av Ensam1984

Ensam1984
lör, 2019-08-17 - 05:09

Vad mitt lilla space här handlar om tid. Klockan är knappt fem och vaknade av mig själv, det är lördag. Men gick och andra sidan och la mig vid 21 då jag var trött och tillät mig då att lägga mig.

Tyvärr vaknade jag med huvudvärk, har nog druckit för lite, måste komma ihåg det. Nu när jag tänler på det så dricker jag sjukt mycket mindre nu, förut snittade jag 2l vatten varje dag. Har inte druckit det på hela sommaren tror jag. Litet mål som jag faktiskt kan klara av :)

I dag blir en sån där lugn dag, vissa skulle nog bli rastlösa (och det blir säkert jag med) men det är så skönt tycker jag att inte ha några måsten.

Känner nu när jag tänker att jag låtit A-tankarna och min beroendehjärna ta ledigt nu någon vecka eller två. Känner inte att jag funderar så mycket kring det och framförallt mig själv i det. Det känns lite farligt faktiskt, för jag känner att det är så mycket kvar jag måste reda i mig själv. Men på måndag ska jag till läkaren, det är inte angående A men kommer berätta om det ändå då de ska se om jag har någon "defekt" i maskineriet. Det blir säkert bra, går in med hopp om att alla människor vill väl och kan vill och orkar sin profession.

Det är nästan lite mysigt att bara sitta så här dags (sitter på balkongen och kikar ut över taken till standens finaste kägenheter. Himlen är ljuvlig, den skimrar i bått/lila och rosa. Inspirerande. Lugnande. Avslappnande.

I dag har ja valt att inte dricka, istället ska jga se nya säsongen av Mindhunter (som är bästa serien som kom 2017 - IMO)

Calici
lör, 2019-08-17 - 12:13

Såg också att det finns en andra säsong och det var ju ett riktigt ljus i mörkret.

Strulan65
lör, 2019-08-17 - 12:41

Ösregn här, så blir att följa någon serie så tackar för tipset.
Hoppas du får en fin lördag// kram Strulan

Ensam1984
sön, 2019-08-18 - 08:29

Ännu en dag i nykterheten. Hade en riktigt trist kväll i går, inget speciellt som skedde - och det var precis det som var problemet. Men drack ingen A och var inte direkt sugen heller.

Håller på att designa nya lägenheten (kök, golv, väggar, ombyggnationer - ja allt) och stresspåslaget med allt detta gör mig fysiskt sjuk, men samtidigt tror jag att det är just det som får mig att fokusera på något annat än mig själv. För just nu är jag ganska trött på att bara tänka på mig själv. Eller mer reflektera kring mina beteenden.

I morgon ska jag till vårdcentralen och prata ut om min utmattning och det som inte riktigt funkar i mitt liv.

Väljer att inte dricka i dag, istället skall jag göra en lista inför mitt VC-besök så jag inte missar något.

Ensam1984
sön, 2019-08-18 - 19:28

Läste mitt tidigare inlägg i dag och fastnade på meningen... "ganska trött på att bara tänka på mig själv, att reflektera kring mitt beteende", ojojoj vad illa det är. Jag kan ju inte göra annat och stänga av processen, skjuta den framför mig. Jag måste känna alla känslor i stunden, inte fokusera på annat och låta det passera förbi. Jag ska inte vara trött på det, jag ska välkomna det.

Eller måste och måste, jag måste inte ett skit. Men eftersom jag mår bra nu i min nykterhet så får jag inte växla ner. Har läst och förstår ju att det är då hjärnspökena börjar komma och säga att "du kanske är den där 1% som kan dricka måttligt".

Pyttsan, det vet jag att jag inte kan. Jag kan inte göra någonting måttligt. Antingen är det inget alls eller all in medvetslös liksom.

Har haft en dag full med jobb (egen hobbyverksamhet) framför datorn, bra att få undan lite men känner mig inte direkt redo att jobba i morgon. Men det blir bra. Ska andas nu en timme och sen gå och lägga mig.

Ensam1984
mån, 2019-08-19 - 06:37

Sitter på tåget mot jobbet, fullspäckad dag och känner mig lite allmänt off. Mitt humör är så upp och ner - det har det alltid varit, så ingen nyhet pga. Jag inte dricker A.

Ska bla. Till VC i dag och prata med en läkare, blir väldigt sällan nervös inför saker, har jobbat bort sånt, men känner mig lite uppjagad. Det är så mycket i mitt huvud och som ni säkert förstår så kan jag inte ge ett kort innehållsrikt svar, utan jag måste förklara saker på 4 olika sätt, försöka nedgradera problematik och även försöka vara lite rolig om stunden känns obekväm. Att jag även kan få besserwissefasoner när jag är irriterad gör saken inte bättre.

