Hittar inte mina gamla trådar, blir en ny.. Ser att jag varit medlem här i drygt sex månader. För sex månader sen tänkte jag att jag måste sluta dricka, sluta låta a styra mitt liv. Det har gått sådär... Vita perioder har blandats med perioder av alkohol varje dag, både bland vänner och smygdrickande hemma. Jag är rädd, rädd för att jag inte ska klara att släppa taget om a, min enda vän som alltid ”finns för mig”. Finns där för att ta bort ångest och oro, hjälpa mig att känna mig glad för en stund, tysta mina destruktiva tankar och hjälpa mig att sova. Jag är rädd för vad jag ska göra av alla känslor ich tankar om jag inte får hjälp av a. Samtidigt vet jag att jag är ute på en farlig väg.

Nu ber jag om lite hjälp och pepp från er på forumet. Ingen irl vet om mitt beroendeproblem och kan därför inte hitta någon hjälp i verkliga livet.

Har läst mycket här och blir så inspirerad av Amanda, Mary Poppins, Mirabelle, Emma79, Jojo (som började försöka samtidigt som jag och hållit sin nykterhet.. wow..) och många andra... Kan ni så borde ju jag kunna? Eller? Jag måste iaf försöka för jag är så trött, så otroligt trött på allt (ffa mig själv), sliten, ledsen och allmänt livstrött. Hoppas att nykterhet kan hjälpa mot några av de känslorna.

Kram till alla er som kämpar där ute!

Jasmine,

Du är helt fantastisk som kämpar med allt du har som sker. Det är ok att äta socker, ok att dricka vin så länge du försöker att inte göra det för ofta. Jag läste hela din tråd först igår och tycker att du är supersuperduktig. Damma av dej nu och fortsätt försöka. Antar att du har blivit checkad ifall du lider av depression... för det låter rätt ofta som om du tycker att saker och ting är svåra ( vilket de uppenbarligen är..)

Styrkekramar !!!! ????

Vinäger, Morgondag... Jag önskar som vanligt att jag hade någon i verkliga livet som kunde ge tröst eller omtanke när det känns svårt. Jag har många vänner, det är inte det... men ingen av dem vet egentligen hur dåligt jag mår i perioder. När livet bara känns som en lång sträcka av dagar som ska genomlidas, en lång sträcka av dagar utan någon riktning. Jag har i nuläget inte kontroll på någonting och förra veckan när jag druckit två dagar i rad kändes det som att allt faktiskt var meningslöst, att jag inte riktigt förstod varför jag skulle fortsätta alla de här dagarna.

På torsdag och fredag var jag hemma från jobbet, jag kunde knappt gå upp ur sängen. Trodde att jag skulle bli förkyld, men så här i efterhand tror jag att det var en stressreaktion på mitt jobb. För på fredagkväll kände jag mig pigg igen och var hemma hos en vännina. Hon vet att jag inte dricker, men den här kvällen struntade jag i det. Jag orkade liksom inte med att vara "duktig" längre. Det resulterade att jag spenderade för mycket pengar, blev väldigt berusad, dansade och flirtade med män. Suck. Konstigt nog var det väldigt skönt att vara tillbaka som Partyprinsessan- jag kan ju den rollen och att få uppskattning är ju alltid roligt. Dagen efter mådde jag också bättre än på länge.. lite ont i huvudet, men inget ont i magen, ingen ångest över livet, bara en skön känsla att jag inte behövde prestera något annat än att slöa i soffan.

Sen hörde min struliga av-och-på kille av sig, som vanligt när han inte har något annat för sig och tycker det är trist hemma. Och jag kunde inte säga nej, som vanligt. Trots att jag vet att jag bara blir utnyttjad, att han har hållit på så här i två år utan att det blir en "riktig" relation. Jag trodde det var slut nu eftersom han dissat mig i flera veckor och hade funnit ett lugn i det. Ett lugn i att slippa leva en berg-och-dalbana där jag dessutom nästan konstant får skäll för en massa olika saker och alltid ska känna mig otillräcklig.

