Jag är snygg och söt, jag är smal, jag är duktig och tar mina mediciner varje dag, jag arbetar som en gud och chefen är stolt, mina arbetskamrater vill vara och snacka med mig, de smsar mig då och då utanför arbetet. Jag är en bra morbror, barnen älskar när ja är på besök, jag har fina armar och gör armhävningar som en gud,ja fick en fin röd liten solbränna idag, jag planerar min semester, jag gör i ordning kungliga matlådor. Jag har sparat massa pengar, jag har köpt finaste fiskespöt, jag har byggt i ordning ett nytt skrivbord, jag har byggt en gudomlig dator som klarar alla spel, jag duschar och luktar som en gud varje dag,

Jag har haft kunliga 72dagar av nykterhet.

Några få saker som får mig att vara stolt.

Kärleksguden

Tack.

Har jobbat idag. Ligger och tänker på energin jag inte har. Orkar inte ens sitta vid datorn. Jag tror det är min medicin, som jag behöver för att inte ha vanföreställningar och psykoser. Men den gör mig så trött.

Mycket annat gör mig trött, jobbet; jag har jobbat i ett par timmar idag. Människor; jag tål inte människor, blir trött av att prata och umgås.
Sjukdom; att inte vara helt frisk i huvudet gör mig trött.
Bostad; att inte ha något eget får mig att känna mig lite misslyckad. Det tar på krafterna.
Mottagningsbesök; att gå på/få besök upp till 4 ggr i veckan tröttar ut mig.

Jag är glad att jag klarar allt, men skulle vela skala av på listan.

Hur arbetar jag bort nervositeten, stressen, småirritationen? Hur finner jag lugnet när allt runt omkring mig är som det är. Måste jag finna min grej? Lite musik?

Kärleksguden

Ny dag avklarad och semestern närmar sig.

Bra arbetskamrater underlättar en hel del. Har en kamrat som är oskyldigt snäll som jag gymmade med idag. Fick lära mig en del samtidigt som vi tröttade ut kroppen i 40minuter.

Det var så trevligt att jag bokade in fredagen som kommer med gym.

Var också iväg en snabbis på beroendemottagningen och fick mig en dos antabus.

Under semestern så får jag med mig antabus hem för fyra veckor. Har avbokat all psykiatri, boendestöd, mottagningsbesök för fyra veckor. Tror jag klarar mig galant bara jag håller mig nykter och jag har inget starkt sug efter alkohol. Även fast jag erkänner att det skulle vara gott att få i sig en öl. Men de dagarna är för någon annan månad, inte just nu.

Kärleksguden

80 dagar nu.

Ligger i sängen och funderar på att sova. Diskmaskinen kommer pipa om en timma ( hoppas jag inte vaknar av den ) .

Har ätit pizza och druckit Afri öl.

Semestern började idag. Det känns ganska så ensamt. Duvan som kurrar får gärna låta lite längre. Iaf tills jag somnat.

Kärleksguden

Dag 81.

Utan partner att fira mina framgångar med. Ska jag bli medlem på någon dejtingsida kanske?

Det blir nog enklast så, eftersom jag är så introvert. Med text får jag tid att uttrycka mig själv utan att någon stressar mig.

Vill se på film, äta popcorn, äta middag, gå på kvällspromenader.

Har en arbetskamrat som visat intresse men hon har ett ungt barn, även fast jag inte kommer behöva ta ansvar så känns som okänt vatten. Det där med småbarn.

Vet inte riktigt hur jag ställer mig till det. Vore enklare med någon som inte har egna barn.

behålla byxorna på ett år in i nykterheten är ett bra råd inom AA.... Tar tid att lära känna sig själv först.

Kärleksguden

dag 83.

Idag har jag tränat och tagit en promenad. Det känns som jag har lite mer energi i mig än vad jag haft tidigare dagar.

Men jag är fortfarande ganska så otränad om man jämför med hur det var för 6 månader sedan. Förut klarade jag 1h styrketräning. Nu klarar jag knappt 35minuter. Men jag ska arbeta på mig själv under månaden som jag har semester.

Jag har bråkat och försökt lösa beställningar jag gjort på nätet. Orders som inte kommit fram. Jag har tagit steg framåt helt klart. För några månader sedan låg jag två veckor på psyket helt utmattad med vanföreställningar och psykoser. Som en liten bebis som behövde bli omhändertagen.