När man läser det låter jag nog som en jädrigt jobbig människa. ? men varför ändra sig för någon annan? Tror (kanske är bortom räddning och kan inte se det) att jag är uppskattad bland andra.

Dagen är här, får ta den i järngrepp och hålla mig från A efter VC-besöket

Så väljer att inte dricka i dag utan ska reda lite i det inre

Ensam1984
mån, 2019-08-19 - 18:28

Okej, så i dag har jag varit på VC. Det gick bra, men oj vad jag är dränerad på energi.

1. Har fått ta MASSOR av blodprover för att utesluta andra åkommor än Restless Legs, troligen kommer jag få någon medicin som de som har parkinsons äter (fast typ 1/20 av dosen)

2. Hade ett långt samtal om min orkeslöshet, mina svårigheter att fokusera och mitt liv i allmänhet (bl.a. alkohol). Det var jobbigt och var på bristningsgränsen med gråten hela tiden. Har seriöst haft problematik med orkeslöshet HELA mitt liv. Kom på det när jag talade med honom, det kanske är värre nu men det har alltid varit så här. Även när jag var liten och gick i skolan. Hade bara andra strategier för att återfå energin då, ex. vara med djur, leka för mig själv osv.

Ska inte börja äta några mediciner just nu (antidep), vilket jag är glad över. Har inga skräckhistorier men har inte gillat det förut då min kreativitet har försvunnit och jag har mest känt att allt är meh. Ska ev. få något annat för att få upp energin, men det får vi se senare. Ska även få gå till en terapeut och samtala och finna stategier för att omfördela min energi. Det känns bra. Läkaren frågade om jag ändå inte känner mig lite deprimerad, för det borde man ju kanske göra om man aldrig har någon energi. Mitt svar var att det är min vardag och att jag ahr funnit strategier för att få det att funka. Det har funkat, men strategierna har varit alkohol och att isolera mig själv utanför mitt jobb. Det sista sa jag ej till läkaren.

3. Det blir inga utredningar i nuläget då jag funkar för bra i samhället. Har ju klarat skolan galant osv. Men det är väl faen att man måste vara så jävla duktig utåt liksom. Skulle så många gånger velat ge upp och om man hade skitit i att jobba och inte pluggat i skolan så hade man kanske fått hjälp? Nu vet jag att många har det MYCKET svårare än jag, men jag har det också svårt. Även om det inte syns utåt. Men, jag är okej med att inte bli utredd, ser terapeuten några tendenser så kan man ta det från där.

4. Jag var inte helt ärlig när jag fyllde i de pappren jag skulle fylla i innan jag kom till läkaren. Det var frågor om mående, vanor osv. och alkoholkonsumtion. Jag var inte helt ärlig, drack mer än vad jag skrev, men skrev ändå att det var mer än normalt. När vi kom till den frågan sa jag att jag varit nykter i nästan 2 månader och att jag slutade då jag såg att det var riskabelt och knäppt. Det är inte "normalt" att unna sig en flaska vin (som var 2 för mig) på en fredag, eller dricka för att få tyst i huvudet. Jag sa att jag tror att jag har en beroendepersonlighet, att jag slutat med rökning och att jag tänker göra detsamma nu. Han bara satt och tittade på mig och sa något i stil med, det låter ju riktigt bra. Han var inte så empatisk, väldigt objektiv, men sånt gillar jag när det kommer till professioner som har med människan att göra, de känns mer seriöst.

Jag grät även, och sa att jag var så jävla stolt att jag slutat dricka och klarat det. Fan vad grym jag är som vågade det! Jag har i fysisk person vågat erkänna mitt missbruk för någon. Nu börjar jag gråta igen.

Att skriva denna text tog den sista av min energi, men tror den kan vara intressant att läsa i framtiden när jag förhoppningsvis har kommit upp en level i mitt liv. När jag är mer tillfreds med det dagliga livet.

Ensam1984
tis, 2019-08-20 - 06:42

Jippi, i dag har vag varit nykter 7 veckor. Det bästa valet jag gjort någonsin.

Är helt innerligt trött i dag, är dränerad, men samtidigt är jag lycklig, jag har livslust, eller ser i alla fall ljust på framtiden.

Sitter på tåget till jobbet och lyssnar på alkispodden, det är min favorit-pod inom detta ämne och det kommer upp så många saker man känner igen sig i.

I dag väljer jag att inte dricka. Istället ska jag försöka fördela min tid och säga nej om jag inte hinner.

Ensam1984
tis, 2019-08-20 - 19:56

Känner att det fattas något. Har en inre stress, har mycket på jobbet i morgon och blir inte klok på detta med renoveringen i min nya lägenhet. Har inte panikångest, men har definitivt ångestpåslag. Vet att jag vore bäst med att bara gå ut en sväng och rensa tankarna.

