Idag är dagen som mitt nyktra liv startar!
Jag har läst inlägg härinne i perioder i flera år, oftast när ångest från gårdagen är som värst så även idag men skillnaden är att denna gång så har jag bestämt mig på riktigt!
Imorgon kväll ska jag gå på mitt första AA-möte, känns nervöst men spännande!
Mitt största problem är att när jag dricker så finns det inget stopp och att jag blir helt personlighetsförändrad, jag slutar inte fören all alkohol är slut eller att jag deckar..
Jag har nog varit elak mot alla människor jag känner..
Jag har försökt med att bara dricka ett visst antal glas, att bara dricka en sorts alkohol, att bara dricka när det är speciella tillfällen, det slutar alltid med samma sak, att jag har gjort bort mig eller varit elak mot personer jag tycker om..
Om jag inte slutar så kommer min man tillslut lämna mig, han har inte sagt de men det är oundvikligt, mina barn kommer växa upp med en känsla att dom inte kan lita på sin mamma, jag vet min mamma och syster har också alkoholproblem..
Jag vet att det kommer gå bra första veckan men sen kommer dom där tankarna om att jag ska bara ta ett glas, att jag klarar att dricka alkohol på ett normalt sätt smyga sig på men denna gång ska jag klara att hålla mig nykter, de har jag gett mig fanken på!!!

PEL

Nu har jag varit på kryssningen och det var en utmaning skulle man nog kunna säga.. Den kvällen i lördags va den första gången jag seriöst övervägde att dricka igen, hade jag inte haft min man där så hade beroendehjärnan garanterat lyckats övertala mig att ta ett glas eller två... Som tur var, va min man där och han var också nykter så han pratade förnuft med mig?
Jag har skrivit innan om att jag var rädd för att jag inte skulle kunna ha kul utan alkoholen på kryssningen och visst va det trevligt och även stundtals roligt men den där euforiska känslan får jag nog bara glömma. Jag kommer inte få uppleva den känslan igen, däremot så slipper jag ju leva med ångesten som kommer med alkoholen så det går väl jämt ut på nått sätt. Har en plan om att börja dricka alkohol när jag blir gammal och bor på nått boende, får hålla mig tills dess helt enkelt?
För övrigt flyter vardagen på fint och jag trivs faktiskt med vår nyktra tillvaro, saknar inte ens alkoholen på helgerna längre. Nån gång ibland så kommer nån liten tanke upp om att det vore ju gott med ett glas men den försvinner lika fort igen.
Ha det gott alla där ute och kämpa på??