av Jen2019

Jen2019
tis, 2019-09-03 - 17:38

Hej känner att jag behöver skriva av mig.
Lite kort om min bakgrund är att jag började dricka/droga när jag fyllde 13 idag är jag 24 och har druckit i långa perioder sen dess.
Jag vet att jag är alkoholist/beroende men har så svårt att acceptera det att jag är alkoholist och beroende och har svårt att vänja mig vid tanken att jag aldrig mer kommer kunna dricka/droga. Det känns stundvis tråkigt för att alkoholen/drogerna gav mig den där tillfälliga kicken. Ibland känns det som att livet är slut för nu är jag nykter och går på AA..

Trots att jag aldrig har kul när jag dricker/drogar så romantiserar jag ofta tanken kring det.
Jag är också expert på att glömma hur det egentligen var och intalar mig själv ibland att det inte var så illa men det är ju inte sanningen.

Mitt i allt så har jag en extrem vilja att leva nykter/drogfri som jag tidigare saknat och kanske är det de som gör det extra tungt?Eftersom det lämnar ett extremt tomrum.

Och som vanligt när jag kliver av spökar beroendehjärnan och jag börjar dividera med mig själv om att jag kanske kan lära mig att kontrollera mitt drickande men jag vet att jag inte kan det och aldrig kommer kunna. Blir som ett inre krig med mig själv som jag är så trött på..

Adde
tis, 2019-09-03 - 19:06

skaffade ett gäng telefonnummer till aa-vänner som jag kunde använda mig av i början. Bara vetskapen om att jag hade den tryggheten hjälpte mig många gånger när det var tungt.

Crna macka
tis, 2019-09-03 - 20:30

Hej och välkommen,

Jag försökte sluta första gången någon gång när jag var runt 24 år, men klarade det inte för jag precis som du romantiserade alkohol och hela livsstilen som följer med. Det skulle ta vansinnigt många försök innan jag släppte den bilden. Så här i efterhand kan jag konstatera att jag var osäker och ville passa in. Vilket kan tyckas konstigt då jag nästan straffade ut mig från det normala livet.
Hur som kontentan är att jag fattar inte varför jag var tvungen att bli en bra bit över 40 innan polletten skulle ramla ner.
Men när jag väl bestämde mig så slutade kriget i huvudet. Mitt tips är ta ett beslut, ändra dig aldrig. Oavsett.

Överkonsumtion eller missbruk av alkohol och eller droger kommer ofelbart leda till att en människas liv går sönder. Jag vet det och har erfarit det. Livet är fantastiskt även när det är dåligt utan alkohol.

Mvh

Jen2019
ons, 2019-09-04 - 00:30

Tack för ditt svar det satte igång bra tankar i mig. Härligt att du hittade en nykter väg får jag fråga hur du gjort?

Crna macka
ons, 2019-09-04 - 21:35

Det fanns väl egentligen bara två vägar att gå, fortsätta att leva med alkohol och gå under eller sluta med alkohol och börja kämpa. Valde det senare och det har faktiskt inte varit speciellt svårt då jag bara bestämde mig. Förr höll jag på å velade, å det var hemskt. Tog även hjälp av sjukvården, mitt arbete fick även Campral utskrivet som jag tyckte fungerade bra. Går fortfarande på fest eller AW, men det bekommer mig inte att andra dricker. Blir snarare påmind varför jag inte gör det, nu förtiden känns det bara som att det verkar vara slöseri med tid. Läser ganska mycket i anhörigdelen för att påminna mig om hur jävlig alkoholen är och inte minst alla på forumet som försöker dricka mindre och nästan uteslutande misslyckad.
Det känns som om de tar återfallen och jag läser om det och känner, nej för f-n det är det inte värt.
Inte för att jag önskar min värsta fiende att vara problemdrinkare och inte kunna sluta.

Mvh

DenObekväme
sön, 2019-09-08 - 20:27

Tänkte någonstans bara tala lite om egna erfarenheter och kanske är det något som tilltalar eller väcker något i dig.

Jag hamnade hos en terapeut medan jag fortfarande drack. Jag skulle aldrig i hela mitt liv sluta dricka. Att det var den främsta anledningen till att hela mitt liv höll på krascha såg jag inte.

Trots att jag mådde skit, inte gjorde annat än sårade människor i min omgivning var helt obegripligt för mig. Det enda jag såg var den där kraftigt romantiserade bilden från när jag var ruggigt ung och satt på en uteservering med vänner. Allt var så oskyldigt då och vi sårade ingen.

Jag brukar välja att använda mig av att jag har ett beroende jag. Det är en del av mig och jag måste handskas med det så gott jag kan. Beroendejaget kommer att göra allt för att få mig att se dom där fina bilderna och minnas de få saker som är positiva så länge jag drack. Det första man måste göra är att börja ifrågasätta dom där minnena. Visst det var både trevligt och bra då..... Men. Det finns ett stort men. Det är inte sådär det ser ut. Det slutar i kaos. Vad som händer spelar ingen roll men jag tappar kontrollen och livet spårar ur om jag väljer att ge bort den kontrollen till alkoholen.

En annan sak jag tänker på är att man inte ska tänka så långt fram. Tänk inte att du ska inte dricka under hela ditt liv. Försök göra det hela lite mindre dramatiskt. Kanske du säger till dig själv på morgonen när du vaknar att just denna dagen tänker du vara nykter? Ju högre mål och mer press vi sätter på det hela desto tyngre känns det.

AA väljer sig av att tänka en dag i taget och det är ju där man måste börja.

Tidigt och ganska långt in i en nykterhet kan man försöka gå på möten. AA eller Na. Där får man iallafall möta folk med samma bekymmer. Alla möten är inte bra men man får försöka plocka ut dom delar man gillar och ta bort det man inte gillar. Det är nyktert och drogfritt och det är det vi behöver i början.

Jag undvek att gå på fester och ställen där folk drack i början. Just för att minska sug och den abstinensen som det skulle gett mig. Detta ska man nog göra just precis lite längre än man tänker. Saker som försenad abstinens med mera kan ställa till det.

Träning, äta ordentligt är ju såklart nyttigt det med. Jag hade dock jävligt svårt att göra något i lagom dos tidigt efter att jag blivit ren och då blir det lätt att man ersätter ett missbruk med något annat.
Visst, man kan låta det vara så precis i början men sedan titta på hur det verkligen är.

Annars så är det väl motiverande samtal, kanske regelbunden kontakt hos en alkohol och drogterapeut?

Hoppas att något var till nytta.