Hittar inte mina gamla trådar, blir en ny.. Ser att jag varit medlem här i drygt sex månader. För sex månader sen tänkte jag att jag måste sluta dricka, sluta låta a styra mitt liv. Det har gått sådär... Vita perioder har blandats med perioder av alkohol varje dag, både bland vänner och smygdrickande hemma. Jag är rädd, rädd för att jag inte ska klara att släppa taget om a, min enda vän som alltid ”finns för mig”. Finns där för att ta bort ångest och oro, hjälpa mig att känna mig glad för en stund, tysta mina destruktiva tankar och hjälpa mig att sova. Jag är rädd för vad jag ska göra av alla känslor ich tankar om jag inte får hjälp av a. Samtidigt vet jag att jag är ute på en farlig väg.

Nu ber jag om lite hjälp och pepp från er på forumet. Ingen irl vet om mitt beroendeproblem och kan därför inte hitta någon hjälp i verkliga livet.

Har läst mycket här och blir så inspirerad av Amanda, Mary Poppins, Mirabelle, Emma79, Jojo (som började försöka samtidigt som jag och hållit sin nykterhet.. wow..) och många andra... Kan ni så borde ju jag kunna? Eller? Jag måste iaf försöka för jag är så trött, så otroligt trött på allt (ffa mig själv), sliten, ledsen och allmänt livstrött. Hoppas att nykterhet kan hjälpa mot några av de känslorna.

Kram till alla er som kämpar där ute!

Läste i min tråd att din dag inte slutade lika bra som den började. ♡

Det är i just dessa stunder vår nykterhet utmanas som mest. Och du klarade prövningen! ♡ Så stark du är mitt i allt det jobbiga. Har sagt det förr, beundrar er som inte har ett naturligt stöd i livet genom någon - partner, släkting eller vän - som känner till er situation. Herregud, vet inte om jag skulle fixa det. Brottas iofs som f-n med mig själv jämt och ständigt, men kan välja att krypa ihop och bli liten och få tröst.

Du som kärleksbombar forumet gång på gång (de orden skrev Mary till mig en gång, saknar henne och Mirabelle) är så värd att hitta någon som kan ge dig det du behöver nu. Tror dock inte att det dröjer, så håll ut. Ett litet tag till. Snart så. Det känner jag på mig. (Terry Vinäger Evans är mitt riktiga namn, nu är jag avslöjad...)

Kramar och kärlek i massor ♡♡♡

Vet inte (än) vad Vinäger hänvisar till, men ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Du är SÅ stark, och förtjänar det bästa. Stor kram!

Jag var väldigt nöjd med att vara nykter idag- det innebar inget problem att hämta barn kl 21.30 (något jag förut tyckte var väldigt jobbigt och skyndade mig hem till vinflaskan...)?

Men, igår kom en flashback. Jag har inte så bra minne från min barndom eller ungdomstid (vet inte varför jag har "förträngt" allting), men plötsligt mindes jag att jag brukade äta på ett destruktivt sätt innan jag drack på ett destruktivt sätt. Så nu är det bara att ta itu med sockersuget... känns som om jag mår nästan lika dåligt av socker som av alkohol om än på ett annat sätt. Just nu h'är jag nykter, men har sjukt ont i magen.

Fina Vinäger, tack för att du frågar?? Och Knaskatten??. Läste i din tråd om dina regler- hade hoppats få med dig till dag 90.

Kramar!

Det är ju inte bra med vare sig socker- eller alkoholberoende. Men du kanske kan ta det lite lugnt med att ta bort sockret? Trappa ner lite, välja hälsosammare sötningsmedel osv? Känns tufft att neka sig själv, då kanske du trillar dit på att alkoholsuget vinner?

Vet att du hade hoppats på 90 dagar, Jasmine. Känns som att jag sviker dig! ? Men jag kommer fortfarande att hänga med på din resa och finnas här och peppa dig! Är mycket medveten om att allt inte bara är ”bra” för mig bara för att jag nu börjar dricka (väldigt måttligt) igen. Jag kommer fortfarande att kämpa med spöken och behöva vara på min vakt så att mina regler inte sliras med. Så jag finns fortfarande här och peppar dig. Kram!

