Jag ligger just nu i separation från mitt yngsta barns pappa. Han är (vad jag bedömer som) alkoholberoende alt blandmissbrukare pga röker periodvis gräs i lugnande syfte. Gräset var dock ett tag sedan nu.

Hans konsumtion skiftar mycket, periodvis dricker han "lite" (ett par glas vin ev ngn whisky hemma) nästan varje kväll och i perioder är han ute mycket och dricker då ruggiga mängder (säkerligen uppåt 10 stora starköl el motsvarande). I perioder dricker han dock normalt eller inte alls, och sköter sitt heltidsjobb mkt bra. Han har påbörjat behandling 2 ggr med några års mellanrum, men inget har "fastnat". Han lägger gärna (mer eller mindre uttalat) ansvaret för sitt drickande på mig. Har av förklarliga skäl fått nog och vi ligger nu i separation. I några månader till är vi dock tvungna att bo ihop.

Självklart är jag orolig över vår 4-åring och hur det ska bli när jag inte finns där och skyddar. Han dricker inte sig full med barnet närvarande och han dricker inte dagtid (så vitt jag vet). Jag tror (kanske naivt) att han inte skulle dricka med barnet där. Säkerligen mkt på barnfria veckor dock, med påföljande irritabilitet den veckan han har vår pojk. Men, i ärlighetens namn: vad gör jag? Jag är dessvärre så insnurrad i hans beroende att jag får svårt att se vad jag har för alternativ, utöver typ familjerätt och tvistande.

Någon som har kloka ord eller egna erfarenheter?

CeCe

...för enskild vårdnad? Jag är absolut inte insatt i den juridiska biten, det vara bara en tanke.
Men du ska nog inte tro att han inte kommer att dricka när han har barnet hos sig. Det finns snarare risk för att hans drickande eskalerar när han blir ensam, tyvärr.

DetGårBättre

Man är väl inte ensam om man har ett barn... och han dricker inte på jobbet etc... varför skulle han dricka med sitt barn då? Vissa borde tänka en extra gång innan de skriver. Omöjligt för någon i tråden att ens svara på om han kommer eller inte kommer att dricka när han har sitt barn.

Li-Lo

Du har valt att att avsluta din partnerrelation med ditt barns andra förälder, tufft beslut och jag gissar att det inte var lättvindigt gjort. Nu står du med frågor inför möjliga scenarion som kanske inträffar. Du vet inte. Du gör helt rätt i att fråga efter andras tankar och erfarenheter ett klokt sätt att förbereda sig inför något man känner osäkerhet inför.

Fortsätt gärna skriv här och läs andras trådar, hoppas att du finner inlägg stödjande. Till syvende och sist är det bara du som vet hur du vill och kommer göra i just din situation. Du tar ett stort och fint föräldraansvar genom att blicka inåt och be om stöd!

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet