av Studenten

Det är annorlunda denna gången.
Jag är tillbaka.
Hej gänget om ni är kvar, hej alla nya människor och historier som ni bär på.

Det räcker nu.
Jag är klar.

Ta hand om er
Kram

Studenten
tis, 2019-03-12 - 18:03

Vilken jäkla daaaaaaag! ?
Jävlar vad mycket jag lärt mig idag (äntligen!).

Tänkte bara säga det.
Life is good??

Nu middag, reflektion, kanske ett bad, läsa bok (börjat läsa hjärnstarl, verkar bra) och sova tidigt ??
Att gå mer mot specialisthållet känns så rätt!

Fridens?

Studenten
ons, 2019-03-13 - 08:21

Sitter och reflekterar (som alltid) kring livet och beteenden.
Jag har verkligen en tendens att gå all in i det jag väljer att kanalisera min energi på. Om det är relationer, arbete, Bdsm, hälsa, alkohol, psykisk ohälsa, boenden etc etc etc.
Väljer lixom en genre och sen är all fokus på den. Fruktansvärt effektivt, men tappar lixom resten.
I morse försökte jag sätta ord på min känsla, och noterade att jag kände ensamhet. Varför undrade jag för mig själv då, och kom fram att jag inte är aktiv på scenen längre. Jag vet ju att alla mina vänner finns kvar där, men jag har aktivt valt att fokusera på arbete och endast arbete och sömn nu ett tag och med det valet hamnar jag utanför. Eller jag upplever att jag hamnar utanför, logiskt vet jag ju att när jag är redo igen så finns den gemenskapen kvar med öppna armar. Jag är rädd för att hamna utanför och jag tror att jag upplever en typ av fomo nu.

Det är lite detta jag sagt till min teruapeft att jag vill hitta verktyg till att balansera mitt privatliv, känsloliv och arbetsliv. Men den inriktingen som hon baserar sina samtal på är KBT, inte helt rätt för mig. Drt har absolut varit skönt att få någon att bolla lite med, men jag vet att det finns andra som behöver hennes expertis mer. Kommer be henne om att sätta mig i kö för en mer allmän teruapeft. Där jag kan prata och reflektera mer i öppna samtal än helt inriktade på Kbt.

Jag upplever mig även som mer stressad än vanligt, känner av det i kroppen. Lite svårt att samla tankarna. Men med svart på vitt så har det varit intensiva veckor nu.
Jag fick mig en tankenöt från boken jag läser kring hjärnan och träning, kommer behöva börja promenera lite mer. Vad jag förstod det som påverkar långvarig stress amygdalan (tror jag) med kortison som förminskar motståndet mot stress i kroppen = mer stressad konstant. Och med tanke på min bakgrund så misstänker jag att min amygdala är ganska välfriterad av kortison. Det stod även att alkohol är en sv de mest effektiva sätten att nocka stressen i hjärnan, men som vi alla vet så är det endast tillfälligt och när alkoholen hår ut ligger vi i stället på understimulans av dopamin (har jag för mig) och börjar jaga situationer/mat/substanser som ger oss den där kicken och välbefinnande igen (egen reflektion, rätta mig gärna om jag missförstått).

Vilket som, promenader och träning ska öka kroppens förmåga att minska stressen i kroppen. Så det tåls onekligen att tänka på, kanske sätta in det som en typ av medicin för mig själv? För att tänka långsiktigt. Jag vill ju orka leva lixom och ibte springa rätt in i väggen igen eller börja dricka på det sättet igen.

Nu påfågeltime!
Fridens ?

Studenten
tors, 2019-03-14 - 08:20

Kanske är det för att vi varit i mörkret som vi skiner så när mörkret ligger bakom oss?

Jag fick kommentaren från en person som för mig är okänd. Hen sa att ”shit vad du skiner!” och kanske gör jag det. Jag utsöndrar en helt annan kraft och känsla när jag mår bra. Både för andra och för mig själv. Och i känslan av välmående verkar ödet vilja ge mig mer. Fler möjligheter öppnar sig varje dag. Bokstavligt talat, varje dag.