Nu har jag lite mer energi, jag klarar av ganska mycket. Men jag är rädd att ramla tillbaka. Så jag tar små steg framåt hela tiden. Jag stannar upp och andas, ser mig omkring.

Jag pratade med min syster igår och hon sa precis som jag tänkt angående partner. Att jag behöver en. Och jag håller med. Men hon måste vara så stabil då mina egna ben skakar.

Vi får se hur det blir med det. Ingen brådska. Men det hade vart trevligt om någon månad eller så.

Kärleksguden

dag 85.

Brorsan har köpt hem en massa starköl som har legat på avkylning hela natten.

Jag har problem med att koppla av. Aldrig kan jag sitta still och ta en kopp kaffe. Med starkölen skulle jag kunna koppla av. Jag skulle kunna sitta vid datorn och pimpla starköl, spela spel, ha det roligt.

Det är svårt, jag försöker ta promenader. Jag tittar på dokumentärer. Jag försöker sitta still, jag försöker se film, jag försöker träna.

Jag tror att jag skulle behöva en riktig genomkörare med styrketräning. Men jag har ingen ork. Jag är utmattad och tar mediciner som gör mig trött.

what to do, what to do. Jag har ca 30dagar kvar, då kan jag ta en öl om jag så väljer. Då har jag gjort min utredning för asperger. Kanske mår jag annorlunda då? Vet ej.

AlkoDHyperD

Imponerande. Kylen full med starköl samtidigt med rastlöshet, trötthet och sänkt sinnesstämning. Och ändå står du emot.
Kanske blir det annorlunda när din utredning är färdig. Mer möjligheter till rätt hjälp.
Kram

Kärleksguden

Jag har hoppats på att få lite hjälp med eget boende. Jag vantrivs här hemma. En köksrenovation som stannat upp i 1,5år har förvandlat mammas lägenhet till en soptipp.

Det går att laga mat, men det ser ganska så jävligt ut här hemma i flertalet rum. Toaletten funkar inte. Duschen är trasig, vardagsrummet används som förvaring, köket är halvfärdigt. Verktyg och kartonger ligger överallt.

Tråkigt och jag tror det påverkar mig negativt. Jag kan inte bjuda hem folk, det går inte att städa. Jag låser in mig i mitt egna rum på 4kvadrat.

Jag har lite kryckor med alkoholen. Jag ser till att ha mat hemma, jag tar antabus, jag ser till att ha annan god dricka nära.

Tack för att du skrev.

AlkoDHyperD

Tror du att utredningen kommer att resultera i en diagnos? Om det är så att du har en odiagnosticerad asperger kan det ju vara begripligt om livet bjudit på en del svårigheter. Jag blev mycket hjälpt av att få ADHD-diagnos i vuxen ålder. Äntligen bekräftelse på att det inte varit bara mitt fel att saker stökat till sig. Och medicinen är en stark bidragande faktor till nykterheten.

Kärleksguden

Möjligtvis. Det är psykiatrin som tycker jag verkar vara aningen autistisk. Så de sa att om jag gör utredningen och jag får diagnosen så kan jag få en massa hjälp utöver vad jag får nu. Det tyckte jag lät bra.

Jag vet inte vad jag ska tänka och tro. Jag har autistiska syskon och mina föräldrar är ganska så speciella.

Ibland kan jag se mig själv som autistisk men ibland tycker jag att jag är ganska så "normal" för den delen också.

Så jag vet inte vad utredningen kommer visa om jag ska vara helt ärlig.

Det är ganska så svårt att se sig själv ur tredje persons perspektiv. hehe.

Det måste vara skönt att få det på papper om vad man har för svårigheter osv.

Kärleksguden

Tänkte jag skulle dela med mig lite om min relation till alkohol.

Jag hade en period på några månader när jag gick till tre olika systembolag.

Jag kunde inte gå in på ett och samma två gånger per vecka. "Tänk om personalen ser en med alkoholproblem om jag går in på ett och samma systembolag två eller tre gånger på en och samma vecka" Tänkte jag.

Jag delade istället upp veckans alkoholhandel på tre olika systembolag och blundade för att jag faktiskt har en osund relation till alkohol. Så länge jag verkar okej utåt så spelar det ingen roll hur jag egentligen mår. Jag var stålmannen på jobbet, min familj såg en som tränar och håller igång. Mina vänner såg ingenting.

Ingen normal dricker tre gånger per vecka. Det visste jag. Men jag fortsatte min lilla charad. Ingen skulle få reda på mina problem. Inte familj, inte vänner, inte ens kassörskorna på systembolaget.

En dag fick kroppen nog, det brast i mig, hela jag tog slut. Jag klarade inte längre av alla positiva symptom från min schizofreni som jag haft i två år samtidigt som jag drack 24 starköl i veckan.

Jag har fortfarande inte återupphämtat mig.

Men det blir bättre med tiden, tiden läker alla sår. Jag hoppas bara att jag inte kommer behöva leva med schizofrenin om jag fortsätter nykter. Och samtidigt som jag tar min medicin.

Läste någonstans att 1/3 fortsätter vara sjuka, 1/3 lär sig leva med schizofrenin, 1/3 blir friska.

Jag vill vara den tredjedel som blir helt frisk.

Om jag blivit sjuk pga av alkoholen enbart tror jag inte. Det är så många olika faktorer som spelar in. Men jag tror knappast att den har hjälpt mig på något vis.

Kärleksguden

dag 86.

spydde upp antabusen.

tisdag och torsdag ska jag ta antabus. Har aldrig gillat smaken av antabus och har alltid kväljningar.

Så idag när jag drack antabus så kräktes jag, frukosten flög upp den med.

Skulle kanske kunna dricka antabus om man blandade ut det i saft eller något. Någon som har testat?

För jag tänker inte dricka antabus igen. Hatar smaken så in i norden. Usch.

Kärleksguden

Tog en bild på mig själv idag. Nu med 86dagar under bältet har ansiktet smalnat av en hel del. Jag blir glad av att se mig själv i spegeln. Jag får mer självförtroende.

Jag la upp bilden på en dejtingsida. Hoppas någon finner min bild intressant och vill prata lite. Hehe

Nu samma dag så har jag kommit fram till att jag suger på att planera. Jag vill ut och fiska. Så då bokade jag lördagen som kommer såklart; det ska tydligen åska och bli riktigt pissigt ute. Kanske inte blir nå fiskande på lördag men lite middag istället. Får se

Peace

Kärleksguden

dag 87.

Idag har jag styrketränat. Armarna är helt slut.

Tror jag har för mycket fritid. Eller för få fritidsintressen. Antagligen det senare.

Det jag har snöat in mig på nu senast är fiske. Men det är inte riktigt något jag kan syssla med varje dag. Vill gärna fiska tillsammans med andra. Så då kanske det bara blir en gång varannan vecka. Då har jag 13dagar då jag inte har något att göra. Försöker träna lite. Men det är bara 40minuter om dagen.

Alldeles för mycket tid och för lite att göra. Vet att det finns en lista på saker att göra här på forumet. Men det är fortfarande svårt. För intresset för att göra något nytt finns inte där.

Anxiete

du ska kolla in någon kurs som börjar nu till hösten ? Min kompis träffade kärleken på en tyska-kurs ? just saying ?....

Kärleksguden

Hehe. Ja kanske det. Men jag måste övervinna min rädsla för det sociala.

Tankarna och munnen stannar upp ibland när jag ska prata. Jag kan inte riktigt slappna av.

Jag ibland inte ens prata med syskonen. Jag är rädd för att jag ska verka onormal när jag pratar. Det suger ganska så rejält. Jag vet att botemedlet är att bara fortsätta prata. Men jag har inte riktigt möjlighet för att prata hela tiden. När jag var full och hade tagit några öl så kunde jag prata på som bara den.

?

Anxiete

lite det jag menar. Går man en kurs i någonting som intresserar en så har man mycket gratis , samtalen går lite av sej själv. Det behöver inte vara språk... vad tycker just du är kul ?

Kärleksguden

dag 90

Just nu är det fiske. Man kanske kan gå på något som har med kräftfiske att göra. Det är ju säsong nu i augusti. Men det är väl bara det att jag har inte lust att gå själv.