Hej... här sitter jag med knuten i magen och funderar hur fan jag ska orka med kvällarna utan jobbet då rastlösheten kickat in utan de där 3 ölen eller glasen vin. Det här smugit sig på med alkoholmissbruket och nu har jag äntligen accepterat att det är där jag hamnat. Alla dessa krav i livet. Jag har en kronisk sjukdom, 3 barn, heltidsjobb, extremt lite tid och ork till att få värdefull egentid som jag så väldigt behöver, som får mig att vilja leva fullt ut. Att våga leva. Här dämpat denna känsla av otillräcklighet av att dricka alkohol...... de flesta dagar i veckan. Kvällar iaf. Och självklart har det bara ha gjort ångesten och nedstämdheten värre! Suck. Hur hittar man tillbaka till livet? Energin?att orka med kraven och det vardagliga? Hur motiverar man sig? Jag känner mig så fruktansvärt ensam. Min man vet jag är ledsen men förstår inte. Inte berättat om mitt beroende men tror han fattat..... Jag behöver hjälp att orka med att ta mig ur beroendet.... så jag kan ta mig ur det där det började. Min sociala ångest och min hälsoångest och rädsla förknippad med min sjukdom. Slutar jag dricka kan jag ju ha råd med psykolog hjälp! Snälla hjälp mig bli motiverad. Varje dag känns så tung så tung.....