av Bobbo79

Bobbo79
lör, 2019-02-02 - 16:16

Imorse bröt jag ihop. I köket fanns min man o vårt yngsta barn. Han va arg på mig fortfarande. Från igår. Fattade inte igår när jag blev så full. Jag öppnade min mun o ut stapplade orden: Du vet,jag inser att jag har problem med alkoholen och jag vill ha hjälp. Igår drack jag rejält mycket whiskey två stark öl vin oxå. Jag känner sån sorg över det mesta just nu. Är inte den jag vill vara känner mig så tom.

Bobbo79
sön, 2019-02-03 - 08:00

Idag ska räknas som dag 2. Känner mig ok men väldigt ensam. Igår skrev jag till en nära vän o kollega. Jag erkände min situation för henne. Nu är det 2 personer som vet sanningen. Känns inte så bra men det va det jag tänkte att jag måste göra för att göra det svårare eller lättare för mig. Beroende på hur man ser det. Svårare att dricka men lättare att bita ihop och kämpa. Hon sa att jag va modig men så känner jag mig inte. Jag skulle så gärna vilja ha nån att prata med någon som kan förstå. Finns det någon här? Kramar

Anonym15366
sön, 2019-02-03 - 09:08

Jag känner igen känslorna du beskriver.... idag är en sån dag för mig. Inser att jag hamnat i alkoholhelvetet igen.
Skyller på dåligt äktenskap. En klassiker va.
Skäms att vara en sån här mamma, tappat greppet om mig själv.
Men vet du vad som är bra? Vi kan göra oss bättre! Vi har möjligheten att göra om, göra rätt! Kämpa!

Bobbo79
sön, 2019-02-03 - 09:21

Jag började nästan gråta när jag såg att du hade svarat! Har du varit i sån här situation förut? Hur hanterar du oron o skammen? Jag inser ju att jag måste sluta dricka men vad ska jag göra istället? Jag känner så verkligen. När jag slutade röka började jag snusa. Känns så svårt nu. Jag kan inte ens skylla på ett dåligt äktenskap. Har du nåt stöd av nån? Tänker på dig! Kram

Bobbo79
sön, 2019-02-03 - 09:36

Jag började nästan gråta när jag såg att du hade svarat! Har du varit i sån här situation förut? Hur hanterar du oron o skammen? Jag inser ju att jag måste sluta dricka men vad ska jag göra istället? Jag känner så verkligen. När jag slutade röka började jag snusa. Känns så svårt nu. Jag kan inte ens skylla på ett dåligt äktenskap. Har du nåt stöd av nån? Tänker på dig! Kram

Anonym15366
sön, 2019-02-03 - 18:47

Jag är 39 år och har försökt sluta dricka i flera år. Höll i mer än 50 dagar för snart 2 år sen. Nu går jag hos en terapeut som är specialiserad av beroendeproblmatik. Det tar tid men det krävs att man börjar från botten. Inser att jag behöver hjälp utifrån. Oron och skammen är svår, darrig och svårt att sova. Tid utan alkohol är det enda som hjälper. Mitt tips är att kontakta en terapeut! Du har insikt och vilja! ?

Chansen
sön, 2019-02-03 - 19:42

Det är lätt att säga att det kommer bli enklare ju längre du är utan a, det kommer det att bli men vägen dit är svårare. Jag håller med Joyo, får du inte stöd hemifrån så ta kontakt med nån som kan ge dig stöttning.
Skammen och oron kommer att minska ju längre tid det går. Tror vi alla känner skam fast vi egentligen inte behöver det.
Jag berättade för en vän igårkväll och han berömde mig flera gånger under kvällen. Tyckte att det var grymt starkt att jag insett själv och tagit tag i beroendet. Var samtidigt lite chockad/förvånad att han inte sett eller förstått det då vi är ganska tighta.
För mig funkar godis och motion istället för a, tar ids oxå en stund att komma in i att det är skönt att träna men väldigt bra när man kommit så långt. Börja med lite längre promenader om tiden tillåter.
Vet inte om du blir klokare av mitt svammel men du skall veta att dununge är ensam och härinne finns enormt med kunskap och många fantastiska kämpar och stöttepelare!
Fortsätt skriv här!
Styrkekramar!

Bobbo79
mån, 2019-02-04 - 08:53

Tack för era svar, för mig betyder det oändligt mycket! Någon hör mig och lyssnar o jag kan prata. Jag vet att jag är en beroendeperson, det va inte svårt att komma till insikt med själv. Jag är oxå introvert har jag fått lära mig. Min familjesituation är komplicerad av olika skäl. Vad som hände i fredags när jag va ordentligt full redan klockan.17 va att mannen när han insåg att jag druckit drog hemifrån ett par timmar. Jag blev kvar, tyckte i mitt tillstånd ännu mer synd om mig själv o avskydde att han kunde dra hemifrån medans jag fick stanna här med allt. Han pratade inte med mig mer den kvällen, inte på morgonen efter heller. Då vi har en liten går jag alltid upp på morgonen med hen. Hur mycket ångest eller bakis jag än har. Jag klarar inte av konflikter det är de värsta jag vet så det tog inte lång stund innan jag bröt samman och erkände mina problem.jag klarar inte av att någon är så besviken på mig. Jag grät, han oxå. Dagen gick, dagen efter oxå och även igår. Jag känner att jag har oerhört svårt att prata med honom om det här, och han även med mig. Det är som om erkännandet fick räcka. Men jag tror inte han förstår vidden av det hela. Därför hörde jag snabbt av mig till min vän som jag dessutom bara träffar för att ha trevligt o dricka vin o bubbel för att jag vet att om ingen annan vet så kommer jag börja smygdricka igen. Min förhoppning är att nu skulle skammen bli lite större om jag svek, dessutom blir mitt problem verkligare på nåt sätt. Fast jag längtar ju nåt oerhört efter en qickfix!! Ett substitut. Jag känner mig inte redo för en terapeut än. Sidan här får räcka så länge.
Vad långt det blev, hoppas it makes sence för nån. Oändliga kramar till er som läser och kommenterar❤️❤️❤️ #dag 3

