Min pappa har alkoholproblem. Hans fru har det oxå så de eggar varandra nu när ALLA deras nära o kära sagt ifrån. De pratar ihop sig om att det är VI runt omkring som överdriver. Jag har många minnen från barndomen då pappa druckit för mycket och jag har också många fylleminnen från min pappa i vuxen ålder. Jag har pratat med honom många ggr nu men idag var sista gången jag la energi för att försöka vända honom då han la över skulden på mig istället. Han sa att JAG var den som hade alkoholproblem. Jag blir väldigt illa berörd eftersom jag känner att jag faktiskt är smått beroende av alkohol (inte i närheten av vad han är) jag förnekar ingenting för jag är medveten om mina problem och är beredd att söka hjälp om jag märker att det blir värre. Jag känner att jag har alkoholproblem men jag förnekar det inte heller. Varför förnekar han det? Jag har försökt allt nu men känner att jag ger upp... han beter sig som en 3 åring och skyller bara ifrån sig! Han säger att han dricker ju inte när han jobbar eller när han måste köra bil. Jag frågade om han hade druckit om han inte hade körkort eller om han inte jobbade. Då svarade han att nej det hade jag inte. nehe varför inte då då sa jag. Han svarade att det går ju inte då kan jag ju inte ta mig nånstanns. men pappa nu sa jag ju om du inte hade körkort. men han är så jävla korkad så det går inte att få honom att förstå minsta lilla!
Kan jag göra något mer nu än vad jag gjort. Jag har smsat långa sms, skickat brev, ringt och pratat med honom.