sessi

X försöker hålla sig nykter. Jag vet att han kämpar, han nonchalerar oss som bryr sig om honom. Mig behandlar han som typ luft. Han har blockerat mitt nummer, det har varit så sedan i början av oktober.
Han har dragit sig undan sina arbetskamrater på jobbet. Han umgås inte med någon. Täckt för fönstren så ingen ska se att han är hemma. Det går inte att nå fram till honom. Börjar bli lite orolig. Behöver bara skriva av mig min oro.

sessi

Misstänker att han har börjat med droger i form av hasch i kombo med alkohol. Alla säger att jag inbillar mig. Tänk om min magkänsla har rätt. Han höll på förra hösten.

Offerkofta Sessi.
Du kanske har hört talas om den.
Den är rätt skön att krypa in i och den gör en själv till ett offer.
Men man väljer själv om man tar på sig eller av den.

Han har valt sitt missbruk och du blev utan vettigt sällskap.
Åtminstone för tillfället.

Om du lyfter blicken och försöker se så långt du kan utan hans sällskap så känns det kanske lättare?
Han är säkert en fin man när han inte drogar.
Men i nuläget så ser det ju ut som att han valt den vägen.

Kanske om du tänker att alla de gånger han går in i sitt drogande så ska och kan du välja dig själv?
Du behöver ju inte bokstavligen lämna för det.
Men just då så kan du ta tillfällena som just tillfällen att försöka skapa dig ett eget liv.

Om han då sen väljer nykterhet i morgon eller nästa vecka så kan du ju vara hans sällskap eller flickvän om du önskar det.
Men kom ihåg att det är du som väljer hur du vill utforma ditt liv.
Inte han.

Och tro mig,jag vet hur det skär i kropp och själ när man vet att drickandet förstör.
Man försöker förstå hur det är möjligt att de väljer en så korkad väg,när både en själv och partnern vet hur det slutar.
Jag var fullkomligt upäten inifrån ibland i vetskapen om hur han satt där och fyllde sig.
Och kvar var jag,en liten blöt fläck och tog mig inte ur situationen.

För jag älskade honom så innerligt och tog mig inte en millimeter.
Jag önskade och hoppades bara att han skulle se vad jag såg.

Ett nyktert och bra liv tillsammans med mig.
Men det klarade han inte.
Han valde alkoholen och först tre år efter vi bröt klarade han att göra slut med alkoholen.
Nu mår han bra och är nykter sen 1.5 år,men innan dess så nådde han sin botten och mådde väldigt väldigt dåligt.

Anthraxia

Det där är en grej jag faktiskt lärt mig; alla gånger jag suttit och väntat på honom istället för att gå ut och leva - då har jag OCKSÅ valt missbruket över mig. Så kan man ju inte hålla på!

Nä, väljer han att knarka/supa så väljer du andra vänner, andra nöjen, och digsjälv.

...också en hård läxa för mig; att upptäcka att jag knappt hade några kompisar kvar. De hade jag försummat till förmån för hans missbruk.
Lyckligtvis var de villiga att glömma, förlåta, och ta tillbaka mig...