Ny här. Min historia liknar många som jag läst om i detta forum. Har läst och läst och igenkänningsfaktorn är hög. Konsumtionen av vin och även lite starksprit har blivit värre med åren. Hade en tanke om att 2018 skulle bli ett rent år, men har redan haft 2 återfall. Återfall är något otäckt som jag inte förstår hur jag ska stå emot. Då tänker man ju inte ...jag vill så gärna och efter att ha läst så många trådar här så har jag hittat så många goda råd. Men plötsligt står man på systemet och innan har man planerat vad som ska handlas och så vidare. Det är som att man blir en annan person. Det skrämmer mig. Det känns som att jag aldrig ska klara av detta. Har fått hjälp tidigare och då lyckades jag hålla ganska länge men så hände det som inte fick hända och jag började om med smygandet igen. Därför litar jag ju inte längre på mig själv. Jag hoppas på stöd från alla kloka i detta forum men även bara få skriva av mig. Helgen blev återigen en helg med vin och gin och nu vill jag verkligen inte mer men jag vet att det välkända suget kommer och då är jag minsann inte stark.

anonym19976

Alla i min omgivning väntar nu på att jag ska göra bort mig. Hur jobbigt är inte det....

Jag skaffade nya människor i min omgivning som inte vet om mitt missbruk och där missbrukar jag aldrig. För där är jag inte missbrukare. Har ett nytt jobb och ett innebandygäng med riktigt goa människor samt fina vänner. Visserligen vet några av de vännerna eftersom att jag berättat, men jag dricker ändå aldrig över gränsen med dom, för med dom är jag inte missbrukare.

Alla dessa människor ger mig sån energi att jag orkar med övriga omgivningen, idag är missbruket väldigt lindrigt om man jämför med förr. Och jag använder mig mycket av den energin i min kamp, det funkar!

anonym19976

Ja jag har börjat umgås med grannar som inte dricker . Det är skönt och lugnt
Har ju dolt mitt missbruk så det funkar bra .

anonym19976

Efter sista helgen. Känner mig deppig och nedstämd men fast besluten att ta till mig programmet. Jag måste nog acceptera att jag inte kan ta det första glaset ens. Har gått igenom det förut men trott att det skulle vara möjligt att lära sig. Men nu efter många år av försök så måste jag inse att om jag ska må bra så är det 0 som gäller. Har tidigare skrivit om sorgearbetet efter alkoholen. Nu måste jag igenom det bara.

Tror vi är många som hoppats att vi ska kunna ta några glas då och då i framtiden som ”normala människor”. Somliga lyckas nog (inte jag) och andra inte (jag). Jag tvingar mig själv att inte underhålla den tanken, det hjälper mig att stå emot. Så har jag inte någon ursäkt om jag börjar igen. Jag kan inte skylla på att jag ”trodde att jag skulle klara det nu”. Det har jag trott färdigt nu efter ett antal försök. Nu kör jag vitt utan tidsgräns, men en dag i taget. Jag upplever att om jag tagit en tidsbegränsad period så handlar det om att ”stå ut” tills jag får dricka igen. Men nu med obestämd tid så blir fokus på att hitta ett annat sätt att (faktiskt) leva. Kämpa på!

anonym19976

Eller en helg i taget. Det är min tanke med hur jag ska tackla mitt beroende. Så många nollor som möjligt i protokollet.

anonym19976

Helt utan alkohol. Härligt. Men är så trött så trött. Energin som alla pratar om , var är den? Vill bara sova idag. Allt är segt å. Har ju inte druckit en droppe på 6 dar. Men imorgon då kanske det känns bättre.

Jag har läst här på forumet att en del blir otroligt trötta den första tiden utan alkohol.
Nu vet jag inte var du bor i landet men värmen här i södra Sverige gör en helt urlakade.
Det blir säkert bättre och det är ju jättebra med 6 dagar! Heja dig! ??☀

Benguela

... klara helgen! Jag hänger på! Sista timmarna på söndagen - in i kaklet! Vi fixar det!

anonym19976

Det gick bra men tankar på A kommer och går. Mår bra nu, men fortfarande trött, irriterad och okoncentrerad. Men att inte känna av magen utan allt är lugnt och man inte mår illa är ju verkligen något att vara glad över. Så jag försöker vara positiv och nöjd över det. Mitt dåliga humör får stå tillbaka , för nu ska min kropp få må bra och man borde ju så småningom bli glad i sinnet med en glad mage ?

Rastochro

Tycker du går något oerhört bra just nu. Har inte läst din tråd men jag avundas dig. Du gör något jag inte klarar. Andas och fokusera på de positiva konsekvenserna. Se de negativa och låt de genomsyra ditt ev sug. Vad är alternativet ?

anonym19976

Blir att hålla sig sysselsatt och undvika möjligheten att besöka SB så gott det går. Har planerat att det går bra att dricka typ tre glas och sen stanna där men vet ju att det nästan aldrig funkar, så då är det väl lika bra att inte ta det första kanske. Men nu är det lite diskussion i huvudet. Ska jag eller inte. Får försöka tänka på annat och starta nåt projekt så jag inte har tid med A. Det har bara gått 11 dagar sen sista glaset. Men jag mår bra nu, varför förstöra det. Jo jag vet varför. För att få koppla av och lämna alla bekymmer för en stund. Gäller att tänka några steg längre och försöka koppla av ändå. Andas lugnt.

alla dessa A-tankar. Vi vet vad som gäller, ändå ska de hålla på att bråka.

Snart två veckor, bra jobbat! Hoppas att du orkade stå emot. Ha en fin lördag! ♡

anonym19976

Jag lyckades inte men samtidigt fick jag vara ledig .

anonym19976

Det blev ju inte som planerat ,blev lite för mycket som vanligt, men ändå kontrollerat. Jag känner att jag är på rätt väg men det går i kringelikrokar. Kan ju inte stanna förrän det är slut. Har inte lärt mig stå emot frestelsen om jag måste passera systemet. Men tänkte ändå på att jag inte skulle hsndla så mycket. Nu blir det länge innan jag behöver besöka samhället med SB.
Det här med hungrig arg ledsen och trött är också nåt som man ska ha i minnet när tankarna på A kommer. Om jag är hungrig blir jag grinig och ledsen och tappat humöret. Mat på regelbundna tider är jätteviktigt. Precis som sömn . Ja det var lite reflektioner så här efter snedstegen. Som tidigare så gav det ju inte så mycket förutom att jag tog mig ledigt. Men det ska jag kunna göra ändå . Att vara snäll mot sig själv ska inte vara att dricka. Jag måste bara lära mig att säga att nu vill jag ha tid för mig själv.

Känner ju igen mig en del i dessa. Strategier för att försvåra, vara mindre dömande vid ett ev misslyckande och att tycka om och ta hand om oss själva. Där har vi nog en stor del av receptet. Nu måste vi bara hitta verktygen för att följa det. Men vi är på rätt väg, glöm inte det. ♡ Kram