Men kanske har de alltid varit där? Kanske har jag bara inte sett dem? Kanske har mörkret som bott inom mig förblindat mig för glädje?
Antagligen.

Det hände en kul grej i går förresten, jag har ju dom sagt börjat med en ny internroll. Men de ringde från ett annat företag och sa att de visste vad mitt löneanspråk var och de kunde möta det plus lite extra. Den tjänsten ger även mycket mer flexibilitet och möjlighet till att arbeta hemma och på kontoret. Deras personalpolitik verkar jävligt hyvens. Så jag läste på mer om rollen och företaget sen ringde jag tillbaka och går direkt till sista steget. Nästa vecka ska jag träffa dem. Min magkänsla är verkligen verkligen positiv till denna, ser fram emot att få träffa dem!

Lol kanske flyttar jag på mig ändå.? Ååååh livet vad roligt du är!

Nu påfågeltiiiiiime.
Fridens ?

Studenten
fre, 2019-03-15 - 07:36

Äntligen fredag! Veckan har gått riktigt fort ändå, mycket nytt denna veckan Indeed.

Var på en avslappnad intervju igår över lunchen för ett företag där jag blivit rekommenderad. Tänkte mest bara gå på den för att vidga mitt nätverk. Men den tjänsten verkar faktiskt oxå intressant. Hahah Vafan? Ett till genuint företag. Vi klickade iaf, jag sa att jag gärna ser en kort process eftersom jag är i sista steget på en annan. Men den drar ut på tiden så jag börjar få kalla fötter, helt enkelt för att jag inte upplever att det är en god kandidatupplevelse.
Han sa iaf att han fått ett bra intryck och jag gick vidare, ska träffa grundaren till företaget idag över lunch. Känns spännande och bra!

Har blivit så himla lugn och cool i intervjusituationer nu. Trygg kanske man kan säga. Han frågade vad jag gör på fritiden och det var nog första gången som jag fick den frågan så blev lite paff, svarade att jag mest sover ? men det är ju faktiskt sant ?
Jag lägger ju fokus på sömnen nu. Och läser lite böcker. Lagar matlådor och pular lite i lägenheten. Träffar vänner ibland. Så jävla spännande har mitt liv blivit ??

Men han sa att han mest såg på tv och ville börja läsa mer böcker. Tror egentligen inte att vi som jobbar kontorstider är så jävla spännande på vardagar? Om man vill var människa dagen efter vill säga. Vad vet jag?‍♀️

Sen hände en annan intressant grej som fick mig att lyfta på ena ögonbrynet. Vi hade Aw med kontoret igår, massa Champange utställt, boxar med vin och öl över allt. Jag tog ett glas Champange, just där och då reflekterade jag inte nämnvärt över alkoholen på plats. Förutom att jag tänkte att det var bra att det fanns alkoholfria alternativ också.
Så jag sippade lite på champagnen, kände mig obekväm (som alltid i påtvingade sociala samanhang) och insåg att jag inte ätit tillräckligt. Eftersom jag inte vill bli berusad ställde jag ned glaset (utan att tänka på det) och gick till godisskålarna istället.

Det slog mig först efteråt att jag utan att tänka aktivt/omedvetet valt att inte dricka alkohol.

Hahahha vaaaaad händer med mig????
Vem är denna studenten jag lever i? ?
En kvällstrött, morgonpigg, långsiktig och fokuserad studenten?
En vuxen student?
Det gav mig iallafall en känsla av frid i magen när jag kom på det. Bra jobbat mig själv, Tap Tap på axeln.

Idag är det, psykolog, intervju, fika och tjejmiddag på schemat! Någonstans ska jag hinna överprestera på jobbet också. Hade aldrig funkat om jag var bakfull.

Hoppas ni får en fin fredag!
Fridens ?