Har inte känt sån här press på bra länge, inte sedan jag slutade med A, och jag tror att jag har en reaktion på att jag inte får det. DETTA var ett tillfälle då jag drack.

Jag vet att det som ska ske i morgon kommer gå bra, ska tala inför lite större grupper och tycker inte det är så speciellt jobbigt, men det är som att spela teater och det tar väldigt mycket av min energi. Ska göra det i 4 timmar i morgon, pust. Men jag har tackat ja själv, så får skylla mig själv.

Sedan det här med renoveringen, varför kan jag aldrig bestämma mig hur jag vill ha allt? Det är en millimeter där och en millimeter här. Vad spelar det för roll liksom?

Nu blev jag lite lugnare när jag resonerade "högt".

Saknar nog alkoholen ändå, var nog lite för snabb för att tro att jag var "botad". Trodde ju inte det men hade verkligen en period då jag knappt hade något att tillföra vad gäller A.

Ensam1984
ons, 2019-08-21 - 05:12

En milstolpe, antar jag. Har drömt om att dricka i natt, vaknar och känner mig lite bakis. Ingen rolig känsla.

Har inte tid, ork, lust för att må dåligt just nu men det känns som att vinden vänder i mig och från att ha varit på toppen så känns livet ganska jobbigt.

I dag är en pressad dag, och i morgon ska jag jobba hemifrån. Det var just sådana dagar som fick mig att dricka mitt i veckorna förut. Detta kan bli mitt första prov.

Väljer dock att inte drickai dag, istället ska jag försöka njuta utav de små stunderna som ges

Pellis
ons, 2019-08-21 - 06:43

...till 50 dagar! Jag är så imponerad över hur duktig du är! Tänk att allt är så himla upp och ner! För mig känns allt som en geggamoja nu. Snesegling i helgen gör att jag inte känner mig ärlig med dagarna och då var det ingen allvarlig snesegling. Men men man är ju perfektionist.

Ha en fin dag och försök att inte pressa dig för hårt idag! Imorgon är en annan dag! Kraaam

Ensam1984
ons, 2019-08-21 - 17:03

Denna dagen är så typisk, den har varit lång, jag har varit duktig, jobbar hemifrån i morgon, tycker lite synd om mig själv då jag är ensam och inte har en partner eller några vänner att umgås med just nu. Jag förtjänar en bib, kommer ju bara ta ett glas....

Detta är hur mina tankar gick förr, de gjorde det nu också. Förut så fanns det aldrig något i min inre som ifrågasatte det, ingen tvekan. Jag förtjänar att supa skallen i bitar för att jag har varit duktig och är ensam.

NU tänker jag på det, det ska jag vara ärlig att säga men, helt i ärlighetens namn så förtjänar väl jag att få vara nykter i dag!? Det tänker jag. Så det blir inte systemet i dag heller.

Men känslan i kroppen i dag är obehaglig, en känsla sv invant beteende, värre än fredag och lördagkvällar.

Tur att min friska hjärna har ork att fightas mot den sjuka delen just nu. Eller det känns inte som en fight, mer ett bestämt NEJ!

Miss Hyde
ons, 2019-08-21 - 19:54

Wow, så otroligt strongt av dig att bara registrera suget och säga ett bestämt NEJ när du har haft en lång dag och vill belöna dig själv i din ensamhet.
Jag vet exakt hur det känns.
Unna dig något annat mysigt och var snäll mot dig själv.
Kram Miss Hyde

Ensam1984
ons, 2019-08-21 - 21:08

Måste först och främst tacka alla som kommenterar, gillar och läser. Ni behöver inte skriva något men när ni gör det - Å vad det värmer, blir helt varm så fort jag kommer in och har fått ett respons :)

Ensam1984
ons, 2019-08-21 - 21:18

Ibland känns det som att jag är för självgod. Eller tror att jag är speciell. Jag är DEFINITIVT speciell ;) det är nog få som inte skulle säga det. Men har fått för mig att jag känner saker mer än alla andra. Lukter, smaker, hörsel, rörelser, kyla/värme, glädje, ängslan, smärta. Även folks sinnestillstånd, tror mig kunna "känna" folks sinnestillstånd utan att de ens har pratat och får även vibbar av olika platser. Det har nog alltid varit lite så med mig.

Antingen är jag tokig (vilket mycket väl kan vara sant), det kan bero på HSP, men att jag just nu funderat kring detta är för att jag härom dagen mötte en person som är precis likadan som mig. Hade aldrig reflekterat kring dessa känslor, har alltid trott att det är så för alla. Nu har jag pratat med andra också och det är tydligt i deras ögon att jag låter knäpp när jag pratar om detta.