Men nu sitter jag här efter en helg med fylla och destruktivt umgänge med en man som inte är snäll mot mig. En helg som jag skulle ha vilat, jobbat, tränat och fixat hemma (sånt jag inte hinner under mina barnveckor). Det är stökigt hemma, kaos på jobbet (som vanligt) och jag drack en flaska vin igår igen... samt åt godis och kakor (som min kropp inte tål). Och nu vet jag inte var jag ska börja... För det är ju precis som ni skriver- jag måste ju göra någonting åt det här! Jag kan inte ha kaos på alla plan i livet. Enklast kanske att börja med alkoholen, men jag blev så knäckt över att det inte var tillräckligt, att jag istället började "missbruka" mat och inte alls mådde bra. Samtidigt vet jag ju att det inte finns något alternativ- jag måste sluta med alkoholen annars kommer jag inte orka ta tag i något annat av problemen. Jobbet msåte ju bara ändras- antingen på arbetsplatsen där jag är nu eller så måste jag hitta ett nytt jobb. Men, jag är ganska ny på det här jobbet och jag trodde verkligen att det skulle vara ett bra jobb med en strukturerad arbetsplats. Jag har inte haft ett "normalt" jobb på fem år utan bara varit på arbetsplatser med kaos. Jag orkar liksom inte söka nytt jobb igen. Jag orkar inte heller göra slut med den där mannen. Jag orkar liksom ingenting. Men, sluta med alkoholen måste jag orka!!! Så, jag gör väl som Nurture säger, dammar av mig om börjar om med att räkna nyktra dagar. Och visst, jag har kollat om jag är deprimerad, men eftersom jag aldrig berättar hela sanningen för en läkare och eftersom alla prover alltid har perfekta värden och eftersom jag ser väldigt sund ut på ytan så brukar det inte bli någon diagnos.

Nu känns det i alla fall lite bättre! Ska försöka sova och invänta ännu en kaosdag då jag ska börja räkna dagar och träna. Träning gör mig alltid glad, men inte ens det har jag orkat med de senaste dagarna...

Kram till er alla!??

Fortsätter p g a tidsbrist att skriva mera vid ett senare tillfälle, men vill skicka dig en bamsekram just nu. ♡ Låter som att du har det riktigt tufft. Blir ändå glad över att du skriver här och reflekterar över ditt liv, du vet, då finns det hopp. Riktigt hopp! ♡

Ja, dra i *en* tåt, och bit ihop... när jag krisar släpper jag på maten. För den behöver jag definitivt för att orka.

Sköt om dej nu. Gör inte alla lyckliga. Säg nej.

Styrkekramar ?

Idag började a-rösten viska på eftermiddagen, tyckte att jag skulle unna mig pizza och öl på kvarterskrogen efter jobbet. Det är ju inte så uppmuntrande att komma hem till en tom lägenhet. Vi diskuterade länge, men jag vann idag! Det blev ingen pizza och ingen öl utan kycklingsallad och a-fritt bubbel. Halleluja! Fröken Präkitg är tillbaka?

Jag fryser och har ont i magen så nu blir det ett bad och sen kanske en kopp te.

Hoppas ni alla har en fin kväll!

Nurture, som vanligt... tack för omtanken och du har... som vanligt... helt rätt.?

Blir som sagt försiktigt hoppfull av att du reflekterar över ditt mående. Förstår att du har mycket som tynger dig, alldeles för mycket på samma gång. Tänker lite som Nurture, att du åtminstone släpper det minst nödvändiga ett tag. Vi duktiga flickor har ju lite svårt med det, men just nu kanske det är nödvändigt.

Förstår om orken tryter, men du behöver verkligen fixa jobbsituationen. Att du inte orkar söka nytt jobb igen just nu förstår jag, men du borde verkligen vara borta från arbetsplatsen ett tag och återhämta dig. Vet att du lika ogärna som jag berättar om dina A-problem, men att söka hjälp för sitt mående när det är så många faktorer som spelar in, går ju bra utan att ens nämna A. (Vill du göra det längre fram, finns möjligheten kvar.) Du behöver nog vara sjukskriven från din stressiga arbetssituation nu. Återhämtning är A och O och ska du dessutom så småningom orka bryta dig loss från din destruktiva relation behöver du all ork du kan uppbringa.

Det ena ger det andra, spiralen är inte alltid negativ utan kan vändas. Ju bättre du mår, desto mer orkar du. Inga nyheter för sig, förstås, men ibland är det bra att bli påmind om det.

Nedskrivet i all välmening av en supertrött och sömig vän, som inte ens orkade redigera texten, men som så gärna ville få skicka lite kärlek. Du är så fin och omtänksam. ♡ Har sagt det förr, men säger det igen, ta hand om dig själv lite extra nu. Kram

En dag i taget. Du vann över pizza och vin, och det var otroligt starkt. Se till att inte trilla dit nu! Första dagarna är ju svårast.
Men tror att du gör helt rätt. Ta tag i ditt fysiska mående nu: ingen alkohol, ordentligt med bra mat och mycket sömn och rörelse. Då blir du mycket starkare och kan ta tag i det övriga - jobbet, mannen etc. - sen.
Glöm inte att börja äta d-vitamin nu också, så att du inte blir trött av det.
Stor kram! Tror på dig. ❤️

lyckas jag updatera samtidigt som någon annan eller flera andra. ? Min kommentar byggde på ditt föregående inlägg och var en fortsättning på mitt tidigare. ❤

