Fyra månader vit utan nästan något sug, sedan kom sommaren och familjen åkte bort två helger utan mig. Då var det kört. Först folköl, sedan vin. Och så har det varit vi hela sommaren. I smyg och öppet, i kombination. Tömde en vindunk förra helgen själv och ingen märkte nåt. Hur är det möjligt? Energin det tar att smyga och uppföra mig och inte bara babbla okontrollerat är helt sanslös. Svettningar och hjärtklappning hela måndagen. Aldrig mer. Men så blev jag förkyld, stannande hemma och köpte igår 3 vinflaskor. Drack 1,5, hällde ut en halv i morse och den sista finns kvar. Jag är så trött på att inte minnas vad jag lovat, babblat om, inte veta om jag drömt eller sagt sakerna jag tror. Vill inte fråga min man, jag har lovat så många gånger, vi hänger på en skör tråd nu.
Idag har jag lovat mig själv aldrig igen. Har laddat hem en app som räknar timmar man varit nykter. Vill inte nollställa den igen. Vill inte förlora förtroendet hos barnen som jag har lovat. 11-åringen hällde ut en flaska tidigare för några veckor sedan när han upptäckte att jag drack igen. Vi hade ett långt snack dagen efter och jag lovade att vara nykter. Hela augusti har jag lovat mig själv, typ varannan dag, sedan kommer suget. Funderar på AA. Vad betyder öppna möten? Det är ett imorgon fredag,18:30. Kanske vore smart.
Förra vita perioden ville jag inte ens dricka, ingen lust alls, trivdes underbart med att vakna pigg och utvilad utan ångest. Och nu är suget jättestarkt, längtan och övertalningsförmågan i huvudet enorm.
1700 kr i vin på 2 månader, det är ju inte klokt.
Måste jag kanske berätta för mina föräldrar, syskon, kompisar för att kunna klara detta? Så att jag inte kan "smygdricka" när jag inte är med närmaste familjen? Hur gör ni? Ska börja träna och äter bättre. Men timmarna mellan 15-18 är jobbigast, då är jag hungrig och trött.
Jag vill klara detta, vill inte förlora mot mig själv igen.

Ellan

Hej och välkommen!
Bra att du hittat hit och känner motivation till en förändring. Som så många gånger när jag läser ett inlägg är igenkänningen hög. Jag hade kunnat skriva detta för några år sedan. Det var en kamp och förhandling med beroendehjärnan och jag förlorade alltid. Nu lever jag ett nyktert liv men resan dit var krokig tills jag hittade min väg.
Jag tänker att det alltid underlättar tillfrisknandet om våra nära och kära vet om vårt problem. Det kan vara en stor sak att berätta men vanligtvis får vi ett enormt stöd och mycket kärlek tillbaka. Att gå på AA-möten handlar för mig om att träffa likasinnade. Lika i den mån att vi har samma problem och vill sluta. Ett öppet möte är för alla som är intresserade av AA men oxå för anhöriga och givetvis för de ”vanliga” besökarna. Många hänger upp sig på att det är äldre texter som läses, ordet Gud osv. Det valde jag att se förbi och istället ta fasta på att bli en del av gruppen, att lyssna, ha ett öppet sinne och att människorna som var där faktiskt hade samma mål som jag själv. Dvs att leva ett nyktert liv och få må bra. För mig har det varit ett bra stöd. Jag talar sällan om vad andra ska göra utan berättar bara hur jag har gjort men för mig var det en förändring i taget som gällde. Dvs bort med alkoholen först. När jag var trygg i det la jag mer vikt vid kost och träning. Jag vet att andra går all in med förändringar och det kanske fungerar för dem. Jag föll dock alltid... strikt diet med lite vin till middag som till slut bara blev vin till middag. Just em var som tuffast för mig. Därför var jag noga med att äta något på em så att jag inte gick hungrig från jobbet. Hade jag klarat mig fram till typ kl 19 så var det oftast lugnt. Det handlade mycket om planering och strategi. Att undvika situationer som jag visste var riskabla för mig. Det blir lättare med tiden men i början var det avgörande för min del.
Det blev ett jättelångt svar detta... jag hoppas du finner styrka och kan göra förändringar som hjälper dig i rätt riktning. Jag har oxå barn och vet så väl hur det känns i hjärtat och i magen när vi gör dem besvikna.
Men det går att bli nykter och oxå att leva ett nyktert liv.
Ta hand om dig,
Kram
Ellan❤️

Anders 48

Välkommen hit! Det är en bra början. Problemet har du ju redan formulerat för dig själv, så även där har du ju kommit en bra bit på vägen. Våra beroenden ser annorlunda ut - men likväl så har vi problem med alkohol. Ville faktiskt bara skriva under på det som Ellan skriver om AA. En väldigt bra beskrivning. Tycker att du skall göra ett försök - det är det värt. Jag har enbart blivit emottagen med respekt, ödmjukhet och vänlighet. Inget annat. Var bara det:-) Önskar dig all styrka i din fortsatta kamp!
Vänligen//Anders

IdaG

Hej
Känner igen mig i dina ord. Jag blev nyfiken på appen du skriver om. Vad är det för app? Jag skulle vilja prova den.
All styrka till dig! Kram ?

Det gick ju inte alls, hade ju sparat en flaska (gömd såklart), men tanken var att jag skulle ge den till grannarna som tack för lån av en sak. På vägen hem igår från jobbet började hjärnan planera, bara en sista gång, sen är det 1 sept, hur skulle jag annars klara kvällen om jag visste att den låg där. Smög runt den nån timme, pysslade på ute, sen helt plötsligt står jag med den i handen och vrider upp korken. Häller fort som tusan upp ett glas, men pausar. Sen dricker jag det fort och svär över mig själv, häller upp nästa och så på några timmar är den slut. Familjen kommer hem, de verkar inte märka, jag stupar i säng halv 8 innan jag hinner göra nån mer skada den här dagen. Blir så ARG, det här måste gå, jag måste vara nykter. AA-mötet som jag tänkte gå på glömde jag bort såklart.
IdaG, appen heter SoberTime. Och nu måste jag tyvärr nollställa min.

Helgen har gått bra, inget sug, men är gnällig och arg. Har pratat länge med min man, han har varit med förr när jag slutat, så han vet vad som gäller. Vi inser att jag inte klarar detta själv. Vill inte dricka mer.
Samtidigt så vill jag inte sluta, vill dricka vin på fredagkväll som alla andra, men missbruket tar över. Om vinet tar slut sätter jag mig i bilen och åker och köper nytt. Förjävligt, fruktansvärt och livsfarligt, jag vet, men suget är SÅ stort. Därför köper jag oftast för mycket, men då är ju problemet att det finns kvar till nästa dag. Hoppas att mina barn aldrig börjar dricka.