Grönablad
fre, 2019-03-15 - 13:49

smyger med jämna mellanrum in och läser hos dig. Det är spännande och roligt att läsa dina inlägg.
Nästan som en pocket-dagbok. Jag hejar på dig och önskar dig stort LYCKA till <3 Kram// Gröna blad

Studenten
lör, 2019-03-16 - 09:39

Gröna blad! Vad kul att du följer och kommenterade. Det gör mig glad ❤️ Och vad kul att du tycker det är roligt, jag hoppas att det Kanskr ger någon en tankenöt eller två ibland.
Jag skriver ju direkt och ärligt ur mitt liv. Så det är defenetivt en dagbok från mig. Hoppas du får en fin helg ?

Studenten
lör, 2019-03-16 - 10:07

Så gårdagen var lång. Släckte lampan vid 00 och jag var såååååååå trött. Men jag lyckades med hela dagen. Delvis var intervjun med ägaren riktigt intressant. Han mötte upp mig i en företagshotellbar, sjukt Fancy och massa människor som satt och arbetade i lobbyn. Inte sett det tidigare. Han ställde frågor jag inte direkt var beredd på, som vad som gör mig arg och ledsen och besviken. Riktigt djup intervju. På något vis kom vi in på filosofiska frågor kring människans egna val eller inte egna val i livet. Om vi ens har ett val. Jag vet ärligt inte hur den intervjun gick, för jag har ingen referensram mer än att jag kände mig lite utsatt av frågorna ibland.
Är inte störtförtjust att prata om saker som gör mig ledsen med någon jag inte känner eller en potentiell arbetsgivare, där är jag mer bekväm att sitta på andra sidan och lyssna. Jag är väl inte helt van vid att folk lyssnar på mig, eftersom jag oftas leder samtalet till den andre.
Minns att när jag började gå till psykologen och hon frågade mig ”hur mår du?” Så började jag gråta, kanske för att jag var tvungen att tänka inåt. Tänka på mig inför någon annan.

Anyhow! Jag skrev till grundaren efter intervjun och tackade för tillfället och berättade att jag tyckte att den var lärorik (för det var den). Om jag inte går vidare här så har jag iaf stärkt mitt rykte och ryktet är tamefan allt man har.

Jag valde att dra mig ur den amerikanska processen igår också. Kändes inte helt rätt i magen, och jag vill att det ska kännas helt rätt. Det förtjänar jag. Vill inte hamna i en relation/arbete där det inte känns helt rätt. För jobbet är Ju ändå ett comitment likt en relation. Ge och ta. Ge och ta...

Kvällen kom och jag fick äntligen träffa mina tjejer?
Vi träffades på den italienska resturangen, god mat massa prat och skrattade så jag fick ont i kinderna. Sen gick vi vidare till baren högt uppe i molnen och tittade på folk som var uppklädda. Jag drack en mojito, den var sådär faktiskt. Alldeles för sur ? men fokuset låg mest på sällskapet, atmosfären och de lyssnade ihärdigt på senaste kontoruppdateringarna. För vi har alla arbetat tillsammans, jag är den sista att lämna det brinnande skeppet. E sa till mig i slutet av kvällen ”vi ska ta dig därifrån nu”❤️. Och jag vet att hon har rätt. De har min rygg.

Ska boka in fler tjejkvällar oftare, fan vad jag tycker om dem.

Nuuuuuuuu inte påfågeltime, utan chilla i soffan i pjamas och fluffig morgonrock med kaffe och nyhetsmorgontime?❤️
(Kanske läsa lite bok innan exmannen kommer hit med vovve time och hjälper mig att få upp hatthyllefanskapet som inte lyder mig time).

Fridens ?

Studenten
sön, 2019-03-17 - 12:56

Det regnar ute, jag har tänt ljus i lägenheten och från högtalarna kommer dov mjuk musik.
Jag ställde in dagens alla planer endast för att få ligga hemma med min vovve och en bok.
Jag njöt av chokladbollen och kaffet som jag köpt till mig själv. Klappade på den gråa betongkrukan i fönstret. Den är vacker, jag har valt den. Det står en ny fin vit orkidé i den. Den mår bra. Fina blomma ?

Allt jag väljer nu är för mig, till mig. Någon dag kommer jag bjuda hem folk. Dock vägrar att köpa hem saker som kanske verkar coola utåt. Mitt sovrum går i rosa, mjukt och tryggt. Jag har massor med godsedjur där.
Det är en egendomlig känsla att inte behöva anpassa sig till någon. Jag har ju bott själv tidigare också, men aldrig på mina snart 30 år har jag varit i denna situationen. Jag har flyttat säkert 15-20ggr i mitt liv. Ett tag var jag indirekt hemlös när min far kickade ut mig i min ungdom.
Så Jag njuter.
Lyssnar på fåglarnas vårsånger utanför.
Klappar på krukan, uppskattar tapeterna på väggarna. Säger hej till lägenheten när jag kommer hem. Det Kanske är knäppt att göra det, men jag tror det ger hemmet en god energi.
För allt är ju energier egentligen.

Har märkt att jag är mer medveten i nuet här. Hämtar energi. Vilar. Landar ❤️

Köpte fina lampor till balkongen igår, och fick upp gardiner. Lagade potatisgratäng i ugnen (jag har en jäkla ugn ?).

Kanske tiden i ångesthålan givit mig något gott ändå. För jag tar tillvara på allt nu, inget för givet. Att få ha ett kylskåp och en frys med mat i gör mig genuint lycklig. Så himla lyxigt. Perspektiv.

Ta ert hem inte för givet folks.
Just saying.

Shit tänk att jag har det såhär nu, hade inte ens kunnat drömma om detta för ett år sedan.
Vilket fick mig att tänka på att årsdagen för våldtäkten börjar närma sig. Och nu för ett år sedan hade jag gjort abort och nu för ett år sedan drack jag en hel del och nu för ett år sedan hade jag inte ens slagit i botten men trodde då att botten var nådd. För ett år sedan var jag fast i hans psykiska misshandel. Nu för ett år sedan var jag så förbannat lost och ledsen. Nu var jag ännu inte sjuksriven. Jag kämpade ändå på som fan. Helvete vad jag kämpade.
Ja gudars mig... vilket liv.

Tänker gå och ta en till chokladboll till kaffet och fortsätta klappa ömsamt på mina väggar.
Jag är här nu.
Jag mår bra.
Jag är trygg.
Jag har chokladbollar.
Jag är hemma ?

Fridens?

Studenten
mån, 2019-03-18 - 08:04

5 dagar kvar till helg. Idag är jag inte jättepepp på en ny arbetsvecka ska jag säga. 5dagar rövslick inplanerade, 5dagar med att sitta på sin vakt igen.
Denna veckan hade jag velat småstarta lite träning, mest för att jag vet att jag mår bra av det.

Jag har 4 intervjuer inbokade, funderar på att flytta ena till nästa vecka. Den på onsdag ser jag fram emot. Det ska faktiskt bli riktgt spännande, känner mig hoppfull.

Exet har pookat på mitt minne senaste dygnet. Jag vet att han hade födelsedag i helgen. De var fb tillräckligt informativ att berätta. Kanske kommer han alltid ha en liten ond plats i kroppen på mig. Det får vara så. Livet kan inte alltid vara solsken och majonnäs som en vännina till mig brukar säga.
Jag frågar mig ofta hur jag kan sakna någon som gjorde mig illa. Kanske är det för Att människor inte är onda, för att jag ser nyanser i även det mörkaste. På andra, såklart. Kanske mer och mer på mig själv också. Varför skulle andra få vara as medans jag behöver känna mig ”perfekt” för att vara älskvärd? Visst är man lite skruvad ändå ?

Hatthyllan kom på plats tillslut, med pluggar, långa skruvar och superlim. Det var inte optimalt men Hey det funkade ?

Nu musik, lite Pinterest och snart påfågeltime.... ?

