av Lollo77

Hej alla kämpar,

5 år! I 5 år har jag druckit för mycket och senaste året har det gått rakt åt helvetet. Jag dricker varje dag, 1-2 liter vin. Livrädd vad jag gör med mig själv! Jag måste sluta! Läst mycket här och nu startar jag min egen tråd. Jag har försökt sluta massa gånger, det håller 3-5 dagar sen är det kört. Hur får man den genuina viljan? Vill INTE söka hjälp hos läkare för sist jag gjorde det hamnade jag på soc iom att jag har 3 barn. Blir aldrig full utan portionerar ut vinet under dagen så jag funkar ( vid det här laget tål jag hur mycket dom helst) Hur mycket dricker/drack ni och ni som lyckats minska mängden själva, hur gjorde ni? Önskar alla en bra dag!

Granit
tis, 2018-05-22 - 12:07

Ett bra första steg är att vilja förändras, och det verkar som att du vill göra något åt din situation.
En bra start är att göra någon form av strategi för hur du ska låta bli att hamna i de vanliga hjulspåren igen.
För egen del märkte jag att få skriva av mig här på forumet var ett riktigt bra hjälpmedel.
Läs andra trådar om hur andra gått igenom samma resa, ofta kantad med mot- och framgångar.
Jag resonerade som dig gällande att söka hjälp (också livrädd för den orosanmälan som skulle upprättas), men jag insåg att det här var något jag inte fixade på egen hand.
Även om det var väldigt läskigt att gå till det där mötet så ser jag ju i efterhand att de ser till barnens och familjens bästa.
Idag äter jag Antabus sedan ungefär en vecka och har inte druckit alkohol på fem veckor.
Det går att bryta de gamla mönstren och vanorna. Även om det inte är alldeles lätt.

Ta en dag i taget och skriv av dig!

Kram på dig!

Emma79
tis, 2018-05-22 - 13:05

Granit har gjort en fantastisk resa!

Tänk på dina barn, skulle jag vilja säga, man tror att man inte blir full eller att det inte märks men det gör det, och livet blir bara jobbigare i en nedåtgående spiral.

Sluta bara, sätt ett rimligt mål och jobba mot det. Ladda upp med något annat att dricka, bubbelvatten, kall äppeljos etc. efter ett tag kommer du ur dimman och kan se lite tydligare vad som pågick.

Gillar du att skriva, skriv här, så fint att inte behöva känna sig ensam. Ett litet ❤️ kan faktiskt göra stor skillnad!

Lycka till!

Emma

Mellanmjölk
tis, 2018-05-22 - 20:12

Jag har börjat slira igen efter ett par års (oftast) nykterhet. Dricker inte varje dag och mest folköl, men jag dricker så fort jag får chansen. Har tre barn så hjälp där det förs journal är inte aktuell.

Det märks att man dricker, även om man inte tror det. Folk märker.

Jag har två val, antingen hittar jag tillbaka till det där underbara nyktra livet eller så ligger jag snart och pissar på mig efter flera dagars supande, förlorar jobb och barn. Det låter så lätt, men är så svårt.

Halihalo
tis, 2018-05-22 - 20:18

Hej Lollo! Jag är helt i samma båt med men sambo. Jag dricker gärna ofta och mycket ! Minns inget, vill läggas in på psyk. Har två barn . Ja dricker på kvällen

Halihalo
tis, 2018-05-22 - 20:19

Har druckit sedan tonåren och ännu yngre men vill ändå onte ge upp det ! Det är sjukt men nog genetiskt :( min pappa dog av de men ändå gör ja samma sak

Halihalo
tis, 2018-05-22 - 20:20

Har druckit sedan tonåren och ännu yngre men vill ändå onte ge upp det ! Det är sjukt men nog genetiskt :( min pappa dog av de men ändå gör ja samma sak . Finns en viss oro att jag ska dö spm hobom samtidigt som jag känner att de nog hade haft de bättre utan mig

Halihalo
tis, 2018-05-22 - 20:22

Min största oro är också soc. Därför vågar ja i te be om hjälp.

Lollo77
tis, 2018-05-22 - 21:16

Jag tänker alltid imorgon, det är då det händer. Så vaknar man upp med ( kemisk) ångest och hjulet rullar på som vanligt.
@Emma79, har läst din tråd! Oerhört inspirerande! Grymt! Har druckit idag om än inte så mycket. Var en skitdag och fegisen i mig ville inte fejsa det utan sticka huvudet i sanden ( som vanligt, minsta lilla ursäkt) Går och lägger mig nu, med samma jävla känsla att idag bkev inte en bra dag och vet hur det kommer kännas imorgon. Men det är en ny dag! Kanske bättre beslut fattas då. Kram och godnatt på er

