Varnar känsliga läsare! Söndag är en lämplig dag för nedan fundering eftersom jag sällan varit utan baksmälla en söndag. Har märkt av en minskad sexlust sen jag slutade dricka. Inget större problem, det är ändå på en ganska bra nivå. Men hur som helst verkar mitt alkoholintag vara väldigt sammankopplat med min sexualdrift. Antar att jag inte är unik på den fronten så klart, men nu har jag upplevt det ganska tydligt.

Men, utan att gå in på det för djupt så har jag inga problem att lyfta bössan men själva skjutandet kan vara lite problematiskt till och från. Kan ha att göra med citalopramet (antidepp) som har en tendens till att orsaka sånt. Men det har väl alltid varit lite så. Hur som helst så tycker jag fortfarande att en rejäl baksmälla påverkar alla nervändar och gör mig extra känslig över lag. Psykiskt som fysikt. Kanske ligger något i det där att när kroppen tror att den ska dö så vill man fortplanta sig. Saknar fortfarande bakissex som enligt mig är bland det bästa (finns annat bra, visst). I bakistillstånd är jag är känslig, har behov av närhet, hyffsat nykter och avslappnad. Bakisorgasmer är också en av de bättre typerna. Saknar det till och från.
Hmm kanske var det här inlägget som får mig att inte gå på träffen. :)
Men jag orkar inte censurera mig idag.
Kanske finns något annat sätt att uppnå det tillståndet som inte innefattar alkohol. Rejält hårt träningspass med mindfullnessövning? Eller isvaksbad och björkris i bastun? Äh jag vet inte men för att avsluta positivt är det i sammanhang som ovan i alla fall skönt att fyllesex är borta, högre närvaro.

Va glad jag blev när jag hittade din tråd här. Du har skrivit flera inlägg i min tråd och igenkännings faktorn är hög. Jag uppskattar verkligen att läsa det du skriver. Tror att vi som personer funkar på ungefär samma sätt. Lagom är inte riktigt min grej. Käkar fluoxetin 40 mig varje dag för min panikångest. En av biverkningarna är minskad sexlust. Sedan jag drog ner på drickat har jag fått ännu mindre lust. Nu börjar bingolotto. Skriver mer sedan.
Mrx

John-Erik

Intressant inlägg som vanligt...
Har för mig att det finns en logisk förklaring till just att man som man är sexvilligare när man är bakis.
Tar det ur minnet, men det har något med att blodtillförseln blir större till extremiteterna och som gör oss män
mer ståndaktiga vid bakrus. Det är likadant för de flesta jag känner och gäller för mig givetvis också.
Lustigt och märkligt är att min hjärna blir s.a.s. mer sexuell tankemässigt. Kan hjärnan bli det p.g.a. bakfylla?
Tänker mer på sex vid bakrus och ibland är det ett konstant läge innan bakfyllan är över.
Hjärnan är/blir på ett sätt "sexkidnappad" :-)). Svårt att få något annat gjort rent tankemässigt.
Betydligt lugnare när man inte dricker... Ganska skönt tycker jag med mer "lagomkänsla"
Men håller med om att orgasmerna är " out of this world" :-) dagen efter
Hmm... Du kan nog gå på träffen ändå ;-)
anser

John

Ps. Kul inlägg, mer sånt, hör ju till hur A påverkar oss. Ds

Svarade i din tråd, och jag upplever inte att du mästrade på något sätt. Tvärt om så är det ju så bra här att man har så många olika perspektiv på saker som vi vågar dela!

Ja det är ju säkerligen en basfrift som alkoholen förstärker genom att man får mer ”inre kontakt”. Inser hur som helst att jag inte är unik i min analys av det här :) var mer ytterligare en gravsten över ett av mina tidigare beteenden.
Håller med om att det är faktiskt rätt befriande att det minskat delvis när jag slutat. Frigör mer kapacitet till att fokusera på annat :)

Oerhört frustrerad, arg, trött, less, stressad, irriterad och jävlafuckingskit. Inte en orsak, många. Jobb, familj, livet, mig själv. Explosionsrisken är överhängande.

Så enormt frestande att börja klunka och få en paus. Farligt att vara så arg och frustrerad eftersom jag känner att ”skit i den där jävla nykterheten, vem bryr sig ändå?”. Och det är väl frågan vem fan som bryr sig? Gör jag det? Bara knappt tror jag svaret är. Precis över katastrofstrecket.

Hur fixar man min hjärna, så den bara håller käften ett tag? Nån som har någon idé? Är så less just nu. Vill bara ha lite lugn och ro och tystnad. Vill inte dricka men om jag inte kan få kontroll över mig själv igen så lär det hända närmsta tiden. Inte bara ett problem idag.
*suuuuuuuuuuuuuuck*

John-Erik

Det är nu din styrka ska fram. Du är stark innerst inne. Glöm inte det..
Ta ett lugnande bad, släng dig naken i en snödriva, vad som helst men ta inte glas nr:1.
Har du lugnande medicin hemma ?
Träna brukar hjälpa för mig...
Håll ut IW.. Vet att du klarar det för du vill inte. Viljan är det viktigaste du har.
Du har kommit långt.. Glöm inte det..
Man förstorar lätt problem vid negativ sinnesstämning. Bästa är att sova på saken och lösa problemen
ett i taget nästa dag. Blir mer rationellt om man är utvilad..