Fridens ?

Studenten
tis, 2019-03-19 - 20:41

Långa långa lååååååånga tisdag. Trillat in i samma lunk och tankar på jobbet, jag vill inte vara dääääär! Jagvillintevillintevillinte vara där. Jävla fängelsehåla. Vill inte.

Hjälpte en vän med lite grejer över lunchen och sen träffades vi igen efterjobb. Det var mysigt att bara få sitta och prata och prata och prata. Var 1 år sedan jag pratade med henne. Så hon frågade om han exet som fuckade up mig. Jag svarade att jag helst inte vill prata om honom tills hon sa ”han är fan psykopat”. Och mina damer och herrar, jag trodde jag var ensam i världen attha sett igenom hans skal. Hon berättade hur hon stöttat ett av hans andra ex, uppenbarligen har han totalt brutit ned henne också.
Jag är inte ensam.

Men jag har mer eller mindre faktiskt kommit över honom nu, på riktigt alltså. Ändå lämnar hans namn ändå en bismak i munnen...

I kväll ska jag se klart Jackson dokumentären och sova tidigt. För i morgon kommer bli en fett intensiv dag.

Samtalet med min vän lämnade mig lite ledsen. Men det är helt okej. Jag får faktiskt vara lite ledsen ibland också. Det är livet.

Fridens ?

mulletant
tis, 2019-03-19 - 21:46

Blir glad och varm i hjärtat att läsa hur du har det nu. Glädjen över din lägenhet, att du är nykter och framförallt att du tar hand om dig? Det är du värd, på riktigt. Håll taget, hoppas du snart får ett jobb där du trivs bättre - du verkar vara bra på gång.
Allt det bästa och kram❤️/ mt

Studenten
ons, 2019-03-20 - 08:07

Mulletant ?
Jag håller med dig. Jag förtjänar att ta hand om mig. Det gör du med. Och ni andra på forumet. För i slutändan är det allt vi har, oss själva. Så varför inte släppa den eviga fighten och vara lite snällare?

Idag ska jag på en intervju som jag faktiskt ser väldans fram emot. Hoppas att mina föeväntningar överensstämmer med verkligheten ^^

Senare idag har jag samlat ihop ett litet gäng och tvingat med på ett jobbmingel. Mest för att öka mitt nätverk men rent strategiskt vet jag att en arbetsgivare som jag är intresserad av kommer finnas på plats = fett bra att göra ett första intryck.

Att söka jobb är lite som att dejta (åter igen). Det är som ett spel. Man kan dra olika drag och där efter finns ett utfall, typ som schack. Gäller bara att veta hur man ska röra sig för att tillslut vinna.
Jag tror att många som söker jobb ser det lite för mer än vad det är och lägger alldeles för stor vikt vid en tjänst och ett företag. ”Tänk om de inte vill ha mig”, men tänk om du inte vill ha dem? Att söka arbete är till stor del ett ge och ta, kommer de matcha mig likväl matchar jag det dem söker?
Nu har ju jag den filosofin även i dejtande, jag lägger oftast inte alla mina ägg i samma korg. Det förstår jag att många gör, och det är helt okej om man föredrar det. Grejen är den att har man verkligen tagit ett aktivt val att leva så eller följer man bara strömmen och ramverket för vad det normativa samhället gett oss?

Lång historia kort, idag blir kul. Och jag känner mig redo att ta”fånga dagen” ?

Fridens ?

Studenten
tors, 2019-03-21 - 07:49

Nu har det värsta äntligen passerat denna veckan. I morgon är det äntligen fredag!
Igår gick bra, intervjun gick ohyggligt bra om jag får säga det själv. Fasten de skrivit fel adress i bokningsmailet så virrade jag mig tillslut till rätt lokal.
Kvällen bjöd på mingel och jag tycker sådant är svårt, men det är utvecklande. Och syns man inte finns man inte, Right? Jag hade väldigt trevligt tillslut ändå.
Kollapsade i säng vid 2130 och fick sova massa.

