Hej!
Är ny här och vet inte riktigt hur jag ska börja..
Jag har en familj med 2 små barn som jag älskar över allt annat.
Jag dricker ganska sällan, men det är när jag väl börjat dricka. Jag kan verkligen inte sluta. Hjärnan blir som bortblåst. Tänker inte på något annat än att få i mig så mycket alkohol som möjligt. Har många gånger testat att lova mig själv att bara ta 2 glas. Men det hjälper inte. Har jag väl börjat finns det ingen gräns.
Jag mår så oerhört dåligt över detta och vill absolut inte bli någon som förknippas med fylla på varje middag och så.
Jag vet att jag måste avstå från alkohol helt och hållet, men är rädd. Alkohol finns ju över allt och på middagar och dyl ska man ju dricka ett par glas gott vin tex.
Hur klarar jag av att helt avstå men ändå leva ett socialt liv?

Bedrövadsambo

Att med hjälp av en terapeut hitta olika strategier är riktigt klokt och bra! I samtalet med andra tvingas man sätta ord på vad man tycker, tänker och känner.

PJG

R Landin
Känner igen mig väldigt mycket i det du skriver. Blev less på såra min familj och less på lura sig själv, och alla dessa lögner.
Så var på min första träff idag hos en "missbrukspedagog" .
Vi hade 45 min, men blev 2 timmar som bara flög iväg. Bkir en träff i veckan på obestämd tid.
Känns så skönt börja ta tag i eländet och bryta sig fri!
Heja oss!!