Jag är 26år och har nyligen (för en vecka sen) flyttat ihop med min kille, han är 39år.
Vi har dejtat några månader, alltså haft distans förhållande i ca 2 månader och nu har vi flyttat ihop, eller han har flyttat in hos mig.
Jag har vetat om att han dricker mycket, men jag har trott att de är när han väl dricker, alltså vid fest.
Men denna vecka han vart hos mig har han vart full hela veckan, han har ungefär druckigt 3,5L starksprit och jag vet bara inte hur jag ska bete mig..

Han drack upp halva mitt sprit förråd första halva veckan, jag upptäckte det och blev rädd och gömde andra halvan.
Jag läste någonstans att man inte ska gömma spriten men nu blev de så i alla fall..
Han har sagt att han måste trappa ner men måste ändå dricka något litet varje dag för att må bra..
Han vägrar äta något, men han dricker i alla fall vatten.

Han säger att han inte mår bra pga att han är utan jobb och det hänt så mycket senaste tiden men jag har svårt att förså.
Borde jag vara mer förstående?

Själv har jag blivit att må dåligt denna vecka, normalt är jag en sprallig tjej men nu har jag blivit tystlåten och mår bara så illa..
All min vakna tid går åt och oroa mig för honom..

Vad ska jag göra? Hur ska jag bete mig?

Kasta ut honom är mitt råd! Rädda dig innan allt har gått för långt! Du mår dåligt efter en vecka med denne man! Tänk dig att leva med detta beteende i månader och år! Det kommer att skada din hälsa! Alkoholister hittar alltid ursäkter och anledningar att dricka. Dricka för att de mår dåligt över arbetslöshet, dricka för att fira att de har fått ett jobb, dricka för att det är jobbigt och stressigt på jobbet! Nej avsluta innan du har blandat in dig för mycket, då är det svårt att ta sig ur! Du kommer säkert att få betala hans alkohol också! Du förtjänar mycket bättre än så!

Ainamedi

Tack för svar!
Innerst inne känns de som jag borde avsluta detta.
Men då jag fortfarande bryr mig om honom så vill jag inte bara kasta ut honom. Han har flyttat 340km från en lägenhet till mig..
Han har ingen lägenhet kvar..
Borde jag låta han stanna hos mig tills han blivit av med sina abstinens besvär?
Känns så taskigt att be han flytta när han mår så dåligt (med uppkastningar och skakningar). Vill inte att han får nå andra symtom om han är ensam?
Svår sits!

KL

Ta dig ur det här så snabbt du bara kan! Du kan inte offra ditt liv för hans skull! Jag förstår att det känns brutalt att be honom att flytta ut igen men det kommer aldrig att komma ett "bra" läge för det! Lika bra att bryta så fort som möjligt innan du blivit fullständigt förändrad och tror att detta skulle vara ett normalt förhållande. Han är en vuxen människa som måste börja ta ansvar för sig själv, du kan inte bli mamma till en man som är 13 år äldre än du! Samla mod, ta gärna hjälp av en vän om du känner dig orolig och ta ett snack med mannen. Förklara att det här inte var vad du hade tänkt dig och att det inte funkar. Om du ska vänta ut tills han mår bättre så kan du behöva vänta en livstid är jag rädd. Du är ung och har hela livet framför dig, kasta inte bort det på att ta hand om en man!
Ja, det är en svår sits, men du måste ta dig ur den helskinnad!

Den typen av personer söker sig som en magnet till personer som känner som du gör: ansvar, medkänsla plus mm! Jag är samma typ av person som du är när det gäller medkänsla plus och ansvar, är 50 år och jag har ägnat alldeles för mycket tid åt ”renoveringsobjekt”! Du är ung, har livet framför dig, ta dig ur detta! Kram

KL

... så försök att ändra ditt tänk från "han kommer inte att klara sig om jag inte tar hand om honom" till "JAG kommer inte att klara MIG om jag ska behöva ta hand om honom". Se det som att du gör er båda en tjänst, du blir fri att hitta någon som verkligen vill vara med dig och han får det svart på vitt att han inte kan fortsätta som han gör. Att hålla någon under armarna så att han kan fortsätta sitt beteende år ut och år in är egentligen det elakaste man kan göra. Du ger honom signalen att han kan göra som han vill utan att ta hänsyn till dig, du kommer ändå att gå efter och sopa ihop resterna. Och som Nordäng67 skrev, om du mår så här efter en vecka, hur ska du då må om ett år? Tio år?! Kan du se dig själv skaffa barn med den här mannen?! Det är dags att du är snäll mot dig själv nu, inte mot någon som bara vill utnyttja dig. Om det var din bästa väninna som berättade samma sak för dig, vad skulle du ge för råd? Stanna och hoppas att det blir bättre? Nej, kicka ut honom omgående!
Styrkekramar i massor!