Winna

För mig har alkohol och mat gått hand i hand under lång tid, men det började när jag var i tonåren (eller kanske tidigare ändå, jag minns inte) med maten.
Så småningom byggdes det på med bulimi.
Jag vill bara börja med att säga att det är okej att det kan kännas övermäktigt.
Ville bara dyka genom cybern och ge dig en kram när jag såg din gråtande emoji.
Så jag fortsätter med att ge dig en lång, lång kram, full av värme.
Beroenden kan verkligen gegga ihop sig så att man vet vare sig ut eller in.
Det vi kan göra är att sätta på oss ett extra öga och öka medvetenheten kring vad vi gör.
Och hur det känns innan vi gör det vi gör.
Och hur det känns när det pågår, det vi gör.
Och efteråt.
Så småningom kan vi se efter vad som händer när vi inte alls gör det vi brukar göra.
Stegvis går det.
Ibland tillbaka.
Och så kommer vi framåt en bit till.

Ett hjälpmedel vid sockerberoende är boken Sockerbomben.
Den kan man läsa och känna igen sig i.
Något jag haft stor hjälp av är hårmineralanalys.
Jag är gastric bypass-opererad och då riskerar man näringsbrister om man inte ser upp.
Men att få vitamin- och mineralobalanser konstaterade och hjälp att råda bukt med det har varit en stor hjälp.
Att ta extra tillskott av zink, magnesium och krom kan också funka.
Och apropå funka - något jag aldrig trodde skulle funka, men faktiskt gör det, är KSM66.
Jag är en rätt spattig och lättstressad människa och jag tycker jag landar bättre i mig själv med det tillskottet.

Nu ska jag avsluta med att säga att vi vet så väl att det där jädrans Rom inte byggdes på en dag.
Så vi kan väl vara lite tålmodiga och ömsinta med oss själva.
Som Ullabulla på anhörigsidan brukar skriva;
vi försöker ju.

Jättekram på dig!

Winna

att jag inte "pratat klart".

Jag skulle nog aldrig ha pallat att ta itu med både min fel- och överätning samtidigt som alkoholen.
Men att bli nykter var det bästa jag kunde bli.
Och det bästa, för mig, att börja med.
Där la jag grunden för allt fortsatt arbete med mig själv.
Men sen är jag medveten om att vi har olika strategier.
Det kanske passar dig att hålla ett öga på sockerberoendet samtidigt.
Eller så tar du det eftersom.
Allt efter eget behov, efter egen ork och i egen takt.

Så, nu var det nog inget mer. For now. ;)

Mod

Först och främst ett stort Tack!
Jag har läst dina inlägg under en lång tid, men det var först i söndags som jag vågade skaffa ett konto.
Du har inspirerat mig att våga. Tack för det.
Men, tusan vad svårt det är.
Det svåraste tror jag är min besvikelse över hur fasiken jag kunde hamna här.

Önskar dig en fin lördag.

Vad fint att jag har kunnat inspirera någon- det betyder mycket! Jag hoppas att du kommer att ha lika stor nytta och glädje av forumet som jag har haft. Har du något mål för din nykterhet?

Tack för ditt fina inlägg- betyder sååå mycket att någon bryr sig och ger reflketioner kring mina tankar. Jag har läst mycket i din tråd och ska fortsätta följa din resa. Vad är KSM66? Idag blev det i alla fall inget socker och det var delvis tack vare dina ord. En varm karm tillbaka. Godnatt?

Tack för ditt fina inlägg- betyder sååå mycket att någon bryr sig och ger reflketioner kring mina tankar. Jag har läst mycket i din tråd och ska fortsätta följa din resa. Vad är KSM66? Idag blev det i alla fall inget socker och det var delvis tack vare dina ord. En varm karm tillbaka. Godnatt?

Knutten

Hej jasmine,

Jag måste bara säga att ligga och läsa din tråd nu på natten har gett mig än mer motivation att uppnå 30 dagars. Jag ser mig sj som "oppurtunist" alkis dvs dricker när jag kan, i veckan så blev det 3st 70cl bourbon under 3dagar i sträck och uppvaknandet ifrån det var minst sagt otrevligt. Befarar och nojjar över att man har tippat över "the point of no return" med gulnad hud runt ögonen och smärtor i högersidan. Hoppas innerligen att det enbart är reningsprocessen som börjar ta fart.

Inte så rockigt att tyna bort i svikt/annan åkomma när man är 24..

Så nu är det bestämt att bli torrlagd, hällde t.o.m ut en flaska fin whisky som man sparat *snyft* men det är nog det enda sättet... ta hand om dig //knutten

Mod

Mitt mål? Jag vet inte riktigt än, jag ”famlar ” fortfarande, är så ny ännu.
Har du några bra tips att delge mig?