Picard
mån, 2019-02-04 - 12:31

Bra att du har insikt om att du ör en beroendeperson! Jag undrar dock hur du ser på ditt förhållande till alkohol. Har du ett beroendeproblem eller behöver du ”bara” skära ner och undvika de värsta fyllorna? Har man ett alkoholberoende är första steget att erkänna det för sig själv och sedan avgöra om man är motiverad att göra något åt det. Någon snabb lösning finns inte, men ett första steg är att inleda en period av nykterhet, på obestämd tid för att kunna fundera på nästa steg i lugn och sans. Din partner kan inte ge dig motivation eller få dig att ta första steget, men väl där kan du få mycket hjälp att behålla nykterheten. Det förutsätter förstås att ni kommunicerar och inte tassar som katten kring het gröt. Är du motiverad och visar att du börjar så kan ni göra din nykterhet till ett gemensamt projekt.

Bobbo79
mån, 2019-02-04 - 13:43

Ja du. Jag skulle nog svara såhär, problem med alkohol absolut och senaste tiden(1,5år) har det eskalerat snabbt. Beroende, nej inte än, jag har ingen abstinens alls o har aldrig haft men jag är rädd för att hamna där. Som det är nu, jag dricker för att varva ner, för att orka, när jag är deppig och glad och jag är en person med mycket stora känslor hela tiden. Spärrarna finns inte heller att nu får det räcka med 1 el 2 glas heller och senaste tiden har jag tagit till smygandet. Jag vet ju där, då och nu att det här är ju stört men gör det ändå. Det känns som om insikten finns där hela tiden men så börjar jag trixa med den oxå om du förstår vad jag menar. Jag definierar mig inte som alkoholist det skulle nog ingen annan göra heller. Däremot ser och vet jag om att jag har inlett ett probemfyllt förhållande till alkohol. Jag dricker inte längre bara för att det är gott, jag vill åt berusningen. O det spelar ingen roll vilken tidpunkt på dagen dock aldrig på jobbet eller före jobbet.
Ja så skulle jag beskriva det sådär lite kort o gott.

Bobbo79
tis, 2019-02-05 - 15:06

Varför finns det inte en tråd/forum för nya medlemmar? Min korta upplevelse här är att det kan kännas överväldigande av en del svar man läser/letar sig till i andras trådar och jag personligen saknar ett mer dagligt stöd. Med det menar jag att både ge och få stöd. Mera dagligen, hur mår du? hur känns det idag osv. Alla kanske inte vill blotta all livshistoria bara ha ett stöd i vardagen,dag för dag. Jag märker oxå beroende på hur "god" man är med orden desto mer respons får man...Och varför inte ett forum för frivilliga mentorer? Verkar finnas gott om människor med erfarenhet som kan stödja och hjälpa de som är i början av sin nya resa eller inser sitt problem o önskar inget annat än förändring. Jag skulle inget hellre vilja hitta personer i samma sits som jag,här o nu och att ha en mentor är bolla med när det behövs.

Rosette
ons, 2019-02-06 - 18:29

Du har fått nog av den plats alkoholen tar i ditt liv och känner att det påverkar ditt liv på ett sätt som inte överensstämmer med dina värderingar. Du känner inte att det är du skriver du. Nu senast var både din man och ditt yngsta barn i köket då du bröt ihop. Du sa högt att du vill ha hjälp, du vet att det blivit för mycket. Modigt och klokt och kanske sa du det framförallt mest till dig själv. Ytterligare ett steg du tagit är att du hittat hit och börjat skriva och kanske läsa. Jättebra gjort!

Du har fått en hel del respons på det du skriver här och det låter som att du känner dig hjälpt av återkoppling från andra och känna att du inte är ensam i det här. Nu har du lite funderingar på vad du tror skulle vara ännu mer hjälpsamt för dig och funderar på om en inriktning här kan vara för nya medlemmar. Även om det kan vara mer dagligt stöd, typ mentor.

Bra idéer och tankar. Som det är nu har vi som du kanske sett 4 inriktningar. Det är nog ganska mycket till en början samtidigt lär sig de flesta efter en tid hur de kan hitta runt här. De som är nya medlemmar här kommer ofta från lite olika utgångspunkter, en del kanske ser detta som ett komplement till annat stöd och redan börjat en förändring. Andra vill börja diskutera och läsa hur andra tänker för att resonera kring om de har ett problem eller ej. Vissa kanske känner att de vill vidmakthålla en förändring de gjort på annat håll och börjar direkt i "det vidare livet" kategorin.

Man kan liksom bli ny i varje inriktning om du förstår. Det är en god idé och vi på admin tar den till oss för diskussion. När det gäller daglig kontakt och mentor är det ju olika då det är ni alla där ute som avgör hur ofta det skrivs och det brukar variera i tid.

Det finns ett program där du kan få en rådgivare som kanske kan ses som en mentor, dock inte dagliga stödet du menar.

Vet inte alls om det är något för dig, en del här inne skriver om Anonyma Alkoholister (AA) som ett hjälpsamt stöd där man kan få en mentor (och personer i liknande sits).

Hoppas något av detta blev hjälpsamt eller i alla fall svarade lite på det du undrade.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen