av Pmp88

Jag sa äntligen ifrån till min mamma att söker du inte hjälp så vill jag inte ha med dig att göra.
Hon har nu gått till sin läkare o fått antabusen säger hon men ingen direkt uppföljning. Får ju lita på henne iallafall när jag fick en bild på det men jag vet inte, något säger mig att det inte är för alltid.
Vi har inte träffats på 2 månader då min dotter fyllde 2 år och jag har ingen lust alls att träffa henne för något sätter stopp inom mig!
Jag är gravid i vecka14 nu men har inte berättat det för jag orkar inte riktigt berätta saker för henne..
Vet varken ut eller in o varför jag sätter upp en mur och inte orkar med henne trots jag sagt ifrån och hon sökt hjälp

Nordäng67
tis, 2017-10-24 - 18:14

orkar förrän du får riktigt gensvar från henne och bevis på att hon menar allvar? Inte konstigt om du känner så! Kanske har hon gjort dig besviken många gånger? Helt naturligt att försöka skydda sig mot det!

Bedrövadsambo
tis, 2017-10-24 - 23:10

Om hon precis slutat dricka får hon hia sig helt enkelt. Visa att hon slutat för sin egen skull, styrt upp sitt liv helt enkelt. Din ilska är helt naturlig, och det får ta den tid det tar. Har hon problem med det får hon be om samtalshjälp på vårdcentralen. Eller gå med i AA. Där möter hon garanterat andra som varit/är i samma sits.

Anna.S
tors, 2017-11-02 - 10:34

Jag har oxå precis sagt ifrån till min mamma. Har gjort det förut men denna gången riktigt allvarligt menat. Jag var i kontakt med en instans som heter vuxenenheten i stadsdelen min mamma bor i. De bemötte mig fantastiskt och tog mig på djupaste allvar. De ska nu ta kontakt med min mamma. Kan rekommendera dem. Jag har oxå varit i kontakt med Länkarna. De har oxå varit stöd å kommit med konkreta förslag för vad jag ska göra. Antabus har min mamma också fått men problemet med dem är att man bara kan låta bli att ta dem. Precis vad min mamma gjorde.
Manipulation, lögner, skuldbeläggande och tomma löften från alkoholisten är helt jävligt tungt att hantera. Säkert något du oxå upplever. Kanske du behöver en längre paus från henne så du orkar fokusera på din egen familj nu?

Pmp88
fre, 2017-11-03 - 09:28

Hej Anna s! Tack för ditt svar ? hur gjorde du nu mot din mamma för att visa att det är allvar? Jag har många gånger innan gjort det med men utan att det lönar sig! Det är min mamma ja men jag ska inte behöva ta hand om henne som jag gjort i alla år innan. Jag tror tyvärr inte hon tar sina antabus denna gången, bara en känsla jag har. Dock har jag helt börjat stänga av mot henne och mår faktiskt riktigt bra av det. Ibland kan jag väl känna att men gud vad gör jag det är min mamma och jag har ju ändå barn o ja du vet dom tankarna samtidigt som jag känner mig starkare, lättare och gladare när jag inte pratar med henne.
Vuxenenheten vad kan dom hjälpa en med?
Hon har ju redan förlorat sin syster, sin mamma, ni. Pappa skilde sig från henne för det blev för mycket men hennes nya sambo sen många år sätter inga krav o blundar..
Mina andra systrar har ju brutit och det är väl det jag kan få dåligt samvete för att så många lämnat men hon har faktiskt valt bort oss och ljugit o gjort hemska saker pga jävla alkoholen..