Emelie420

Jag har sån sjuk ångest. Har haft stor problematik hela mitt vuxna liv med alkohol och droger, främst alkohol och benso. För 6 månader sen blev jag gravid och slutade tvärt med allt. Förutom cigg, cigg har jag inte lyckats lägga av med. Varit sjukt stolt över min prestation men för någon månad sen bara vände allt. Jag blev deprimerad och jag började dricka igen. Började med två trefemmor och sen dess har suget växt sig starkare. Jag har försökt stå emot allt vad jag orkar men blir bara mer och mer frustrerad. Nu har jag druckit 11 gånger tolalt under hela graviditeten och då har jag försökt kontrollera intaget, men det har väl ändå slunkit ner en flaska vin i några av fallen. Varför skriver jag här nu? Ja för att det bara kryper i kroppen och hjärnan skriker om att köpa nån trefemma när jag går till affären. Jag känner skuld och ångest och det blir en cirkel och jag vill bara dricka bort allt. Vågar inte prata med mvc pga livrädd att de ska ta barnet av mig men jag behöver verkligen hjälp. Hur fan ska jag stå emot, när inte ens ett hjälplöst barn i mig är motivation nog?

Sluta

Jag rekommenderar starkt att titta på videos av vad som kan hända med barn vars mammor dricker under graviditeten.
Sök på Youtube, googla.
Som mor vill du nog inte åstadkomma skador på ditt ofödda barn.
Försök att låta bli under graviditeten, hitta annat att göra istället, träffa andra gravids eller prata med någon som kan hjälpa dig när suget är som störst.

Från och med denna stund är ditt viktigaste uppdrag i livet att skydda ditt barn. Till och med från dig själv, om ditt beteende innebär en risk för ditt barns liv, hälsa eller välmående. Det handlar inte om motivation eller vilja. Beroendet är en sjukdom. Om du hade en smittsam, dödlig sjukdom... Tex tuberkulos. Skulle du då isolera dig med ditt barn, så det blev smittat och ni fick dö tillsammans? Eller skulle du gå till läkare, låta dem behandla dig och eliminera smittorisken så att du inte smittade barnet? Ge er båda en chans att leva! Om du inte vill prata med MVC måste du söka upp ett annat alternativ. Ring sjukvårdsupplysningen och låt dem slussa dig vidare till experter som kan hjälpa dig att skydda ditt barn. Kram och miljoner lyckönskningar på vägen!

Vad du kämpar för att hålla dig på rätt väg! Du ska inte behöva ha det så här tufft. Sök omgående hjälp via vårdcentral eller mvc. Det finns tex antidepressiva läkemedel som är ok att ta även under graviditeten (om du inte redan gör det). Du behöver nog stöd och en plan för hur du ska hantera sug mm även när barnet är utanför magen. Önskar dig allt gott och kraft att be om hjälp!

Sofia

Vad modigt och klokt av dig att skriva här om ditt sug efter att dricka mer under graviditeten. Jag tänker att det vittnar om att du verkligen vill ditt barns bästa, även om det är en kamp för dig att hålla den kursen. Du har gjort en enorm förändring i och med att du blev gravid, då du slutade tvärt med både alkohol och andra droger. Det är verkligen starkt. I samband med att du blev deprimerad för ca en månad sedan har suget att dricka blivit allt svårare att stå emot och du har druckit 11 gånger. Det låter som att du står nära en ond cirkel av skuld och ångest, som kan göra att du blir så uppgiven att du bara vill dricka bort allt. Men det finns hopp och det finns hjälp att få, om du vågar söka! Antingen via MVC, vårdcentralen, en beroendemottagning eller inom kommunens beroendeenhet. Kanske skulle ett anonymt samtal till Alkohollinjen på 020-84 44 48 kunna vara ett mindre läskigt första steg?
Att söka någon form av hjälp tror jag ger dig och ditt barn störst möjligheter att må bra i framtiden. Hur går dina tankar, vad tror du kan vara hjälpsamt för dig?
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

DetGårBättre

Jag tror inte det är den stora faran för barnet. Dock ska du ju inte vifta bort farorna. Ibland styr inte förnuftet. Dra i nödbromsen. Andas. Vad vill du. Gå sen små steg ditåt.

Skrämselpropaganda är oftast ingen bra metod för att ändra beteende. Utan positiv motivation är det som kommer få dig i rätt riktning.

Säger jag som inte krökat på 20 månader men fick något jövla breakdown värre än WWII.

Kämpa på