Bryr mig inte om jag är, ses eller inte är knäpp men spännande tankar kommer ur det i alla fall.

Ensam1984
tors, 2019-08-22 - 21:01

I dag jobbar jag hemifrån. Ack vad skönt det är, känner att min energinivå är jämn. Hinner med allt jag företar mig mycket snabbare och har mindre yttre stimuli som drar min uppmärksamhet. Är inte det konstig? För många brukar det väl vara tvärt om? Om man är hemma och ska göra något så har man svårt att fokusera på just det utan disken osv. måste göras först. Så är det inte för mig.

Tycker bara det är skönt att inte behöva göra skönhetsrutinen med smink, krämer osv. på morgonen. Kunna sitta i sina mjukisbyxor, i sin soffa och jobba är ultimat. Men inte varje dag såklart. Eftersom jag inte möter särskilt mycket människor i mitt vardagliga liv utanför jobbet så skulle jag bara må dåligt om jag jobbade hemifrån mer.

Ingen känsla av att jag vill ha A i dag, men känner att jag verkligen måste ta tag i mat-biten, jag vet att jag borde vänta men har helt ersatt A med snacks och annan skitmat för att unna mig, för att jag varit duktigt, ledsen osv. Samma som med A. Vet att jag borde hejda mig och fokusera på en sak i taget, men när kommer isåfall den stunden? A kommer jag ju få "kämpa" med resten av livet, kan ju inte bara "lägga det på hyllan", det är ju en del av mig

I vilket fall väljer jag att inte dricka i dag, istället ska jag jobba och försöka lugna hjärnan.

Mirabelle G-S
tors, 2019-08-22 - 22:04

Läste ikapp litet i din tråd... Oj vad du har kämpat den senaste tiden. Kämpat och segrat. Grymt bra jobbat! Och vad modigt att du berättade för läkaren! Du är nog HSP. Synd att de inte utreder bara för att man utåt sett lever ett lyckat liv. Det har varit samma visa med min man. Han funkade för bra. Han sa till och med till dem att den enda anledningen att hans liv fungerar är en fru som stöttar upp och anpassar tillvaron. Det struntar vården i ? Den mycket frustrerade frun tycker däremot att litet Ritalin eller liknande kunde komma väl till pass...

Ensam1984
fre, 2019-08-23 - 08:22

Har suttit hela morgonen och lyssnat på ett avsnitt av alkispodden, den handlar om ensamhet. Det finns ju en anledning till att jag just kallar mig Ensam1984

Jag har kommit på, vilket känns stort, att jag för länge sedan förlikade med mig själv att jag alltid kommer vara ensam, inte ha en familj, vara oälskbar och aldrig kunna älska någon annan. Att jag är just Ensam. Jag är inte värd att få det, ja nån stans där inne så känner jag just så. Blir tårögd nu, hur kan man vara så elak mot sig själv? Det är gamla ord och handlingar som fortfarande sitter i.

Detta har som följd då blivit min sanning, en självuppfylld profetia. Och A ”hjälpte” mig att inte ifrågasätta utan glömma min ensamhet.

Jag vet helt ärligt inte om jag vill ha en egen familj, om jag kanske vill ha det för att alla andra har det, för att samhället säger att jag borde vilja ha det, för att fylla ett hål i mig eller... jag vet inte. Men det kanske inte spelar någon roll. Har ju levt ensam i princip hela mitt liv (ja förutom mina päron såklart) och det har ju inte funkat optimalt.

Älskar ju en show som heter Rupauls DragRace, och har sett många shower i storstaden med dem. Rupaul säger alltid: ” If you cant love yourself, how are you gonna love somebody else”. Och det är just det, måste ju älska mig själv först innan jag ens kan ägna en tanke åt någon annan. Men har ju inte ägnat en tanke åt någon annan på typ 8-10 år.

Jobbigt att skriva, jobbigt att leva

Femina
fre, 2019-08-23 - 08:35

Frågan är väl varför denna tanke hos dig blivit en självuppfyllande profetia? Har det hänt nåt särskilt tidigare i ditt liv som fått dessa tankar att gro eller är det något du bara känner? Tankebanor går att förändra, även om det är svårt. Tänk om du skulle försöka tänka tvärtom istället? Be en liten bön varje morgon om att få vara till nytta och glädje för andra människor. Försök sedan varje dag med små övningar att närma dig andra på ett otvunget sätt. Säg något till den bredvid dig i busskön! Eller till den bakom dig i kön på Ica. Vad som helst. Ta ögonkontakt med folk och tänk kärlek om alla du möter. Du behöver inte fortsätta leva ensam. Det finns många som du. ?