Idag ska jag på en annan intervju på steg 3 i processen. Är helt ärligt inte astaggad på den tjänsten. Men det är bättre än det jag har nu. Så por Que no?

Efter jobbet ska jag träffa dos väninnos för att börja planera födelsedagskalaset. Jag tänkte bjuda de närmsta, men när jag kom upp i 80 på gästlistan såååå insåg jag att detta kommer behövas planering och ytterligare resurser. Det kommer bli kul!

Måendemässigt mår jag bra, stabil och trygg i mig själv. Det är en ganska rolig period i livet att söka jobb och få träffa så mycket nya människor.

Fridens ?

Studenten
fre, 2019-03-22 - 08:03

Äntliiiiiiigeeen!
Solen sken och kaffet på balkong smakade extra gott ?
Drog på mig en finare blus som jag ej brukar våga ha på mig på jobbet. Men Vafan, Fuck it. Nu kör vi.

Har märkt att jag vågar använda lite roligare kläder på sistonde, utmanar mig själv även där.
Haft håret utsläppt på jobbet tex, det brukar jag inte ha (för jag känner mig så flickig med håret nedsatt). Men jag slängde i en kopparfärg i håret nu i veckan och det blev svinbra ? typ roseguld i håret. Jättefint?

Idag är det en intervju på schemat. Ska sitta i det nya teamet och efter jobbet ska jag träffa bästis och flickvänn. Vi ska ut på staden och skaka våra lurviga! Kommer bli sååååå jävla kul, vette fan hur jag ska orka vara uppe efter 00 bara ??
Redbull here i come!

Idag kanske jag får besked kring hur det gick i onsdags oxå, vi får se. Jag litar på processen och att jag kommer hamna där jag ska.
Ställde mig på vågen i dag också, mest för att se vad som hänt där sedan januari och jag hade tappat typ 6kg. Tänk vad rikligt med sömn och mat regelbundet kan göra med en?‍♀️ Började genast tänka hur jag ska ändra på kosten hit och dit för att gå ner mer. Men alltså senast igår såg jag mig naken i spegeln i all hast och min första spontana tanke var ”vad fin jag är”. Så detta där automatiska tänket med att behöva gå ner i vikt kommer inte funka längre.
Jag är fin exakt precis så som jag är nu. Faktiskt.

Psykisk hälsa, vad jag älskar dig när vi samarbetar.

Glad fredag alla ?
Fridens!

Studenten
lör, 2019-03-23 - 00:55

Är inte helt nykter. Skit samma. Det funkar för mig.

Jag vill inte dö.
Jag står inte inte i valet eller kvalet att hoppa eller dö. Som jag gjort så länge. Det har varit så självklart. Jag ska dö.

Men inte längre.
Lik som att behöva gå ner i vikt har min automatiska tanke till döden försvunnit. Till ich med när jag är onykter.

Detta är en milstolpe.

Detta är helt jävla sjukt. På ett bra sätt. Äntligen.

Äntligen. ?

Studenten
lör, 2019-03-23 - 01:30

Är inte helt nykter. Skit samma. Det funkar för mig.

Jag vill inte dö.
Jag står inte inte i valet eller kvalet att hoppa eller dö. Som jag gjort så länge. Det har varit så självklart. Jag ska dö.

Men inte längre.
Liksom att behöva gå ner i vikt har min automatiska tanke till döden försvunnit. Till och med när jag är onykter. Det är ett deceniun med elaka självdestruktiva tankar som krossas.

Detta är en milstolpe.

Detta är helt jävla sjukt.
På ett bra sätt.
Äntligen.

Livet är inte alltid solsken och majonnäs. Men jag.vill.inte.dö.

Inte ens när jag förlorar kontrollen lite.

Äntligen. ?

Studenten
mån, 2019-03-25 - 08:27

Helgen var sjukt rolig. Massa massa massa med kul!
Mindre vila tho, så idag är jag trött. Fick åkt till Ikea och shoppat en hel del igen till lägenheten.

