av Smidigabävern

Smidigabävern
tis, 2019-04-02 - 10:11

Ja detta är första skrivelsen så jag gjorde nog fel.
Hur som helst...vardag och helg har under lång tid flutit samman. Det som för flera år sedan var trevligt helgdrickande har blivit mer tvångsmässigt...glas har bytts ut mot kaffemuggar för att dölja för barnen. Dunken tar slut fortare..man byter bolag eller kassapersonal för att personalen inte ska tro att man är alkis..haha..så patetiskt! Och så alla fiina Youtube videos med tester av Whisky.."oh..what a lovely taste of honey and crispy applepie and a hint of smoke"..Nej!! Troll i vardagen..det är vad det är! Både whisky.com och dunkarna. Och så somnar jag innan filmen är slut..sluddrar vid maten och dricker öl vid grillen. Det är inte njutningsfullt längre. Usch! Vi (för vi är två kämpar) har bestämt oss för att göra nåt åt saken. Men frågorna är många: hur hanterar man suget? Hur ser en nykter helg ut? Vad dricker man istället..hur lång tid tar det innan man blir normal...dvs antingen helnykter eller kan köpa en flaska (EN) och dela på...kanske t.o.m lämna kvar sista slatten. (Känns omöjligt). Vi vill..vi tränar..vi längtar tillbaka till tiden då en kopp kaffe var nog så gott och man kunde se på bio eller gå ut och äta utan att bli askalas. Det känns attraktivt! Läste en gång på bolagets sida att alkoholism smyyger sig på under flera års drickande..nu har nog de åren gått tror jag. Önskar att trollen försvann och skulle vilja ha bra tips på hur man kan tänka.
Kram
SB

Anonym15366
tis, 2019-04-02 - 10:40

Jag och min man kämpar med samma! Känner igen mig/oss såå!
Jag började dra i frågan, arbetar med mig själv och drar maken med mig.
Idag är vår 17:e dag. Just NU är vi nyktra. Inte värt att undra hur det ser ut om 2 månader, just NU är önskan att vara nykter och det är vi.
Var i NUet, är mitt tips. (Efter åratal och många försök.)
Det är en kraft att vara två med samma tänk! Forumet här är en fantastisk tillgång av kloka medmänniskor som förstår en och vill åt samma håll!

Tackohej
tis, 2019-04-02 - 18:46

Känner igen mig massor i det du skriver. Har kämpat länge med samma frågor (ej färdig eller klar ännu) men för mig personligen gick det inte utan hjälp. Är nu på antabus typ ett år framåt. det var det bästa jag har gjort. Men tror man måste vilja sluta på riktigt.
Bara ett tips på att antabus och vårdens hjälp inte var så läskigt som det kan låta.
Hoppas ni hittar en bra väg för er, forumet har hjälpt mig massor.