Hoppas du inte tar illa upp av mitt råd, det är i bästa välmening? Förstår om du inte orkar ta diskussion om ett definitivt uppbrott, men kanske du kan säga att du behöver en paus? Och den kan ju vara så länge du behöver den. Tills du har kraft att få ett avslut? Mår man inte bra och är trött (vet precis vad det innebär) finns det bara en väg. Ta bort sådant som som tär och tar energi. Och sjukskrivning låter också som du behöver. Du är så himla positiv och omtänksam mot alla andra. Dags att vara snäll mot dig själv också! Duktig och stark du var igår som motstod pizza och öl?kram

Stress är verkligen inte bra för oss som kämpar med beroende/medberoende. Kan du säga nej på jobbet, när du får för mycket? jag vet att det inte är lätt, men försök pratat med din chef, att du har för mycket på ditt bord och att det ger stresspåslag. Din arbetsmiljö är viktig och din chef har ett ansvar för den.

Var rädd om dig!
Kram

John-Erik

Har sagt det tidigare.. Liraren är lite *****... nej men han verkar inte vara värd dig.
Börjar lära känna dig.. Du bryr dig ju om allt och alla..
Hoppas verkligen att du kan reda ut dina problem.
Träna och håll uppe med A..
Du fixar det.. tror att alla här inne vill se dig lyckligare..
Jag kör nyktert nu, häng på Jasmine.
Tänkte på en grej: Du får ju ont i kroppen ibland. Har du testat för gluten?
Man kan bli deprimerad, ont i kroppen, uppblåst mage m.m.
Lactosintolerans kan kan ge liknande symtom. Värt att testa sig fram

Kram

John

Tänker som så ofta att jag önskar att jag hade någon att dela det här med irl. Det är så ensamt att inte kunna berätta för någon, att inte kunna dela det som upptar mina tankar stora delar av dagen.

Idag är jag i alla fall nykter, tillbaka på Dag 1. Jag har gått på promenad med en väninna, städat och kämpat med att inte höra av mig till han-som-gör-mig-illa. Tackade nej till en middagsinbjudan av rädsla för att inte kunna avstå vinet, blev TV med barnen istället. Har såklart även kämpat med a-rösten som påstod att det inte skulle vara så farligt om jag drack en dag till. Vad spelar det för roll liksom?

Kram till er alla?

nydag2018

Bra val Jasmine. Att undvika en sådan risksituation när du kände dig osäker.
En kväll framför tvn med barnen är väl inte fy skam det heller, låter jättemysigt!

Nu låter du starkare igen, det gör mig så glad. ♡

Tycker att du gjorde rätt som tackade nej till en middag med riskvin så här i början. Sedan kommer vi till nästa steg, hur ska vi kunna gå på fester utan att trilla dit? På sikt måste vi se till att det överhuvudtaget inte innebär en risksituation att vistas bland lättillgänglig alkohol. Men i början av vår lite skakiga nykterhet gör vi nog klokt att avstå om vi inte kan ha en hållbar strategi, som till exempel att vara tvungen att köra bil.

Hur har det gått med/på jobbet?

Kram ♡

Långpromenad, yoga, god mat och kaka från barnen. Lite jobb och städning. En helt vanlig dag.. utan alkohol. Imorgon åker jag på en resa och har intalat mig att jag såklart ska skippa vinet. Jag har haft sjukt ont i magen sedan jag drack efter mina 50 dagar så jag tänker skylla på det... att jag bara inte tål alkohol just nu.

Vinäger, tror det kan bli en ändring på mitt jobb så jag är hoppfull. Och till er som tycker att jag ska skippa han-som-inte-vill-ha-en-relation kan jag meddela att jag inte har hört av mig sedan i fredags. Det är nästan svårare än att låta bli alkoholen.

John, har funderat på gluten och jag mår faktiskt bättre utan bröd och pasta- ska prova det ett tag nu...

Åh, ni betyder så mycket för mig??- om ni bara visste... Knaskatten, Vinäger, Lim, Nurture, Winna, John... Morgondag ?

Godnatt

Så underbart att din ton är gladare och starkare!!! Hoppas att det håller i sig nu.
Duktigt av dig att hålla avstånd till såväl alkohol som knaskillen. Starkt!
Ta det lugnt med gluten och proppa i dig vitaminer och sömn. Kram! ❤️❤️❤️

John-Erik

Hur mår du vännen?
Hoppas att du fixade till magen med glutenfritt.
Vi vet nu att vi klarar av att vara nyktra längre perioder.
Det är ju kanonbra.. har inte räknat efter idag men det har
gått bra för mig.. har bra balans nu känner jag..
En ävvlans kolesterolmedicin ställer till det lite dock.
Blir skitkonstig av detta ( Simvastatin)..känner mig knäpp
helt enkelt..:-). Ha det gott Jasmine!!

Styrkekram

John