Vinäger
tis, 2018-05-22 - 21:42

Bra att du har hittat hit! Fortsätt att skriva, här finns mycket erfarenhet. Vill mest önska dig lycka till. ♡

Lollo77
ons, 2018-05-23 - 05:37

Sovit dåligt och vaknat flera gånger med ångest. Har det nu och det kryper i hela kroppen. Jag ska ta en dag i taget och den här dagen får lov att bli a-fri. Jag ska försöka. Blir så förbannad på mig själv. Jag vet att dricker jag, så mår jag dåligt. Ingen vet hur illa det är, ingen. Så vill jag ha det och vänder mig istället hit. Vill inte prata med familj och vänner. De har ingen aning vilket helvete jag utsätter mig själv för och hur jävla dåligt jag mår. Har blivit expert på att sätta på mig den glad masken. Jag vill vara glad utan den och vet att det är endast jag som kan förändra allt. Ha en bra dag alla!

Miss_blondy
ons, 2018-05-23 - 06:24

Jag lider med dig.Du är i ångest karusellen och har svårt att hoppa av. En karusell som vi alla här har varit på. Men om vi kan hoppa så kan du (även om det inte känns så nu).Jag lovar. Är det något du kan göra när ångesten/suget kommer som du kan lägga ditt fokus på just då? Många gånger höjs motivationen när de kanske har gått någon/några dagar. För då ser man - Jag kan faktiskt göra detta !..(Lättare sagt än gjort jag vet). Men att du är här är en väldigt bra början.Ta dag för dag och försök inte "trycka" ner dig själv. Du gör så gott du kan efter omständigheterna ❤️?

Mellanmjölk
ons, 2018-05-23 - 07:29

..vi två. Jag skulle häva ångesten igår kväll för att klara natten bättre, men det blev för mycket. Så nu är jag fortfarande på samma punkt som igår. Ikväll ska jag jobba, så det blir nyktert nu. Kämpar med tankar att dricka, 'om jag dricker si och så mycket är jag körduglig vid den tiden', ska verkligen försöka låta bli. Har antabus hemma, borde egentligen ta en så är det löst sen.

I min kommun finns en alkoholmottagning där de inte för journaler, kolla din kommuns hemsida, borde finnas överallt tycker jag.

Lollo77
ons, 2018-05-23 - 08:57

Det gick inge vidare! Knäppt 2 3:5or för att tro det dövar, men såklart känns ännu värre. Har flera gånger druckit innan jobbet inga mängder och åker nästan alltid kommunalt. Har druckit på jobbet, på väg hem det finns inga gränser längre. Tack för era kommentarer, jag tar verkligen till mig och förstår att det är en järnvilja nu dom krävs. Just idag pga att jag sovit dåligt med ångest känns viljan långt borta. Kanske blir bättre under dagen.

Mellanmjölk
ons, 2018-05-23 - 09:54

Jag har haft tankar att dricka på jobbet, men har ännu låtit bli. Jobbet är allt för mig, efter barnen såklart, kan inte riskera att förlora det. Det är som en andra familj, de är ett oerhört stöd för mig och att veta att jag klarar mig bra ekonomiskt är en stor trygghet.

Igår bestämde jag och sambon oss för att vi ska separera, ingen av oss orkar längre. Han pratar skit om mig bakom min rygg, ljuger mycket, som om sanningen inte är illa nog. Nu är alla grannar involverade och strålkastarljuset lyser starkt på mig. Det känns som en oerhörd lättnad att avsluta detta, men jag är också livrädd och väldigt ledsen.

Han vill att jag ska säga upp mig från mitt jobb, det har han velat ungefär sen han insåg hur bra jag mår av det. Jag behöver ju bara en billig lägenhet så då behöver jag inte tjäna så mycket. Jag jamsar med, men aldrig att jag kommer nöja mig med mindre och förlora min stora trygghet! Nu blev det en roman om bara mig, förlåt.

Jag tänkte också dricka 2-3st 3,5'or, men lyckades stoppa tankarna. Det som funkar bra oftast är att tänka mig hur jag öppnar första ölen, känna den bra känslan när den börjar verka. För att sen öppna den andra och tredje. Men sen då.. de tar ju slut. Och då är jag precis där jag var innan jag öppnade den första och allt har börjat om. Jag tänker på konsekvenserna som blir om jag blir påkommen. Ångesten som garanterat kommer infinna sig oavsett. Så jämför jag det med att inte öppna den första ölen, hur jag har ryggen fri och inte gjort något fel. Hur jag kommer känna glädje och känna mig stark. Det har faktiskt funkat bra de allra flesta gånger den där blixten kommer in i huvudet att jag ska dricka. De gånger jag inte klarar av att hantera tankarna är när jag ska vara ensam över natten, då dricker jag varenda gång. Och ibland startar det en period av drickande, som det gjort nu. Förstår inte vad det är som är så läskigt med att vara ensam hemma med barnen ett dygn eller två? Vad sjuttsingen är det jag måste bedöva?