Många kramar ?

Vaknar upp efter en god natts sömn utan ångest, har sovit nästan 8 timmar utan konstanta uppvaknanden. Bara en sån sak var omöjligt för en månad sen. Jag mår varken illa eller har ont i huvudet, funderar på om jag ska springa eller promenera idag. Kanske jobba en stund? Som sagt, ingen ångest, inga funderingar på vad jag egentligen sa när jag ringde min vän igår, ingen fudnering på vilka meddelanden jag skickade på den där chatten jag startade igår. Det är underbart skönt.

Men, har insett att det inte är de allra största vinsterna utan det bästa är:

1. Om jag är trött och vresig mot barnen (som jag var igår kväll) så behöver jag inte ha dåligt samvete för att det är alkoholen som har förorsakat det tillståndet. Jag kan tänka att det är helt normalt att föräldrar är lite sura ibland.

2. När jag säger till barnen att de måste lägga sig tidigt på kvällen finns det ingen baktanke om att jag bara vill att de ska somna så att jag kan sätta mig i soffan med vinflaskan som sällskap. Nej, jag vill att det ska gå och lägga sig enbart för att vi alla behöver det, för att vi är trötta efter en dag full av aktiviteter tillsammans. Det är bara SÅ skönt!

3. Jag kan alltid köra bil, fredagkväll kunde jag hämta min dotter och hennes kompisar från ett kalas utan en tanke på att det "sabbade" min fredags-vin-avkoppling efter jobbet. Tänkte att de andra föräldrarna säkert myste med vin medan jag skjutsade barn och det kändes bara SÅ bra. Och när mitt äldsta barn var ute igår så kunde jag säga att jag kunde hämta honom någonstans om det behövdes, och det utan att fundera över när jag skulle få dricka mitt lördagsvin.

4. Att alltid vakna upp nykter och inte försvinna in i a-dimma på kvällarna gör att jag har mer tid för aktiviteter och har mer energi. Jag behöver inte "planera" för att jag kanske är trött och seg efter en middag eller fest med alkohol utan jag kan alltid vara "tillgänglig", sen kväll liksom tidig morgon. En lättnad!

Alltså, största vinsten för mig med att vara nykter är att jag har mer tålamod och tid med mina barn (och då ska ni veta att jag hade mycket tid och tålamod även innan, men liksom med lite a-irritation ibland).

Jag vill att det alltid ska vara så här! Tänker inte lova att jag för alltid kommer att vara nykter, men jag kommer definitivt inte att återgå till att dricka en flaska vin nästan varje dag.

Ni som är nya här och funderar på om det är värt det. Jag säger bara JA det är definitivt värt det att säga NEJ till a-rösten. Prova i alla fall! Nu dag 34 för mig och jag har lovat mig själv åtminstone 90 dagar för att utvärdera.

Kram till er alla??

Jag skrev mitt senaste inlägg samtidigt som du postade det här. Efter vad jag läst i många andra trådar så har jag bestämt mig för 90 dagar som nykter innan jag utvärderar. Det verkar vara den tid som behövs för att känna alla fördelar med att inte dricka alkohol. Det kanske kan kännas som lång tid, men jag tänkte att vad är väl tre månader av mitt liv om det kan hjälpa mig att må bättre? Tre månader nykter är en droppe i havet av alla de månader jag dränkt i vin.

Hoppas du får en fin dag! Kram??

Mod

Ha, ja, jag noterade att vi skrev samtidigt.
90 dagar är bra tycker jag. När har dina 90 dagar gått?

Inser att jag måste ha strategier inför kommande utmaningar som jag kommer ställas inför.
Frågan är vad & hur?
Måste oxå skaffa mig en ”hobby”, vad ska jag göra av min ”vintid”? Usch, så gräsligt det låter ?

Kram & njut av dagen

Winna

Det är så skönt att kunna rada upp dom fördelar nykterhet ger.
Resan är kämpig, men när resultaten kommer är det så mödan värt.

KSM66 (hälsokostpreparat) som motverkar stress genom att kapa kortisoltopparna som stressen ger upphov till.
Jag fick det insatt av min hårmineralanalysterapeut (men hitta ett längre ord!) på grund av stressade binjurar.

Önskar dig en skön söndag!

Skriver verkligen under på den. Så himla skönt att ha koll och veta att det var ”jag” och inte alkoholen som gjorde saker.