Nordäng67 och KL. Du kan inte rädda honom. Det var bra att han avslöjade sitt starka missbruk så direkt att det blev helt uppenbart. Han behöver annan hjälp än en kärleksrelation. Däremot kan du ta vara på den här erfarenheten och lära dig något viktigt om dig själv så att du inte går in i fler liknande relationer. Varmt Lycka till ? / mt

Ainamedi

Tog mod till mig igår och oratade med karln, kanske va lite otydlig dock, eller ja, de va sent på natten. Kunde inte vänta tills det blev morgon..

Men berättade att jag mått piss denna vecka och att allt förstör vårt förhållande. Han har ett starkt alkoholproblem och jag kan inte hantera det.
(Jätte dålig på sånt här och veta vad jag ska säga..)
Han hade såklart bara ursäkter, att han bara dricker när han är arbetslös och att han har kanske ett litet problem..

Han ville bo kvar några månader för att kunna spara ihop pengar att hyra en lägenhet men försökte förklara att jag vill att han flyttar ut nästa vecka..
Vet inte direkt om signalen kom ända fram.. Karln har inte ätit på en vecka och allt jag sa kändes som de bara flöt ut någonstans, men samtidigt fick han "panik", försökte ge mig dåligt samvete och sedan ville han inte prata med.
Vid denna tidpunkten var klockan så mycket och jag så trött så jag somnade..

Vaknade imorse av att han var i full gång, skulle koka kaffe, äta frukost och ville att jag skulle komma och äta med han..
Han pratade dock bara finska (han är finsk) och jag sa att jag inte förstår finska, men han fortfarande prata finska och sen sa han "men jag pratade svenska först, bara pratat finska när jag flyttade hit först", helt osammanhängande och konstigt..

Nu blev detta jätte långt skrivet men måste få spy ut allt på någon..
Kan inte prata med honom längre..

Ska ta mig i kragen och prata med honom igen när han kommer till lägenheten. Han är ut och handlar nu, trots att han var pank igår..

Men tack alla för ert stöd!

KL

Du har tagit första steget, bra! Fall inte för löften eller att det verkar vara bättre nu när han gått iväg för att handla. Om han är osammanhängande och konstig så är det verkligen ett tecken på att han behöver hjälp! Man skulle så väldigt gärna vilja att ens kärlek läker någon annan men tyvärr behöver vissa en annan typ av hjälp. Man kan inte vara någons partner och terapeut på samma gång är jag rädd. Visst ska man stötta varandra men när det är på den här nivån tar man bara skada själv. Stå på dig och ta som sagt var gärna hjälp utifrån om han vägrar flytta!

Virvelvind

Hårda ord från mig men jag är helt ärlig när jag säger det här: Spring medans du kan! Slösa inte bort ditt liv på en tio år äldre alkoholiserad man utan jobb, du är värd SÅ mycket bättre!!
Det bästa är att göra slut på det NU medan du kan, dvs innan ni fått ännu fler band, gemensam ekonomi, kanske barn etc.
ibland gör man misstag, åker på nitar etc (som nu när du råkade flytta ihop med fel man) men det är inte ditt fel. Det ör HAN som har problem och DU ska INTE slösa bort DITT liv genom att hänga med denna man. LÄMNA medan du kan. Det finns miljarder män därute. Med jobb och utan alkoholproblem... ❤️ Kram!

Kärleksguden

Hur kommer det sig att ni bestämde er att flytta ihop? Måste ju kännas sisådär att lämna någon på gatan som gett upp sin bostad för någon månad sedan.

Eller är det kanske så att din man var på väg att förlora sin bostad pga av sina alkoholproblem? Då är det annorlunda. Då är situationen självförvållad ändå.

Ainamedi

Tack för era snabba svar!
Den 19/8 på morgonen så vakande jag av att han sa att han skulle och handla. Somnade om och vaknade vid 9'30, han var borta då, klockan blev 12 och han var fortfarande inte "hemma", men han ringde och var så borta, vid de samtalet så visste jag vad jag skulle göra.
Han kom "hem" vid 12.30, då hade han vart till butiken och köpt alkohol, druckit massor och var så borta, jag tvivlar på att de bara var alkohol han hade tagit då. Helt konstigt borta.
Jag sa till honom att vi måste packa hans saker och så skulle jag köra honom till båten.
Han försökte inte ens fixa något förhållande utan bara skyllde att jag hade förstört så mycket för honom.
Men nu var de dags att tänka på mig själv, vad jag mår bra av och inte mår bra av..

Körde han till båten, gav honom 25€ (för han va så pank sa han, men ändå hade han råd med öl för 30€).
Jag ville bara bli av med honom, få bort han från stället jag bor vid och slipps honom.

Dumpade honom vid båten, kramade han Hej då och åkte iväg.

Det är ett av mina bästa beslut jag tagit.
Stå på er! Sluta tänka på andra och tänk på vad du mår bra av!!