Har precis, iof börjat med terapi för mitt beroende. Dricker i nuläget 2 flaskor vin och 2 sex-pack folköl per vecka, är kvinna. Är tyvärr "smart" nog att dricka tillräckligt lång tid innan jag ska på drog-alkoholtest. Dricker direkt efter ett möte med terapeuten. Har iof tidigare druckit/drogat mer. Men jag känner att jag vill till en förändring, samtidigt är jag fast i gamla vanor. Att dricka på känslor av nedstämdhet och tristess. Jag har svårt för att erkänna för nån att jag fortfarande tar till alkohol. Vad/hur har ni hittat motivation i från?

Ena sidan beskriver du att du känner dig fast i gamla vanor och samtidigt tar du steg mot något nytt. Du har inlett en terapi för ditt beroende och du har även hittat hit där du berättar ärligt och öppet hur det är för dig. Du kan dricka direkt efter du varit hos terapeuten. Det skaver i dig när du innerst inne vill ha en förändring av dina alkoholvanor.

Det märks att du kommit långt i dina tankegångar, du sätter ord på att känslor som nedstämdhet och tristess kan göra att du dricker. Där skulle du egentligen vilja göra något annat.

Du skriver att det är svårt att erkänna för någon, det har du på ett sätt just gjort. Ett stort kliv taget!
Fortsätt gärna skriv och läs här, hoppas du hittar lite inspiration och motivation hos oss.

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet