Har inte skrivit på ett tag nu. Har gått bort mig igen. Känns dåligt.
Extra dåligt då jag själv försökte spela bror duktig i mina skriverier tidigare här på forumet.
Har svek att ta hand om och har ånger som jag dövar med mer alkohol.
Ett strukturerat avstånd med hjälp är bra men jag tar mig inte dithän.
Jag lever och överlever . Trodde i min enfald att jag kan bemästra detta på egen hand.
Tyckte förut att det bara är att låta bli. Jag lever just nu mitt helvete..
Det värsta är att jag är en människa som folk ser upp till.
Dom skulle bara veta . Fyy på mig dumma jävla människa .
Nu skäms jag

John

John-Erik

Som jag tror många känner ibland. Har lite stresspåslag av att behöva gå in på forumet jämt och ständigt.
Iofs. så har jag lärt mig oerhört mycket och värdet av att läsa är obeskrivligt stort.
Hade ingen aning om att mina problem var av magnituden som jag läst mig till här.
Jag visste att jag var nära att utveckla sjukdom..
Hoppas att jag stoppade i tid..

John-Erik

Synd att man inte har full pott 100 dagar. Inte fullt hundra som norrlänningarna säger om oss 08:or.;-)
Skämtåsido.. resan är såklart full av lockelser och man spjärnar emot och man undrar ibland om det är så farligt med ett glas eller två/dag
Det är just då det behövs en tillbakablick på det man presterat och hur kämpigt har det varit.
Tiden som var värst i början av nykterheten faller lätt i glömska och man tror att man är odödlig igen. En fight helt klart
som pågår i huvudet. I vissa lägen ex.vis när helgen närmar sig och några man känner väl ska på lokal och ha kul,
då måste styrkan plockas fram. I andra lägen är det någon vän som reser och bor på hotell och har det bra med vin. Då vill man liksom
sympatidricka om man nu kan säga så.. Känslan som infinner sig är att man på ett sätt är med på ett mentalt plan hos den
som det gäller och man vill vara med och ta ett glas. Det här är triggers som hjärnan ställer det med.
Funderar på om det kan vara ett sug, men vill inte tro det.. Gäller dock att vifta bort dessa triggers direkt.
Man får försöka skicka dessa känslor bort ur huvudet.. Vara vän med sin vardag och sin helg.
Inte förhärliga och skilja helgen från en vanlig vardag. Försöka se alla dagar som likvärdiga och inte som
särskilt utvalda alkohollegitima dagar.
Försöka ta fram kärleken till vanliga ting som hör hemma i livsmönstret och livspusslet och ersätta alkoholen
med känslor som rör annat än alkoholen. Välja känslor och göromål som inte har en jagförstörande egenskap.
Välja livet... Nu låter det lite väl religiöst men jag försöker verkligen att fylla livet med liv istället för att fylla det med A.
Det går sakta framåt.. Mina nyktra dagar ökar och jag har en nykterhet jag är stolt över nu.
Är mindre stolt över några dagar med för högt intag än de få glas som planerades dessa dagar.
Nu vill jag ha fler nyktra dagar i sträck än de som jag hade alldeles nyligen. 54 i rad.Jag har nu 87 av 100 totalt.
Målet var ju 90 i rad. Är tveksam till att jag skulle klara 90 dagar i rad just i detta nu.
Vill dock ha en längre tids nykterhet innan julen. Julen är jag orolig för.. Brukar bli för mycket då och för tidigt på dagarna redan till lunch.
Måste även fasa ut lite piller som inte är bra.... Kemiskt skit som inte ska finnas i människokroppen.
Usch vad jag ställt till det känner jag ibland. Piller och A.. om vartannat.!!
Att ha mycket att göra är min räddning många gånger. Älskar att arbeta. Gärna från morgon till läggdags..Men ibland är det mindre att göra
och tristessen kommer smygande och med den bedövningssuget efter alkohol eller något jävla piller.
Sååå trött på mig själv ibland.. Hur vettigt är det att längta efter natt och sömn. Borde ju vara tvärtom längta till att vakna istället.
Nåväl det kanske ordnar sig för mig ändå även om det just nu känns långt borta och ett omöjligt kapitel.
I morgon helg och hjärnan spökar redan...

//John

Hinner inte skriva så mycket, men håller på dig. ♡ Alla de där tankarna och det ologiska sättet att resonera tillhör sjukdomen, inte oss. Kom ihåg det. Du är bra! ♡ Kram

87 av 100 låter bra! Känner så väl igen dina tankar som dyker upp om att nu vore det ok med lite a. Bra kämpat, fortsätt så! Ha en bra dag!

John-Erik

Bra nick :-) "Sluddrigt" hade varit värre ;-)
Tack.. och visst fan stämmer det att man tänker som man gör..
Otroligt är det vad hjärnan bråkar... Tack för vänliga ord.. Kämpa på du med och ha det bra..

