av Kommandoran

Kommandoran
lör, 2019-03-09 - 22:22

Vet inte riktigt hur jag ska börja, mer än att jag behöver få skriva av mig. Jag har alltid vetat att jag haft problem med alkoholen (är 26 år nu), och jag vet inte hur många gånger jag lovat mig själv att nu är det nog! Och likt förbannat har jag trillat dit igen efter några dagar. Det slutar med att jag dricker så fort jag är ledig, och tillochmed kan ta mig något på dagen även fast jag ska iväg och jobba sen på kvällen. Jag tänjer på gränserna mer och mer, min självdestruktiva sida och jag blir så besviken på mig själv. Nu sitter jag här på jobbet med bakfylleångest och känner mig så ensam. Att läsa i trådarna och se värmen och omtanken ni har för varandra här gör mig tårögd.

Allt känns så läskigt, då alkoholen alltid funnits där som min bästa vän och största fiende på samma gång. Jag måste dra i handbromsen innan det här kommer eskalera till något mycket mycket värre. Jag skulle bli så tacksam för lite pepp och vägledning när allt känns som allra värst. Drack två starköl idag för att "lindra" ångesten men det gjorde bara att jag kände mig ännu mer dålig som inte ens kunde hålla mig ifrån det idag när jag ska jobba. Druckit nu onsdag, torsdag och fredag.
Imorgon blir dag ett, och en dag i taget tycker jag känns som en bra början.
Tack till er som tagit sig tid att läsa!

Themistokles
lör, 2019-03-09 - 22:36

Bra att du tar tag i problemen redan nu. Själv visste jag redan när jag var 20 att jag låg i riskzonen, men gjorde absolut ingenting åt mina problem. Det tog många år... I måndags fick jag nog och besökte en beroendeklinik. Det var stort. Och helt rätt. Jag nästan längtar att få gå dit igen på måndag. Konstigt nog.

Starkt av dig att skriva här tycker jag. Jag har precis börjat och vet inte heller riktigt hur det skall göras.

Kommandoran
lör, 2019-03-09 - 22:54

Tack för ditt svar Themistokles :)
Så starkt gjort av dig att besöka en beroendeklinik! Imponerande. Jag har funderat på AA men jag vågar nog inte det just nu..
Att bara klara några nyktra dagar känns läskigt nog. Och vad ska man fylla dom lediga dagarna med utan alkohol? Jag har druckit mycket på tristess och självmedicinering av ångest. Vilket bara gått åt helvete såklart. Det kryper i kroppen och jag kan vänta till 17.50 innan jag hamnar på bolaget och är "tillbaka" igen. Rädd för det nyktra. Rädd för att möta mig själv antar jag och känslor man inte riktigt vågar ta i.
Det känns skönt att skriva av sig och veta att man inte är ensam.

Themistokles
lör, 2019-03-09 - 23:01

Jag har druckit kopiösa mängder vin på helger och semestrar i säkert tjugo år. Jag älskar ju mat och vin (läs: berusning). De senaste åren har jag börjat dricka även på vardagar, två flaskor vin fem gånger i veckan. För att fira att något gått bra på jobbet, eller för att stressa av efter jobbet. Har små barn och en underbar fru som blir lidande. Min fru är för accepterande.
Jag blir aldrig full så jag ragglar eller gör bort mig. Men jag är konstant trött och bakfull. Jag har ett arbete som kräver koncentration, det misslyckas kapitalt. Så nu har jag som mål att vara nykter till midsommar. Sedan får jag se hur jag gör.

Kommandoran
lör, 2019-03-09 - 23:29

Jag känner igen mig. Hittar alltid på nya och fler "ursäkter" till att dricka. Unna mig som jag så fint kallar det, fast det egentligen bara stjälper. Jag ska kolla upp mer vad det finns för alternativ där jag bor, men just nu känns den här sidan som ett bra första litet steg.
Vill önska dig all styrka och lycka till! Jag hänger gärna med på resan! :)

DetGårBättre
sön, 2019-03-10 - 12:24

Släpp taget. Du vill börja lite lätt med forumet.. för om du dricker vidare kan du säga att du "skulle gjort mer". Bestäm dig istället. Sen om du använder forumet eller inte kommer ej vara avgörande. Dock kan både forumet och andra vägar som AA, böcker och liknande vara en kompass som gör att du inte går vilse lika lätt.