DenObekväme

Idag är jag helt nykter. Det har jag varit i många år nu och känslan just idag är att jag vill fortsätta vara det. Det är inget jag egentligen behöver fundera på nu. Det känns självklart.

Medans jag fortfarande var aktiv så började jag väl någonstans i bakhuvet inse att det var dags att förändra mitt leverne. Givetvis hade jag folk runtomkring mig som hjälpte mig att förstå det och jag mådde ju allt utom bra.

Jag åt inte bra, jag mest bara drack dagarna igenom och använde andra olika droger för att inte storkna helt. En sak mot ångest och ofta något annat för att orka mer.

Trots detta såg jag mig varken som en missbrukare eller alkoholist. En viktig del i det hela är dock att alkohol alltid varit huvudproblemet. Det andra användes främst för att underlätta eller göra så att jag klarade att dricka ännu mer.

Jag kommer aldrig glömma mitt första möte med vården. Hur stolt som helst var jag för att jag skulle gå dit. Jag hade iallafall gjort något. Så kändes det. Jag stålsatte mig så mycket jag bara kunde och hade full koll på vad jag skulle säga. Jag skulle aldrig i hela mitt liv sluta dricka, jag skulle återta kontrollen över det.

Sagt och gjort. Jag upprättade en plan i samråd med den jag träffade. Vi bestämde hur mitt drickande skulle se ut dom kommande veckorna. Vi kom överens om hur många tillfällen jag skulle dricka på och även hur många öl jag skulle dricka vid dessa tillfällen.

Jag minns fortfarande hur bra det kändes när jag gick ut. Jag tog iallafall ansvar sade jag till mig själv och jag trodde nog att detta skulle funka.

Veckan gick, jag följde planen och mängderna till punkt och pricka. "Jodå. Det går så otroligt bra" sade jag varje gång någon frågade trots att jag höll på falla isär varje gång burkarna började tog slut. Dessutom fick man dricka mängden så jävla fort det bara gick för att överhuvudtaget känna lite pirr i kroppen.

Det var bara en pers och en vecka full av ångest och lögner för mig själv att det gick så bra. Det blev bara en vecka. Veckan efter var jag tillbaka på noll och då skulle jag ju dessutom ta igen allt jag hade missat. Katastrof.

Jag tror någonstans att har inte ett beroende blivit alltför starkt och om inte beroendet har tagit full kontroll över ditt liv så kan du fortfarande återta kontrollen och dricka mindre men gränsen är hårfin och ska man göra det handlar det om full ärlighet mot sig själv. Börjar man rättfärdiga saker som händer och tummar på regler är man definitivt på hal is.

Något jag tänker på ofta är att man kan börja med att kolla om man klarar att vara nykter. Sätt upp ett mål och se hur det går. Längden är väldigt olika för alla men sätt ett rimligt mål så att du inte sätter ribban alldeles för högt och känner dig misslyckad om du inte klarar det.

Om du nu klarar målet. Försök tänka på hur du tänkt, kännt och mått under tiden. Många säger att man mått hur bra Som helst trots att man haft ångest, svettningar och suttit på sina händer för att inte skaka sönder. Ärlighet!

Dela ditt mål med någon här på forumet om du inte vill göra det med en vän eller partner. Följ gärna upp om dagligen till personen och återigen. Ärlighet. Personen här känner dig inte och vet inte vem du är.

Hoppas någon antingen får en tankeställare eller kanske iallafall börjar ifrågasätta en del.

Mörkertalet är enormt. Problemen mycket större än vi någonsin kommer förstå. Och behöver ni få ur er något eller vill säga något så använd mer än gärna tråden.

Inspirerande läsning! Men hur lyckades du hålla dig nykter? Jag faller gång på
Gång trots att jag lovat mig själv och andra att aldrig dricka mer! Efter en tid är det så lätt att intala sig själv att man inte har ett problem, det känns inte som ett okontrollerat sug utan man lurar sig själv att det är rn bra idé till och med. Vad var din ”hemlighet”?

DenObekväme

Där startar allt. Ett samtal till beroendecentrum eller socialtjänsten.

För mig var det 12 stegsbehandling som blev vändningen. Jag fick nytt fokus och insåg vad jag behövde jobba med.

.och beundran.
Jag är ju ny här, som du sett, och har kollat runt en hel del och sett att du är väldigt aktiv och stöttar många inkl mig.
Så läser jag det här, att du själv är nykter sedan flera år. Jag drar slutsatsen att du är här enbart för att hjälpa andra.
Vet inte vad jag ska säga som kan beskriva hur beundransvärd jag tycker du verkar vara!
/Soffi