Känner att jag vill ha en tråd där jag kan skriva ner hur det går och hur det känns att låta bli att dricka.

Just nu har jag inte druckit på 13 dagar och igår besökte jag ett AA-möte för första gången. Jag försöker att känna mig stolt och nöjd men samtidigt är jag rädd att jag inte kommer ha roligt mer, att livet framöver bara blir en tråkig vardagslunk utan de där hårda veckofyllorna.

Jag tar jättegärna emot både pepp och tips från er andra som också kämpar.

linus

Heh, jag tror att sug och motivation och allt möjligt inte bara skiljer per person, utan även beroende på var man är i livet. Jag har två nyktra månader nu (och vid de tillfället två helger i rad, men innan det ytterligare två nyktra månader). Det går rätt bra, men är sjukt dagsform alltså. Att känna sig ledsen är något jag har vant mig vid nu. Det suger. Och motivationen varierar å det grövsta. Och det är så konstigt: jag klarar mig rätt bra utan att dricka, två månader nu utan något extremt sug ändå. Samtidigt KAN jag inte tänka mig en framtid där jag inte konsumerar alkohol, det är ganska skrämmande.

Som vanligt har jag däremot inget speciellt att säga just nu, mer än att din månad ÄR en grym start! Håll ut! =)

Båtsman

Är just inne på vecka 7 av nyckterhet och ska inte säga att det gått enkelt men många possitiva erfarenheter att ta med mig har jag fått.
Den här veckan var det dock riktigt tungt, åkte till fjällen med tjejen och med henne brukade jag va ganska stansad så då kom tankarna, men nu är det ju lungt, lite kan man ju ta etc. Är stolt att säga att jag stod emot men drabbades av grym huvudvärk och kände mig sjukt stressad och lättretad ganska exakt som du beskriver.
Nu har det börjat släppa igen och verkar bli lite ljusare.
Hoppas det släpper för dig också snart för bättre tider ligger framför oss det är jag övertygad om.
Nu kämpar vi vidare ihop! God Jul och gott nytt år på er alla!

kaffemedmjölk

Jag börjar på något vis känna mig trygg och bekväm med min nykterhet. Just nu har jag ingen större lust att dricka alkohol. Visst skulle det vara gott med en öl men jag vill inte falla in i hetsdrickandet så jag låter bli.

kaffemedmjölk

Pendlandet gör mig rätt så less. Att jag pendlar mellan sug och icke-sug irriterar mig. Nu är jag sugen igen vilket jag inte var igår. Men dock inte lika enormt sugen som jag var för tre-fyra veckor sedan. Vågar nog gå på hockey imorgon utan nån större risk att falla dit igen.

kaffemedmjölk

Jag har börjat tänka att jag kanske kan börja dricka igen så småningom. Att jag kan börja om och börja dricka på ett rimligare sätt, bara två-tre glas ett par gånger i månaden. Eller bara när det kommer något nytt och intressant att smaka på. Någonstans vet jag att det inte är möjligt, men samtidigt hoppas jag... :'(

Omochomigen

På ena sidan axeln sitter en alkoholdjävul och viskar att jag visst kan klara av 2 glas vin... Men på den andra sidan axeln sitter en ängel med vingar som säger att jag är en bra individ, men UTAN NÅGON ALKOHOL ALLS!

Tro mig jag har så många gånger velat och försökt, men det slutar alltid i att jag vill ha MER, mycket MER. Det känns stort och jobbig och sorgligt att sluta helt, men det borde vara det enda sättet att slippa alla baksidor med alkoholen.

Försökt sluta 2 gånger på allvar men ändå i tillfrisknandet hamnat i liknande känsla av att det går, och visst... Första och andra gången gick bättre än tredje och fjärde gången. Konsumtionen ökade alltid så AA-möten kommer bli min nyårspresent samt antabus.

