tomrum! Innan kändes dessa sms så speciella men inte nu längre! Det är bara ord, stora ord utan handling! Har varit så nyttigt för mig att läsa runt här på detta forum! Skrämmande hur lika alkoholister uppför sig i sina förhållanden! Det är precis som personligheten raderas ut när de super och istället blir de en schablon som känner sig ensam mm! Egoism och avsaknad av empati är en annan sak som är gemensam för dessa människor! De tar väl skada av sitt beroende! En man som verkligen älskar dig äkta skulle aldrig utsätta dig för det du har upplevt tillsammans med honom! Och en person som verkligen älskar sig själv och har bra självkänsla skulle aldrig låta sig utsättas! Så tänker jag om mig själv nu! Jag försöker jobba med mig själv nu, träna på att känna att jag förtjänar allt jag längtar efter! Jag förtjänar att få inte bara ge! Har lärt mig skillnade mellan bra självförtroende (Jättebra hos mig) och bra självkänsla (ej så bra i mitt fall)! Försök att läsa hans sms kritiskt och tänk: kunde de skrivits till någon annan utan att mottagaren förstod det! Har testat mitt ex (kanske lite löjligt men behöver bevis)! Skrev till honom en kväll att JAG känner mig så ledsen och ensam! Visste att han var på kalas och själv hade det bra för stunden! Fick rapport om hur kul kalaset varit mm men inget som tydde på att det gjorde ont i hans älskande hjärta att jag kände mig ensam och ledsen! Har testat honom på fler sätt! Inget som tyder på äkta kärlek från hans sida, bara en längtan efter att fylla det tomrum som uppstod! Du kan släppa honom om du bestämmer dig för det! Tänker man att man inte kan, kan man inte! Tänker man att man kan, kan man! Läs runt här på forumet, så mycket klokhet, erfarenhet, man kan ge och få stöd! Kram

Dionysa
fre, 2017-07-21 - 18:44

Han kommer att gå under, kanske oavsett om du stannar eller går. Alkoholen dödar sakta men säkert. Människan urholkas psykiskt och fysiskt av a i längden. Om du stannar kanske processen fördröjs något, samtidigt som ditt liv urholkas.