Trevlig Helg

John

John-Erik

Jag tycker att jag varit skitduktig nu ett tag anser jag själv (eller min a-hjärna då). Slår mig för bröstet s.a.s.
Min fru tänker inte ens på att hon är duktig på att vara nykter (hon ääär duktig).. Jag undrar ibland hur hon kan
hantera alkoholen med en klackspark och bara gå vidare liksom. Hon är duktig på det utan att tänka på det
precis som alla friska är.
Jag är numera duktig på det men skillnaden är att jag tänker på det. Jobbigt på alla sätt och vis. Vill inte tänka på det hela tiden.
Vi är jämngamla min fru och jag och båda har konsumerat alkohol 2/3 av våra liv men det var bara jag som fick problem.
Under en bra nykter vecka för en tid sedan gick jag omkring och berömde mig själv, typ fan vad jag är bra i ren eufori.
Under en hel vecka.. !! helt sjukt. Jag tyckte på fullt allvar att jag var duktig på att vara nykter.. Hallå..
Skillnaden mellan min frus alkoholkänsla och min är att jag får en mycket större kick av A och har alltid fått
det. Ruset blir så pass sensationellt att det är närapå omöjligt att motstå att inte vilja dricka mer och oftare.
Sensationen nykter kontra onykter är mindre hos en frisk individ. Jag menar inte att jag direkt är sjuk men min fru
är friskare på denna punkt om jag har henne som referens. Ganska bekvämt att ha henne som fixvärde att
mäta emot. Hon blir bakis och hon spyr om hon dricker på bakisheten medan jag mår bättre om jag dricker
när jag är bakis. Hon får inga skakningar medans jag kan få det. o.s.v.
Klart är att min symtombild är markant tydlig och jag får alla träffar när alkoholenkäterna kommer i tidningarna efter
semestrar och jul. "Dricker du för mycket kolla och får du mer en 5 ja i enkäten, sök vård" o.s.v.
Tror själv att jag startar på en lägre nivå och att min vinst är större av alkohol än t.ex. min fru känner att hon har av det.
Det händer bara positiva saker när jag dricker och skapandeprocesser startar då som jag aldrig kan uppnå nykter.
Om jag skulle haft en högre lägsta nivå kanske jag inte haft problemet.. Som det känns nu så ska jag naturligtvis
fortsätta på den inslagna nyktra vägen, men nu saknar jag någon form av kick eller i vilket fall några euforiska
känslor som kommer under nykterheten. Har haft dem och det känns helt fantastiskt när de väl kommer.
Saknar de där riktiga lyckokänslorna som jag vet finns för mig. Jag är inte olycklig men inte heller helt lycklig
den sötman vill jag ha igen.. Hoppas den kommer.. Jag har alla förutsättningar att vara lycklig nämligen, saknar inget i mitt liv.
Detta för nu kära forumvänner

All lycka till er :-)

//John

John-Erik

Märklig grej.. Hade en jobbig natt med hjärtklappning fast jag inte druckit på länge.
Vaknade och kände mig lite halvbakis utan alkohol ???
Efter några timmar nu så är allt bra igen och nu känns det bättre än på länge igen.
Kan det vara så att organen fortfarande jobbar med att reparera sig?
Ska försöka stärka kroppen med ett liposomalt C-vitamin som jag köpt från USA.
B-Komplex som vanligt, magnesium mot hjärtklappningen, vegetariskt blir det idag,
träning och lite arbete som jag blir lugn av. På detta en hundpromenad :-)

Ha det gott alla!

John

... försämrade säkert din sömn och du kanske inte fick nån djupsömn. Det kan iaf få mej att känna mej mosig.

Hoppas din promenad med din bäste vän blev fin ?

Inatt blir säkert lugn och fin. Var du oroad för nåt igår som kan ha påverkat din sömn negativt ? Spökade ditt undermedvetna med dej ?

Styrkekramar ?

John-Erik

Tack för omtanken..
Har min aning om hjärtat men det är bättre nu..
Ingen oro i all fall.. Hunden är helt slut.. jag med
+ löpband på det så i natt sover jag garanterat :-)

Styrkekram tebax ;-)

John

Läste din kommentar från den 27:e och slås av hur likt din upplevelse är min. Min fru har aldrig problem med alkoholen medans jag alltid får det. Jag får som du en mycket större kick av ett par glas vin än min fru vilket tror jag förklarar att jag har mycket lättare att dricka för mycket. Har svårt att känna den där lyckokänslan som alltid infinner sig efter ett par glas(men som senare övergår i mörkare tankar efter ett par flaskor). Men jag är fortfarande i början på mitt nyktra liv så jag hoppas och tror att det vänder. Jag är inte heller olycklig på nåt vis och har ett bra liv så jag ser fram emot ett fortsatt nyktert liv. Ha en bra vecka!