Granit
ons, 2018-05-23 - 11:30

Ångesten som känns som den ska bryta av en på mitten och ta livet av en.
Ja, fyfan för den!
Prova en promenad. En riktigt lång promenad i högre tempo. Få igång endorfinerna som blivit ljusskygga av drickandet. Känn hur kroppen får jobba och hur trycket släpper.
Testa!

Mellanmjölk:
All heder åt dig som ännu inte passerat barriären med alkohol på arbetstid.
Vad känner du tar emot med att vara ensam med barnen?
Jag är likadan. Det skrämmer mig till en början, men nu när jag är nykter njuter jag av det.

Kämpa på, båda två!

Mellanmjölk
ons, 2018-05-23 - 17:10

.. att det är stressen som blir jobbig. Jag blir så stressad att det känns som att jag ska explodera. Allt går i slow motion, att t.ex. ta sig upp till bilen kan ta hur lång tid som helst. Massa gnäll, skrik och bråk hela tiden. Jag tål inte gnäll från barnen, det finns inget som stressar mig så mycket.

Sambon har inte hjälpt till så mycket när de varit små, jag har alltid fått ta hand om den som är minst. Allt är farligt och jag kan inte slappna av en sekund. En heldag på stranden är en lång pina och hela dagen går ut på att hålla barnen hela och vid liv. Jag är en sån mamma som har haft svårt att få gå på toaletten, för jag klarar inte av någon minuts gnäll. Har haft svårt att överhuvudtaget lägga ifrån mig barnen, går ändå bara runt med ett tryck i bröstet och väntar på att de ska börja skrika. Det blir lättare ju större de blir, blir roligare samtal och roligare aktiviteter. Nu låter det som att jag avskyr att vara med mina barn, men det är ju underförstått att jag älskar dom över allt annat och att vi har underbara stunder och dagar tillsammans. Det jag skriver är det som känns dåligt och jobbigt, det är ju det jag måste jobba på att förändra.

På jobbet känner jag aldrig stress, bara lugn. Har att göra och får lov att göra det utan att någon hänger på mig och skriker. Jag kan hänga med armarna fritt, dricka kaffe, ha roliga och stimulerande samtal med kolleger. Det har blivit mycket bättre sen jag började jobba heltid.

Mellanmjölk
ons, 2018-05-23 - 17:16

.. idag tog jag antabus. Jag gör det i smyg så sambon vet inte om det. Berättar jag så kommer han börja lägga sig i och börja kontrollera mig och då är det kört. Jag fixar inte när folk ska bestämma över mig, fokus flyttar från att kämpa med alkoholmissbruket till att kämpa mot dom som försöker hålla mig i koppel. Lite komiskt faktiskt att man smyger med antabus för sin sambo, haha!

Hade chans att dricka i helgen, blir nog ensam med barnen lördag kväll till söndag. Är så nöjd med mitt beslut, nu kan jag inte dricka när jag är ensam med mina barn. Jag kommer att vara en bra mamma denna helg!

Lollo77
tors, 2018-05-24 - 07:23

Jag drack de två ölen igår sedan inget mer. Viljan vacklade och jag tänkte på det flera gånger. Men klarade det. Sovit ganska dåligt men det tror jag är abstinens. Vaknade ändå för ett tag sedan och kände mig ok. Ingen ångest, det var så skönt. Idag ska bli en helt a-fri dag jag har bestämt det.
@Mellanmjölk- vi har det helt tvärtom. Jag är helt ok och lugn när jag är med barnen. Jag trivs inte på mitt jobb alls. Men har svårt att byta, då jag har bra betalt och andra företag har svårt att matcha lönen. Så bra att du kommit en bit och väljer antabus. Jag är inne på det med, men vill inte vända mig till någon instans där det kan komma fram till soc. Ska kolla upp det! Jobbigt med din sambo, men det kan kanske bli bättre om ni separerar. Tänker att ni båda bestämt och att ni inte orkar. Ibland kämpar man alldeles för länge i förhållanden. Har separerat två gånger och det har i slutändan visats sig vara det bästa. Men kul är det inte när man är mitt upp i det. Kämpa på! Stor kram till dig.

Och stor kram till er andra för råd och stöd. Ni får mig vilja komma ut det här och är så glad att jag skrev här inne!

Mellanmjölk
tors, 2018-05-24 - 14:20

Du kommer inte 'få problem' med dom om du ber om antabus, då ser de ju att du vill sluta :)

Låter bra med att ångesten släppt, här är den fortfarande kvar och den där oron finns kvar i kroppen. Har visserligen jobbat natt och ska jobba en till, blir alltid lite matt de skiften.

Hoppas att dagen blir bra för dig :)