av Linlun

Linlun
tis, 2018-12-04 - 13:24

Lämnat leverprover idag. På torsdag ska jag träffa ssk och kurator på beroendemottagning och få antabus. En tanke som slog mig nyss är "tänk om mina levervärden är för dåliga för antabus?" Vad gör jag då? Kan det ens hända? Det får inte hända.
Jag vet inte hur ni andra känner men fast jag är så beslutsam om att alkoholen inte kan finnas kvar i mitt liv längre. Det förstör mitt psyke, min kropp, min familj, hela mig - så får jag ändå panik över tanken på att inte ha kvar alkohol i mitt liv. Jag har ju valt bort en massa sociala saker ju längre åren gått för jag finner inget nöje med det längre. Jag vill vara hemma, greja och fixa, dricka mitt vin, leka med barnen och gosa och bara vara i mitt ångestdämpande tillstånd.jag har ett fint hem, fina kläder, sminkad och fixad och ingen vet något. Eller gör dom det? (Ångesten viskar att alla ALLA vet men pratar bakom ryggen) Hur ska det bli sen? Utan alkohol? Min positiva sida tänker att då kan jag äntligen ta tag i träningen seriöst igen (inte som nu MAX 2 ggr i veckan och alltid bakis) blir pigg och fräsch, orka med alla måsten, prioritera jobbet bättre, mannen blir glad av att jag är nykter, utseendet och kroppen slutar förstöras osv osv MEN å andra sidan så vem fan är jag utan alkoholen? Tänk om jag blir en mindre bra mamma? Mer lättirriterad på allt och uttråkad på familjelivet? Om jag får massa ångest och tycker allt känns meningslöst? Vad ska man ens göra om man ej kan dricka? Alkoholen är ju min bästis faktiskt. Den finns ju där när jag är ledsen, arg, glad, orolig, för trött för måsten, peppar inför sociala tillställningar (med alltifrån vänner på fika eller middag med släkten). Utan den. Hur ska man ens vara??

Denhärgången
tis, 2018-12-04 - 14:16

är att bonusarna haglar nu den första nyktra tiden. Träning ger faktiskt resultat, mat smakar gudomligt, det finns pengar att unna mig vardagslyx, går snabbt att se piggare och fräschare ut.
Jag trodde att familjelivet skulle tråka ut mig, men jag upplever snarare att det är roligare, jag orkar se barnen på ett annat sätt, orkar välja att leka och då kommer så mycket glädje tillbaka från barnen. Nu har jag iofs också i samma veva gjort mig av med ett tråkigt äktenskap, så allt är väl inte tack vare nykterhet... Jag tycker det är skönare när jag blir irriterad och tappar tålamodet nu, jag vet att det beror på situationen och inte att jag är bakis, så mycket mindre skuld.
Jag tänker lite att det blir som kickar nu när det är nytt (90 dagar-2), att upptäcka allt jag missade när jag drack, och är också lite rädd för att det ska gå över.

Linlun
tis, 2018-12-04 - 18:54

..Och vad skönt att du verkar förstå hur jag menar! :) Jag hoppas verkligen jag kommer känna samma sak!!. En sak ska iaf bli underbart: att slippa det dåliga samvetet och den ständiga ångesten!!

Ellan
tis, 2018-12-04 - 21:21

i nykterhet upplever jag mer ”på riktigt”. Första tiden var en sådan enorm frihet och lättnad över att inte behöva dricka. Jag kände mig helt enkelt mer sann både mot mig själv och mot mina nära. Jag var närvarande på ett helt nytt sätt. Gamla intressen blev ointressanta och nya väcktes. Jag hade en period där jag kände mig väldigt vilsen precis som du beskriver. Vem är jag utan alkoholen? Vad tycker jag om? Hur ska det bli? Dessa tankar kunde bli enorma och vissa dagar ville jag bara gråta. Men är det något jag fått lära mig så är det att vara kvar i känslan. Är jag ledsen så gråter jag numera. Flyr inte undan det jobbiga. Och ja vissa dagar känns det som att jag inte räcker till. Jobb, ungar, skjutsningar, matlagning, huset och allt annat kan bli för mycket. Prestationsprinsessa som jag har varit har fått lära sig att säga nej. Min nykterhet är nummer ett i alla lägen.
Det går upp och ner och det finns bra och dåliga dagar. Den största vinsten är dock känslan av att vara fri. Fri från besatthet och från ångest.
Det är en spännande men oxå tuff resa att bli nykter. Men så värt det på alla plan.
Ta hand om dig!
Kram
Ellan

Linlun
tis, 2018-12-04 - 23:46

Jag blev tårögd av att läsa det där. Känns så hoppfullt (mitt i all oro) över att det kanske faktiskt kommer gå bra denna gång. Eller det SKA gå bra rättare sagt och såna här ord gör så otroligt mkt för mig! Att slippa känna sig ensam och oförstådd. Tack <3

Linlun
ons, 2018-12-05 - 13:00

Hade tänkt avsluta detta skitdrickande med att dricka vin ikväll. Så jag ska känna mig "klar" imorgon. Lurar mig själv i know. Men så kommer jag på att jag lovat skjutsa en barnet på aktivitet ikväll! Nej! Måste försöka övertala mannen att göra det. Men vill inte svika min son. Förhandlaren i huvudet och jag jobbar för fullt... *hatar alkohol*

Linlun
ons, 2018-12-05 - 14:16

Ja det låter egentligen som bästa idén men det blir så sent. Känns som man hinner hoppa ur skinnet och bli galen om jag ska vänta så länge. Vilka sjuka bekymmer man hamnat i. Tänk dom som inte dricker. Behöver aldrig ens tänka denna tanke som jag brottas med jämt.

Tack för dina ord.

Linlun
tors, 2018-12-06 - 07:49

Idag är det jobbigt. Ska ta min första antabus på förmiddagen och på eftermiddagen träffa soc angående den orosanmälan som gjorts. Oerhört påfrestande situationer båda. Antabus känns skönt men också skrämmande. Soc är bara skrämmande. Håll tummarna att allt går bra! Startar dom utredning vet jag inte vad jag tar mig till så det hänger på vad jag säger idag...*ångest*

Denhärgången
tors, 2018-12-06 - 13:56

Vad duktig du är som orkar med det här. Du kommer ju orka om det blir utredning också, världen kommer inte gå under även om det känns så, men jag håller såklart alla tummar och tår för att du slipper gå igenom det. Du är inte ensam!
Största kramen

Linlun
fre, 2018-12-07 - 14:15

Förstå och främst: Jag är sååå glad!! Soc har träffat mig och maken, samt äldsta barnet och efter detta finner dom ingen anledning att påbörja utredning. Herreguuud vad skönt!!!

Antabusen som jag skulle ta igår gick inte att få för det fanns ingen läkare på plats! Enligt kuratorn. Mkt dåligt för jag hade ju förberett genom att lämna leverprover innan osv.. Men men jag fick tid på tisdag så då är det dags. Min sönderalkade hjärna blev ju däremot överlycklig över att slippa antabusen så jag firade det igår kväll med att dricka 2 flaskor starkvinsglögg. Fy fasen vad sött och vidrigt!! Mår som jag förtjänar idag kan jag lova. Får köpa öl sen för att överleva den här em.
Livet med alkoholen fortsätter några dagar till..suck.

Linlun
mån, 2018-12-10 - 08:16

Jag var rädd att hela helgen skulle bestå av drickande för att "hinna dricka" massor tills antabusen på tisdag. Maken fick dock raseri utbrott pga mitt tjat av alkohol i fredags kväll så det blev bara 3 folköl på lördagen. Igår fixade han 4st 7.5or åt mig men jag portionerade ut dom hela em och kvällen så inget märktes på mig. Idag är jag hemma med alla barnen och jag planerar att inte dricka alls för ikväll måste jag köra bil. Känns jobbigt men ändå skönt. Imorgon em antabus dags! Jag är redo!

Luddrigt
mån, 2018-12-10 - 18:28

Jag önskar dig lycka till. För mig var antabus grejen som gjorde att jag verkligen tog tag i mitt drickande och att jag nu är uppe i snart ni veckor utan en droppe alkohol. Jag fick också Campral som dämpar suget. Funkar inte för alla förstår jag men mig hjälper det. Nu kämpar vi på!

Vinäger
tis, 2018-12-11 - 10:47

Hoppas att det går bra och att du får en känsla av att detta är starten på något nytt och positivt. ?

Kram

Box
tis, 2018-12-11 - 11:03

En härlig bieffekt av att inte dricka alkohol är just körbarheten. Allt blir så mycket bättre utan alkohol. Fortsätt kämpa.

Linlun
sön, 2018-12-16 - 07:38

Jag avbokade antabustiden. Inte enbart pga panik, men barnen var sjuka och det är inte lätt att få barnvakt. Men hade jag verkligen velat så hade jag fixat det. Men jag fick panik! Nu har jag ny tid nästa vecka och kommer självklart gå på den. Men jag är så jävla olycklig i mitt nuvarande liv som ser sååå toppen ut från utsidan att jag inte vet hur jag ska stå ut med nykterheten. Alkoholen hjälper trots allt att bedöva och få mig att mysa på här hemma med städ och barn och inte reta upp mig för mkt på mannens elaka pikar och konstiga humör..
Så svårt det här!! Så ensam i denna skit!! Alla nyktra runt mig så det borde vara lätt. Men olycklig över detta liv. Eller är jag det pga alkoholen??. Vet knappt vad som är vad längre...

Linlun
sön, 2018-12-16 - 07:42

Har ni gjort sånt? På inskrivningen fick jag göra ett test. Där 20 tydligen är pågående missbruk. Jag hade 34. Det var svårt alkoholberoende enligt läkaren. Undra vad dom första som söker hjälp ligger på? Jag sköter ändå jobb hem barn och är mån om allt yttre. Lät som man borde vara en parkbänksalko enligt henne.

Denhärgången
mån, 2018-12-17 - 09:02

Du är såklart inte värdelös! Du är fantastisk och stark och du kämpar så bra du orkar just nu, det är alldeles tillräckligt.
Det låter som att du skulle behöva tid att tänka igenom din livssituation och vad du egentligen vill. Det är nog lättare om du kan göra det med lite nykterhet bakom dig.
Styrka och pepp <3