Sov sjukt oroligt i natt så tog beslutet att jobba hemifrån. Inte fått ett ok ännu, men Hey antingen godkänner de att jag arbetar eller så får jag helt enkelt sjukskriva mig. Really dont care just nu, men sitter iaf med datorn och arbetar.

I kväll ska jag på intervju igeeeeen.
Men det är den enda intervjun jag bokat in denna veckan. Så det känns okej. :)

Nu mer kaffe och mer jobb ^^

Fridens ?

Studenten
mån, 2019-03-25 - 18:30

Är olidlig!
Ena företaget ringde i morse (ett av 2 företag jag faktiskt kan tänka mig att arbeta på?) och bad om referenser. Jag var på sista steget i fredags. Så nu ickebinära, damer och herrar nu håller vi fan tummarna. Skickade iväg 4 reffs som jag vet kommer ge mig bra ord. Gör inte om samma misstag 2ggr inte. Min ena referens hörde av sig precis och sa att de kontaktat henne. Hon nämnde att det lät lovande.

Kom ut från en annan intervju nyss men kände ganska direkt att den tjänsten inte var vad de målat upp på sin annons. Så det blir ett nej ganska snabbt där från min sida.

Jag är så redo!
Kom igen nu ödet ?

( företaget jag vill till skulle ge besked i morgon. Shit jag kanske har en helt ny framtid i morgon kväll!!)

Fridens ?

Studenten
tis, 2019-03-26 - 07:49

Jag gubblar lite som vanligt på morgontåget mot jobb. Vad är det som lixom hållt mig tillbaka tidigare. Ju närmre målet jag kommer med att byta arbetsplats destå mer tvivel pokar i min hjärna. Jag har lokaliserat det till att jag är rädd för att misslyckas. För att den där rösten i bakhuvudet stämmer, den som säger att jag är en bluff och nu kommer det uppdagas.
Jag är rädd för att den där känslan i sommras ska komma tillbaka; att inte kunna tänka. Inte forma tankar. Känna mig korkad.

Kanske är alla rädda och osäkra när förändringar kommer annalkandes. Kan ju omöjligt bara vara jag som tvivlar på min egna förmåga, ibland.
Risken som finns för mig nu är att jag istället överpresterar och slår knut på hjärnan i den nya tjänsten. Så att redan nu börja tänka ut strategier kring hur jag ska hantera tvivel på mig själv är nog att rekomendera tror jag. Får finurla på det. Behöver antagligen ha med mig block och penna dagarna i enda så jag kan läsa anteckningar på kvällen. Minnet mitt är mycket bättre än vad det varit. Markant skillnad. Är inte längre en guldfisk, uppdaterat det till en bläckfisk kanske ?

Idag ska jag sitta i mitt gamla team och hjälpa till med en process. Ska även på möte kring det nya arbetssättet. De kom ut ett mail igår om att arbetsverktygen ej var för att kontrollera oss medarbetare,
I Call bullshit. Så jag sa emot, ifrågasatte snarare. Ifrågasatte om de tänkt på medarbetaren stressnivåer och möjlighet till påverkan i och med ett nytt nitiskt jävla verktyg, har de ens tänkt på vad plötsliga förändringar gör med ett arbetslag? ?‍♀️
Egentligen skulle jag kunna hålla käften, men jag vet med mig att jag kommer lämna kvar bra kollegor. De behöver någon som försökte iaf.

Börjar känna av halsen igen. Snuvig och är öm. Får skylla mig själv pga stressig helg och bytte saliv med Mr grey. Så kroppen gick väl in på High alert ?‍♀️??

Nu påfågeltime!
I got this ?
Fridens ?

Studenten
tis, 2019-03-26 - 17:09

Ny tjänst, ny roll, ny arbetsgivare och 7000kr upp i månaden. Helvete alltså. Fan vad glad jag blir!

Tack mig, och tack ödet?❤️?

Fridens?