Hej.
Jag har en under en tid nu varit inne på detta fantastiska forum och läst andras, många gånger, liknande erfarenheter. Jag har under flera år varit medveten, men kanske ofta inte egentligen velat inse i vilken grad, om att A har varit något som orsakat mig många problem, jobbiga situationer, uppbrott med partner, ångest och depression. A har trots detta funnits snabbt till hands när jag mått dåligt, varit stressad, nedstämd, glad eller som en väg bort ifrån vardagens ansvar och besvär. Jag har genomfört flera försök tidigare att hålla mig borta ifrån A, men av en eller annan anledning hamnat där igen. Även fast jag så väl vet om att så mycket skulle bli bättre om jag lyckas hålla mig borta så glöms detta fort bort vid vissa tillfällen och A blir då snabbt en källa till mer depression, ångest, stress och sociala misslyckanden. Har bara under sommarmånaderna fått förklara mig för och antagligen tappat mycket förtoende hos flera nära vänner och föredetta partner. Jag studerar för tillfället en utbildning som jag hoppas kunna slutföra inom kort, en utbildning som så mycket annat blivit lidande genom A. Jag vet att total nykterhet är det som kommer krävas för att i framtiden tagit mig igenom utbildningen. Jag har för tillfället lyckats vara utan alkohol i ungefär två månader, den längsta alkoholfria perioden på antagligen flera år. Är så rädd att en dag nu förstöra allt och av nån dum anledning vara tillbaka till att, som jag mer och mer har sett det, att självmedicinera med A. Jag vet från tidigare erfarenheter att när detta negativa undflyende problemlösningsbeteende är satt i system riskerar jag att tappa mycket tro på mig själv och riskera att låta utbildningen och kanske mycket av framtidsplaner gå förlorade.
Men jag har fram tills nu försökt att ta en dag i taget, och försökt hitta anledningar till att inte använda A, något som jag hoppas jag skall kunna bibehålla.