Styrka till dig

John

Jag är en sorts problemlösare till yrket. Jag löser och ordnar upp allvarliga problem. Jag ska vara lugnet i stormen.
Men jag har börjat undra om alla människor har en sorts gräns för hur många problem man orkar lösa? Jag kanske har fått nog med elände. Orkar kanske knappt lösa mina egna när jag löser alla andras till vardags. Men vad ska jag då göra? Jag är ju bra på det...

Och relaterat till mitt förra inlägg. Det mesta jag kan komma på är lindring av symptomen, medicinering, alkohol, yoga, mindfullness, avslappning.
Problemet är nog att jag inte får nån ordning på vem jag är, vad mina egna förväntningar på mig själv är, vart jag vill, vad som gör mig glad och vems förväntningar jag egentligen lever efter. Men jag hittar inget sätt att reda ut det. Psykologer har delvis hjälpt men inte till något varaktigt. Ironiskt att jag inte vet in eller ut rörande någonting verkligen viktigt, men är expert på att lösa vissa typer av problem i affärslivet... ha ha fasaderna vi sätter upp.

John-Erik

Att du är problemlösare.. Du hjälper ju många här på forumet och försöker meka in folk på bra tankar och nya bättre spår.
Du får/bör inte glömma bort dig själv. Lättare sagt än gjort. Du verkar iofs må bra av att hjälpa andra om man läser dig.
Någon form av ångestsyndrom är det nog som du har. Är också i viss mån van av att vara problemlösare och då som du i affärslivet.
Har problem som kan bli stora om man inte plockar ned dem och benar ut dem i tid. Så där håller det på..
Det verkar som att stress inte är din bästa grej...För mig funkar det att vara organiserad in i minsta detalj. Annars går jag
sönder totalt. Minskar mina stresspåslag...Stress under ordnade former står jag ut med...

Märthan

Kan det vara så att problemlösare faktiskt letar problem att lösa ibland? DU är grym och viktig, förminska dig inte och kanske är det så här.... man måste inte ha svar på alla frågor ❤️ Good enough ?

Tack Märthan det var ett väldigt klokt inlägg. Och tack JE för bra synpunkter! Jag är såklart fokuserad på problem. Negativ grundsyn. Det vill jag inte ha. Alla problem måste inte lösas, vad främmande det låter för mig :) ?
Som jag skrev nånstans, acceptans är nog en nyckel. Men jag är tyvärr inte lagd åt att acceptera saker. Tvärt om, det finns en liten rättshaverist i mig som ogillar gråsoner, dumheter och dålig regelefterlevnad. En av mina värsta egenskaper enligt mig själv. Men här är ju ett gyllene tillfälle att jobba på det. Acceptera. Halvsvårt att stava, ganska lätt att säga, men fruktansvärt svårt att göra.
Skriver det en gång till så kanske det fastnar. Acceptans, acceptera.
Kom att tänka på en rolig bok, 101 vardagsfilosofiska experiment. Undrar var jag gjort av den. Tack ska ni ha för svar!

Nått som kunde ha hjälpt mig vore en app (som inte finns) där man kunde betygsätta varje fylla i efterhand. Dvs var det värt det?
Kanske kryssa i olika grejjer, gjort bort mig, meningslös, stresslindring, supit bort något, konsekvenser dagen efter.

Den hade fått mig att se allt som mönster i stället för att se det som enskilda instanser.
Då kunde jag få en karta över året (som antagligen sett ut som skit) och fattat.
Men, jag hade nog inte installerat den om jag inte redan börjat föestå.
Och själva mätandet hade säkerligen påverkat resultatet. Men det kanske skulle hjälpt någon. Eventuellt de som försöker dra ner också.

Fibblan

..själv är jag i det närmaste manisk här på forumet igen nu?! Nu har det äntligen lättat. Känns som jag först nu liksom landat ner i nykterheten. Har massor jag borde prioritera att göra nu istället för detta..?. Snart ska jag gå ut, ville bara skriva några rader till dig oxå..

Du har skrivit det till bland annat mig iaf..?!
Acceptans ÄR nyckeln ?️ ?! Men jävlar vad man får jobba på den..??! Det är ett hårt, men lönsamt jobb. Vi får påminna varandra om det❣️

Har mer jag vill säga, men det får bli ett kort inlägg just nu. Tittar inom efter barnen somnat ikväll, tänker jag ?.

Kramar och väl kämpat, kamrat ?!
/Fibblan?

Börjat med större förändringar i mitt liv för att råda bot på orsakerna till att jag mår dåligt och drack. Får se var det slutar men jag har gjort oåterkalleliga beslut. Behövde få ut det någonstans. Jobbigt är det och en viss sorg över att begrava den jag trodde att jag var, eller gärna ville vara. Men nu finns möjlighet att uppfinna mig själv igen.

