av Mamma_68

Mamma_68
tis, 2019-01-29 - 06:43

Hej...
Jag är ny här på forumet. Jag har en son som fyller 30 i år som jag måste erkänna, svårt, är alkoholist.
Nu har han börjat att missköta jobbet. Det är så svårt att stå bredvid å se hur han börjar att rasera livet.
Hur överlever man det?
Jag vet att han måste inse själv att han har problem det är väl först då han tar emot hjälp..
Men som anhörig..vad gör man?

Anonym 21523
ons, 2019-01-30 - 22:42

Hej
Tufft! Ett gott råd är att ta kontakt här, och kontakt med nåt liknande irl, att gå på nån form av stödsamtal för din egna skull.
Det är tungt att gå och bära på det själv
/ troja

gros19
fre, 2019-02-01 - 22:29

Det är oerhört smärtsamt att se på när ens barn raserar sitt liv och maktlösheten är svår att acceptera. Du vet att han måste inse att han har problem och som anhörig är det ju lätt att man försöker " hjälpa till" genom att försöka se till att konsekvenserna av missbruket inte blir så katastrofala. Tyvärr är det just det som kan bli motivationen till förändring. Har själv en son i samma ålder och med svåra missbruksproblem. Som mamma vill vi ju att våra barn ska klara sig och få bra liv och sedan får vi istället se på när dom raserar sina liv. Skulle vilja råda dig att ta kontakt med alanon på nätet och se om det finns en anhöriggrupp i närheten dit du kan gå för egen del. Sedan har du detta forum och kanske du även kan få en samtalskontakt/psykiatrin. Socialförvaltningen brukar även ha anhörigprogram. Själv har jag gått ett anhörigprogram under en vecka på Nämndemansgården, men det kostar ca 11000 kr. Vet inte vilka möjligheter du har till detta, men det var värt pengarna. Ta emot all hjälp du kan få är mitt råd för det är nog något av det mest smärtsamma man kan uppleva att se sitt barn rasera sitt liv.