Var upp till min särbo början av veckan. Han är i en depression och känner sug efter alkohol. Det blev inte bättre av att hans tjej kompis eller vad man ska kalla henne för kom med öl Förra helgen
Jag mötte dem när dom genade mellan ett bostads område i min närhet. Han trodde aldrig att han skulle möta mig där. Han vände sig bort när han såg mig och låtsades att han inte kände mig. Det högg i mitt hjärta när han gjorde det.
Det skändes som att han skämdes över mig. Så hela förra helgen blev förstörd. Han hade lovat mig att vi skulle på en bonde marknad i en grann kommun men det blev inte av.
På måndagen grät han och sa att han inte förstår varför han gör så här mot mig. Jag hade inget bra svar. Jag var alldeles tom efter helgen känslomässigt.
Jag vill hjälpa honom men jag står för nära i relation till honom. Så det är svårt att hjälpa honom. Man tappar även orken när man hela tiden får höra att jag är som att prata med en sten, alldeles hård och tom.
Jag förstår mer än vad han tror och jag har sagt att jag står för känslo mässigt nära för att enbart jag ska kunna hjälpa honom.
Jag känner att jag inte vet hur jag ska göra. Jag har en vän som jag pratar med men samtidigt så har jag svårt att lita på henne eftersom hon umgås med tjejen som kom med ölen.
Jag känner att det är svårt att hjälpa nån som varken svarar på sms eller när man ringer.