När man är tvungen att lägga bort kostymen för att prova ut en ny.
Där en tid kan man känna sig väldigt naken och sårbar.
Men vips så ser du rätt plagg hänga på galgen och den kommer att passa perfekt :-)

Fibblan

..och material att fylla hålen/tomrummet med, som jag såg att du skrev om i en annan tråd (mondaymorning kanske..(?) )

Vem är det du begraver och vem vill du vara när du uppfunnit dig på nytt?

Jag tänker att du inte behöver byta ut kostymen helt. Snarare ta in lite här, lägga ut lite där, ändra material eller mönster etc.
Du har så många fina kvalitéer som är du, och som gör dig den till den du är, så jag tvivlar på att allt behöver bytas ut/ändras om..?. Men du vet bäst, vad som blir bäst- och gäller för DIG och jag förstår vad du menar. Är oxå trött på "mitt skinn". Skulle vilja göra större förändringar än de jag redan gjort. (Och de är ju stora .! Måste samtidigt ständigt påminna mig om att det är stort och bra nog att jag brutit med alkoholen..)

Jag sökte egentligen upp dig för jag ville prata om snus och sex..?. Två njutbara ämnen som definitivt är "fyllnadsmaterial". Varav det ena iaf är ett helt naturligt sätt att påverka belöningssystemet. Men som oxå är annorlunda nu. Saknar oxå "dagen-efter-liggen"..?Hursomhelst, känns kanske inte som rätt läge att bolla de här lite mer ytliga frågorna nu, i det läge som du är i just nu. Så vi kan kanske återkomma till det..
Vad är det för större förändringar du börjat med? Har du lust att dela med dig och orkar skriva om det här, stöttar jag dig gärna på vägen?! Kanske kan vi hjälpas åt..(?)

En stor grej för mig är att lägga av med snuset.. Men jag vet inte om jag är redo. Det är inte bara perfekt för att fylla tomrummet med, utan har oxå blivit en del av min identitet, eftersom jag hållit på med skiten i 20 år nu.. Provade sluta förra veckan, och blev så sorgsen och ledsen, + all fysisk abstinens, så jag fick avbryta..?. Får nog köra en nedtrappning istället till att börja med..
Men jag vet inte ens om jag vill och/eller orkar det..

Många kramar!
/Fibblan ?

Jodå jag är alltid öppen för diskussioner om allt möjligt. Lite det som är min hjärnas stora problem att den hoppar runt så mycket.

Snus, ja du det är en djupt rotad kärlek. Började snusa innan jag började supa. Är just nu osäker på om jag någonsin vill sluta. Pratade med några som faktiskt lyckats (alla andra inkl. jag tar bara långa pauser) och de sa att det nog tog uppåt 4-5 år innan suget var helt borta! Jag har inga 5 år att avvara. Jag väntar på piller som löser det där ;) men min fru skulle bli glad.

Ja fan de där ”dagen-efter-liggen” när nerverna är som superkänsliga var verkligen något speciellt. Man får ersätta det med oftare i stället ;)

Rörande min förändring. Många trådar här på forumet handlar om att ”jag är lyckad, snygg, bra karriär etc, men jag dricker”. Allstå är vi säkert många som betalar för skenet av lycka med våra själar. Enda lösningen för att orka med att vara lyckad är att supa bort alarmet från alla varningsklockor! Jag vill inte behöva ha det så. Jag vill höra sirenerna. Så jag har hoppat av hjulet. Om det är lösningen eller.... Men jag har ignorerat resan och nått målet och lyckan fanns inte där. Nu vill jag ha en rolig resa i stället. Fuck målet. Och fuck facebooklyckan.

Fibblan

Kunde inte sagt det bättre själv..?!
Och ligger helt i linje med hur mina tankar snurrat den senaste veckan..??!
Nu har jag nog kommit över värsta puckeln gällande avhållandet från alkoholen, (dag 39) visst suget finns ju där, och kommer och går, ångesten likaså, men känner samtidigt starkt att nu ska det till ngt mer - att livet som det är nu - måste gå ut på mer än att avhålla sig från alkohol.. Samtidigt är det just det du beskriver så väl. Att lägga till/förändra utifrån SIG SJÄLV, inte utifrån vad som anses lyckat ur ett utifrånperspektiv..
Att hitta sin egen röst i förändringsarbetet, och följa den. Problemet är bara det, att det var alltför längesedan jag gjorde det..så jag vet knappt hur man gör, eller hur den låter..??. Sorgligt. Bara jagat på.. Precis som du säger, målet har varit det mesta i fokus, ibland har det glimmrat till av lite njutning/tillfredsställelse även under resan, men nu är det skifte i detta som gäller för mig med! Försöka vända på det - att målet får glimmrat till ibland, men göra vägen dit, till det som betyder något..?

Kram kram/
Fibblan ?