pruffen

Jag är en 22-årig tjej som väl äntligen har insett att jag faktiskt har problem. Jag dricker bara när det är fest, ungefär en gång i veckan, men det blir alldeles för mycket nästan varje gång. En halv flaska vodka plus en flaska vin är rätt standard nuförtiden på en utekväll, och det slutar alltför ofta med att mina kompisar måste hjälpa mig hem, eller med polisomhändertagande/ambulans. Jag har sökt hjälp men egentligen inte velat sluta eftersom jag inte vet vad jag skulle göra på helgerna om jag inte drack? Det känns ofta som att en utekväll är det enda jag har att se fram emot under hela veckan. Men nu mår jag sämre psykiskt än jag någonsin gjort och är så himla trött på att må skit dagen efter jag varit ute, att känna skuld för att mina kompisar måste ta hand om mig gång på gång, och att utekvällar numera nästan bara handlar om att lyckas få i mig så mycket alkohol som möjligt så jag kan bli så full som det bara går. Men oavsett hur dåligt jag mår efter varenda gång glömmer jag bort det en vecka senare, och allt jag vill då är att bli riktigt jävla full igen. Vill bara kunna dricka rimliga mängder men kommer inte ens ihåg hur man gör längre??

Så klokt av dig att inse som ung! Du har så mycket liv att spara framöver om du tar tag i denna oro!
Jag festade som du. Jag fyller 40 i år. Tiden i alkodimman försvinner för fort! Jag trodde inte på ”äldre” som varnade. Nu vet jag. Tack för att du påminner mig om hur viktigt det är att stanna upp NU, leva NU!

Fortsätt att läsa och skriva här, även när ångesten lagt sig. Det påminner en! Finns det nåt annat du kan göra på helgen? Intressen? Träna? Ta hand om någon, djur eller behövande. Jag läste nyligen att ta hand om andra ger lycka. Förlåt, känner mig nästan desperat i viljan att få dig välja ett nyktert långt härligt levande liv!

Min lillebror som är 25 började festa, började må dåligt psykiskt ganska snabbt, idag lever han som nykterist. Imponerande! Jag vill vara en sund förebild så jag försöker haka på honom! Heja er!