Hej! Jag har läst många kloka trådar här och vet inte vart jag platsar in. jag dricker mycket men är jag alkoholist?

Vet varken ut eller in ang mitt alkoholbeteende, det enda jag vet är att det är destruktivt och att jag inte mår bra av det.
Sen femton år tillbaka har jag varit rejält berusad minst en gång i veckan. Alltid festens roligaste tjej, alltid hon som stannar till sist, alltid hon som blir bjuden på fest för att det blir galet, alltid hon som hamnar vid det tråkiga bordet på bröllop för att "liva upp" etc . Nu är jag 34år och blir full minst två ggr/vecka oavsett om det är fest eller i ensamhet. Jag har ett jobb på chefnivå där jag måste hantera alkoholfrågor bland personal och känner mig som en stor bluff när jag själv går hem och sänker en flaska vitt för att dämpa dagen. Inte nog med det så smyger jag med flaskan för min sambo som friade i mellandagarna till vad han tor är bästa tjejen. Vad han inte vet är att jag har varit full bakom hans rygg alldeles för många ggr...Jag skäms så mycket för smygdrickandet och vet inte hur jag ska sluta! Om någon har haft en liknande situation är jag mycket tacksam för tips.

Mirabelle

Här hittar du många härliga människor med alkoholbruk som liknar ditt, och säkert många bra tips. Fortsätt skriva bara!

Jag är själv nybörjare här på forumet. Mitt alkoholbruk liknar ditt. Jag vet inte om jag är alkoholist. Än. Men fortsätter jag använda vin som ”snuttefilt” så lär jag utveckla ett fysiskt beroende med tiden. Än så länge sitter begäret ”bara” i huvudet för mig. Som du skriver, sänka en flaska vitt för att dämpa dagen. När det finns alldeles för mycket att dämpa kan det inte sluta annat än illa...

Det jag testar nu är att byta ut vinet mot sundare stresshantering. Långa promenader och gymmet är nya snuttefiltarna. Funderar över terapi för att bearbeta ”roten till det onda”, men det har stannat vid funderingar än så länge.

Än en gång, välkommen hit :) Titta runt och läs bland trådarna så ser du att du är långt ifrån ensam om dina funderingar.

har du två val.
1) Fortsätta dricka och göra bort dig rejält några gånger, sabba jobbet, körkortet, förhållandet. Då måste du sluta efter detta.
2) Sluta dricka nu
När jag var i din ålder och någon hade sagt det vad jag skriver till dig nu, skulle jag skratta. Jag kunde väl börja dricka måttligt? Bara ibland? Jag var inte så beroende... Det tog mig sex år till att fatta att det inte funkar och sluta.
Det som jag är mest förvånad över är att jag orkade sluta. Utan hjälp. Jag har varit nykter i över ett år. Det som jag är mest glad över är att jag har hittat livsglädje och mening utan vin. Det som jag är mest lättad över är att jag har mitt körkort, underbara jobb och min man kvar. Ok, jag har hunnit göra bort mig, både i arbetssituationer och med släktingarna.
Ingen förutom min man och en vän vet att jag drack så mycket.
När jag har bestämt mig på riktigt, har jag berättat om smygdrickandet för min man. Det var den punkten där det inte fanns någon återvändo.

Säger välkommen jag med :) känner igen SÅ mycket i det du berättar.. låt oss försöka bena ut en lösning... utan att just i denna stund sätta en etikett på vårt problem.. alkoholist .. alkoholberoende.. risk bruk osv osv.. kanske senare. .men jag tror det viktigaste är att man börjar reflektera över sitt beteende.. i sin egen takt.. återigen .. du är inte ensam. Här på forumet finns så mycket stöd förståelse och värme . Stanna kvar! Kram så länge :)