På torsdag har jag varit nykter i 7 månader. Den 8 maj hamnade jag med en väns hjälp på psykakuten och sedan inom psykiatrin under en veckas tid för utredning och vidare behandling. Vägen framåt har inte varit spikrak men min självkänsla och min familj och omgivnings förtroende för mig har börjat att öka.

Mitt beroende och mitt missbruk eskalerade extremt snabbt från och med våren 2015 och framåt. Under våren 2016 kretsade hela mitt liv kring att dricka oavsett konsekvenser för mig själv eller min omgivning. Planera, smyga ta återställare, been there done that!

Mitt missbruk har inte handlat om att dricka mig medvetslös eller utom kontroll. Det har handlat om ett relativt kontrollerat jämnt rus som inte alltid varit enkelt att registrera för min omgivning även om jag så klart inte alltid kunnat "mörka" mitt drickande. Det som i efterhand skrämmer mig mest är hur enkelt det var att gå från ett riskbruk (vilket jag haft i flera år) till ett missbruk under ett relativt kort tidsintervall.

Detta forum har varit ovärderligt för mig. Så mycket igenkänning och så många gemensamma referensramar vi alla har oavsett bakgrunder, förutsättningar och erfarenheter. Ingen nämnd och ingen glömd men Pi31415, Ebba, Heueh, Konstnären och många fler av er därute har en särskild plats i mitt hjärta.Ni alla har varit ovärderliga i min kamp för ett liv på mina villkor utan alkoholen som ständig följeslagare.

Fortfarande läser jag här inne en stund varje dag för att påminna mig om varför jag inte kan dricka alkohol.
Ge inte upp och döm inte er själva om och när bakslagen kommer, det finns alltid en väg framåt hur nattsvart det än ser ut.

Kände helt enkelt att jag vill tacka för era ord som funnits där när jag behövt dom som mest och även ge mod till er som kämpar därute just i denna stund.
Min nykterhet är en färskvara och ngt som jag varje dag måste arbeta med för att under hålla.

Ta hand om er,
På drift.

AlkoDHyperD

Är du fortfarande på banan?
Har inte skrivit i din tråd tidigare, men läste den nu och blir starkt berörd. Vet hur det känns att golvas av begäret efter lång nykterhet. Det är en vecka sedan du skrev och det verkar fortfarande vara en sårbar tid för dig.
Orkar du skriva och berätta hur det gick till i somras, processen som ledde till återfallet?
Hoppas innerligt att du har tagit dig ur det nu!
Kram

över 3 månader sedan min breakdown, fortfarande nykter men har börjat erkänna för mig själv att suget fortfarande finns där.
knyter näven i fickan i dag och tänker på alla fördelar som min nykterhet ändå för med sig, kämpa alla ni därute!

Är fortfarande på banan och jobbar vidare med min nykterhet, jobbig reflektion är att sugen fortfarande finns kvar.
Upplever att det tog mig närmre 10 månaders total nykterhet förra gången innan dessa sug avtog.
I likhet med många andra här är helgerna ett problem, MEN just i dag tänker jag vara fortsatt nykter!

...att se att du fortfarande håller styrfarten i den riktning du vill! Grattis till det! Och till att du verkar ha hittat strategier för att hantera suget som kan dyka upp.

Önskar dig en fin helg!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Sommaren är här och jag kämpar vidare med min nykterhet. Efter mitt fall förra sommaren (efter över ett års nykterhet) känns det underbart att möta semestern utan alkohol i blodet. Kämpigt ibland? onekligen. Men vinsterna av att avstå midsommarsnapsen och uteserveringsölen är enorma för mig. För det är ju inte direkt så att det stannar vid ETT järn eller EN öl i mitt fall :)

Ta hand om er alla ni som kämpar i dag, det finns ett ljus i tunneln även om det inte känns så just i dag. Det är jag ett levande bevis på.

Sitter på jobbet och läser som vanligt en stund på forumet. Kommenterar sällan men en kopp kaffe och läsning av alla nya inlägg ingår oftast i min förmiddagsrutin.

Snart ett år som nykter. 31 augusti 2017 brakade allt samman igen. En tuff höst, många gånger med knuten näve i fickan. Låg självkänsla, ofta ville jag bara dra täcket över huvudet och ligga i sängen för att slippa möta mig själv.
Tiden gör det så klart bättre, relationer och förtroenden läker över tid.
I dag är en alldeles vanlig dag, fylld av små bekymmer men också små glädjeämnen.
Tänker att jag är tacksam för denna dag.
Tacksam för min nykterhet, tacksam för att jag börjar hitta strategier när ångest, oro och stress slår in.
Tacksam för alla alkoholindränkta sammanhang sommaren fört med sig och som jag oftast har lyckats skratta mig igenom.
Tacksam för att min relation med min partner är bättre än på mycket längre.
Tacksam för att min barn är friska.
Tacksam för att jag orkar rycka tag i saker på ett bättre sätt.
Tacksam för att jag vågar känna mina känslor utan att värdera om de är rätt eller fel.
Tacksam för att min hjärna och kropp börjar inse att jag aldrig kommer kunna dricka lite socialt. Kanske en gång, kanske 10 gånger, kanske i ett halvår, kanske i 2 år, men förr eller senare kommer det braka samman.
Tacksam för att jag börjar komma i gång med träning och bättre kost.

Håll huvudet högt alla som kämpar i dag, det är inget fel på oss, vi har så många kvaliteter och styrkor. Vi tål bara inte Alkhohol. Punkt.

//På Drift

John-Erik

Hej!

Ditt inlägg tror jag att jag ramar in :-) Din lista över tacksamhetsaspekter är så målande och tydlig.
Precis så tror jag man ska tänka..Känslor, ork, allt blir bättre..
Jäkla bra och härligt att du klarat av att komma tillbaka till ett friskt liv och tack för att du ger dig tid att peppa
oss här på forumet. Vi som inte hunnit till ett nyktert år behöver ha sådana förebilder som ju du är. Det går att
må bra. Det är det som är viktigt i ditt budskap..Fint!!
Har nått 43 nyktra dagar idag, och det känns väldigt bra just idag.

//John