Hoppas att du klarar av att hålla dig utan att dricka. Jag vet hur jobbigt suget är och att det innebär olika faser i processen att bli nykter. Fullt normalt att ha beroendesjukdomen och hoppet om att en dag kunna klara av ett glas. Tur forumet finns, så kan vi stötta varandra.

kaffemedmjölk

...och å andra sidan hoppas jag att det inte ska vara sant. Min kontakt, mitt stöd, på kommunen sa exakt samma sak. Att jag aldrig kommer att kunna dricka "lite" eller "lagom". Det kommer bara att bli för mycket igen... Det känns dock sorgligt som fasen. Som att en central och viktig del i livet bara försvinner. Men jag vill verkligen inte ha med alkoholen att göra längre. Speciellt inte när jag tänker på all skit jag gjort med den i kroppen.

Än så länge klarar jag icke-drickandet bra. Det var inga problem att vara på hockey, jag har fått medicin mot suget och jag undviker att besöka barer eller hänga med vänner som dricker. Det är skönt samtidigt som det är jobbigt.

CS

Känner exakt som du med det där lagom. Kommer jag aldrig att kunna ta de där vinglasen igen? Samtidigt inom sig vet man svaret. Det är en sorg, en stor stor sorg för mig just nu. Tre dagar nykter idag. Möte med öppenvård imorgon och planer på första AA-mötet på lördag. Livrädd.

Ellan

Hej,
Kan dessa tankar bli för stora? Dvs att tänka aldrig mer. Jag tror faktiskt det, för mig i alla fall. Jag vet att jag blir sjuk om jag dricker men jag låter samtidigt bli att tänka ”aldrig mer”. Särskilt i början av nykterheten då vi är så sköra. Samtidigt så hör sorgeprocessen och förlusten av en (falsk) trygghet till själva tillfrisknandet. Bara vi inte fastnar i det. Är nog mycket där AA eller liknande är till stor hjälp.
En tanke bara. Ta hand om er.
Kram
Ellan

linus

Hej hopp!

Jag tror att det är så otroligt individuellt. Kontakterna med vården vill nog gärna säga att det är noll alkohol for you ever again. Det är tryggast så - och för de flesta är det nog bäst så. Men, och det här kanske en del på det här formuret upplever som kontroversiellt, det är inte en naturlag att helt avstå alkoholen för alltid är det bästa för alla som har haft problembeteenden - lättare eller tyngre. Däremot tror jag att man ska vara väldigt uppmärksam på hur sig själv om man börjar dricka lite igen. Hur känns det? 1-3 glas går bra en gång. Sedan en gång till. Sedan kanske det blir 2-4 glas? Eller oftare. Jag har upplevt med mig själv att det är väldigt lätt att falla tillbaka i gamla dåliga vanor - och när man upptäcker att man gör det får man nog ta sig en funderare: kan jag verkligen hantera det här, eller lurar jag mig bara att jag kan det.

kaffemedmjölk

De hjälper mig när det är jobbigt och svårt. Och just nu är det riktigt jobbigt och svårt. Jag är så sugen på att dricka så det är inte sant. Men jag klarar av att låta bli. Men det skulle vara skönt att få skingra tankarna och platta ut känslorna med några öl. Huija! Jag vill bort från de här tankarna!

Har haft en riktigt tuff vecka. Vet inte hur mycket du läser här, men jag har verkligen lämnat ut mig den senaste tiden. Främst för min egen skull, men också för att peppa andra. Kolla min tråd om du vill.

Önskar dig lycka till! Är på dag 59 som nykter. Nu håller vi i det här! ♡

kaffemedmjölk

Ska iväg på ett roligt event ikväll och av nån anledning så triggas suget igång. Tänker att ett par öl skulle vara trevligt och lätta upp stämningen och mitt humör. Men jag försöker tänka på hur värdelöst och elakt och dåligt jag betedde mig sist jag drack.

Funderar mycket på det här med alkoholfria drycker. Klarar jag 0,5%? Måste det vara 0,0%? Hur ses detta på av AA? Är jag inte välkommen där om min önskan är att sluta dricka allt med mer 0,5%? Så många frågor och funderingar...

CS

Jag har också hängt mycket i detta med alkoholfria viner osv och nog kommit fram till att jag skiter i det. Varför ska jag lixom? Jag är inte säker på det kommer bli så värst ba i mitt fall. Får jag smak på djävulen så tror jag inte jag är nöjd med den alkoholfria varianten. Jag vet egentligen inte men tänker att jag bara skiter i det. Det är väl upp till var och en tänker jag. Men för mig, njae, det finns andra drycker.