John-Erik

Hoppas att det fungerar bra för dig.. Du är uppe i många dagar nu..
Det borde snart bli lättare för dig.. Intressant detta med att vi har liknande upplevelser.
Vi får större kickar av A än många andra och det är ju därför vi här på forumet och skriver nu..
Vi har hamnat i en situation som kräver omg. åtgärd..
Trist i sig men bra att vi har tagit tag i problemet. Vi har en framtid både du och jag.:-)
Vi fortsätter således med att vara rädda om oss och försöka leva ansvarsfullt
eller hur?

All styrka till dig,

John

John-Erik

Känner lite ånger över att jag sabbade min fina rad av nyktra dagar intill Valdagen i Sept.
Hade ju 54 spiknyktra dagar tills dess. Nåväl man får inte gråta över det som hänt.
Man får se framåt. Jag är nöjd med 92 av 105. Har ju fasicken 3 månader nyktert.
Trodde jag väl aldrig om mig själv.
Känner mig rätt stark på ett sätt nu. Märker ändå att man inte ska sätta för höga mål.
Vad jag menar är att säga att "nu ska jag hålla i 90 dagar" vilket i realiteten kanske inte
är genomförbart och om man faller mitt i så kan de ge depressiva tankar och man tar sig ett glas
av samma anledning. Målbilden för mig är numera en vecka i taget.
Idag hade jag något som kanske kan liknas med sug, men jag anser att det var en
lockelse eftersom jag hade lite stresspåslag av olika anledningar och ville för en stund
få lugnet som vinet ger. Avstod som tur är. Är rädd om mina nyktra dagar numera :-)
Det finns helt klart inslag av tristess i nykterheten... Man har på något sätt inget att
se fram emot.. Längtan till helgen finns inte på samma sätt längre. Dagarna flyter
ihop och alla dagar känns som.. Jag vet inte men nyktra halvtrista eller nyktra halvroliga
dagar.. Ingen dag är helrolig bara halvkul.. Nu låter jag negativ men det är så
mina känslor är i detta nu. I förrgår hade jag undantagsvis en euforisk dag då allt var alltför
toppenbra.. Blev lite knasigt för jag brukar inte sväva i det blå på det sättet
i total eufori.. Men hellre det än deprimerad iofs.. Bara ovant att känna så stor skillnad.
Kan känna toppar men inte så höga som i förrgår. Det var riktigt knasigt..

Kära forumvänner vi kämpar på en dag en vecka i taget som blir till månader

Hälsn. John

Bra skrivet John-Erik! Känner igen mig väldigt bra i ditt resonemang. Alla dagar blir bara vanliga halvtrista dagar. Längtan till fredagsmyset känns inte lika kul längre. Jag saknar min gamla kompis A och vad den gjorde med mitt sinne.

Hej gubben ?
Du skriver rakt på, målande, träffande. ”det finns helt klart inslag av tristess i nykterheten, man har liksom inget att se fram mot” ”längtan till helgen finns inte på samma sätt som tidigare”
Jag kunde skrivit exakt så.
Tristess, torrdocka jobba och så kommer fredagen, helgen står flr dörren och man känner inte en jövla uns av glädje. Min släkt planerar julen för fulla muggar, medans jag inte ens vill fira ngn jövla jul. Hade jag druckit öl, Skåne whiskey, då hade jag sett fram mot ännu en högtid att få festa loss, men nu känner jag bara suck.
Att vara torrdocka är också det en jövla prövning.
Glöds över att du kan fokusera veckovis, tyder på styrka. Själv är det dag för dag som gäller. Det är knappt jag kan hålla det ??.
Vi är kämpar allihopa här på AF, fan vad mkt visdom det finns på forumet, det är bara att suga in.
Önskar dig en fin dag.
Mvh sigge

John-Erik

Hej båda,

Tack för instick i min lilla tråd :-)Och vänliga ord..
Att bli kallad "gubben" känns lite mysigt Sigge :-). Min bästa kompis kallar mig så..
Jo man känner sig lite som målarfärg som torkar när man "bara ska vara" i nykterheten.
Grekerna som sitter på sina stolar och bara tittar och glor utöver ett torg eller nåt.. hur når man dit?
Dit är det en bit kvar i alla fall för u.t. Allt är bara trist lagom och ibland snäppet
under och är det inte snäppet under så är det upp i trädtopparna av eufori.
Sjukt är det... Men ska vänta och se. Är lite nyfiken nu på vad som väntar om man är
nykter ännu längre än den evighet som jag lyckats med hittills..:-)
Läser er båda med behållning...

Trevlig kväll mina vänner

//John

John-Erik

Är du kvar här..? Funderar på om det var jag som var klumpig sist i Jasmines tråd. Jag har lite dåligt samvete nu när
du inte syns till.. Skriv och berätta hur du mår...

Kram

John

Hoppas att helgen blir bra. Du är grym. ♡ Tack för att du engagerar dig hos så många. Din omtanke gör skillnad.

Kram