Hej!
Jag har försökt fundera ut en sak idag som jag inte riktigt kan få svar på.
Jag har en bästa vän, som har tre barn och eftersom hon har det är hon sällan ute och ”festar”. Hon vet om att jag har valt ut alkoholen i mitt liv pga destruktivitet och att jag helt enkelt inte kan hantera mig själv när jag har alkohol i kroppen.
Nu ikväll är hon ute, och jag känner hur jag också vill vara där hon är och ha kul, för det verkar hon ha.
Jag vill inte diagnostisera mig själv när det kommer till alkoholen, men jag har valt att ta bort det ur mitt liv. Men nu, alltså jag har känt mig så irriterad och ensam och ledsen hela kvällen. Ledsen för att jag inte kan gå ut och ha kul. Ledsen för att jag inte kan sitta i en bar och beställa en alkoholfri öl för det känns ”fel” i dagens samhälle. Irriterad över mitt beslut. Ja.. ensam helt enkelt. Jag går aldrig ut för jag vill inte att folk ska tjata på mig att jag ska dricka alkohol. (Är 23 år gammal så att dricka alkohol i min ålder ”ska” man göra).
Iallafall, jag vet inte om det är så att jag bara är lite svartsjuk eller avundsjuk på henne, att hon får gå ut och ha roligt och inte jag. Att hon ”får” dricka alkohol, men inte jag. Eller om det är så att jag blir triggad över att hon är ute och festar? För nu vill jag bara sitta i en bar eller vara på en fest och ha roligt. Jag försöker intala mig själv att jag visst kan ha roligt med alkohol i kroppen, fastän jag vet hur jag blir..
Låt mig också säga att det är sällan hon dricker. Hon är ute max 2 gånger om året.
Någon som har varit med om liknande? Eller är det någon som ver ifall det här är avundsjuka eller triggning?