Hej allihopa, jag är ny här på forumet, rätt ung - bara 23, och har senaste tiden börjat ransaka mina alkoholvanor och skulle vilja höra om någon känner igen sig i min situation.
Redan som tidig tonåring har jag älskat alkoholen. Jag är rätt introvert och alkoholen har gjort det enkelt att fungera ihop med andra.
Sen jag började studera och flyttat hemifrån har alkoholkonsumtionen eskalerat. Festande ca 3-4 dagar i veckan har inte varit något konstigt.
Efter ett ganska tufft break up började jag ta till alkoholen som ångestdämpande för första gången. Många gånger blev jag dock ännu ledsnare av drickande, kom därför hem och fortsatte dricka. Detta har hänt ett flertal gånger.
Alkohol har en stor del i min umgängeskrets och jag kommer på mig själv med att allt oftare tänka på alkohol, hitta på ”anledningar” att dricka och planera aktiviteter eller fester. Här om dagen planerade jag och några vänner att se en film ihop, och jag sa ”oh mysigt! då kan vi dricka lite vin och ha det trevligt!”.
Alkoholen ska alltid ha en plats.
Emellanåt, kanske 1 gång i veckan, röker jag även cannabis. Alltid ensam för att kunna slappna av och inte känna den tristres jag konstant annars känner.
Jag har senaste halvåret mått mycket bättre, och även slutat dricka mer när jag kommit hem från krogen.
När vi är ute kan jag oftast ta bara en öl, och kan även ensam hemma ta bara ett glas. De gånger jag blir riktigt berusad händer kanske varannan vecka. Och då snittar jag kanske 4-6 glas.
Men tanken på alkhol, suget, finns nästan alltid där - och helt ärligt så skrämmer den mig. Mycket.
Jag har redan själv insett att jag måste börja tänka på min konsumtion. Har ni några tips, historier eller något att dela med er av?
Tacksam för alla svar jag kan få.
/ på glid