Jag är tacksam för att jag är nykter...fick ett samtal igår kväll om att min äldsta dotter var full, så det var bara att sätta sig i bilen och åka och hämta henne.
Hon säger att hon bara hade druckit en öl, men lukten avslöjade att det var mer än så...är så glad att jag inte var full så jag kunde hämta henne.
Var också och bowlade med mina andra två barn igår...jag såg hur chockade som blev när jag frågade dom, jag brukar ju aldrig hitta på saker på en helg...så länge det inte inkluderade alkohol iaf, så det var jätteroligt att se deras miner.
Det känns som att jag håller på att hitta tillbaka till den person jag vill vara...personen som har varit försvunnen i så många år.
Fick även ett samtal från min mamma igår...alkoholdemens är ju en fruktansvärt skrämmande sjukdom, ibland när hon ringer så svamlar hon om allt möjligt konstigt, och ibland, som igår så låter hon helt frisk.
Jag vet ju att hon hon har en hjärnskada som aldrig kommer att försvinna...men när hon ringer och låter helt normal, då brjar jag tvivla..trodde jag hade accepterat allt efter det gågna året, men det får ta sin tid.

Idag är det tredje söndagen i rad som jag är nykter, jag känner mig ganska stolt och väldigt glad över att jag tog beslutet.
I överlag känner jag mig betydligt piggare, mer skärpt...kroppen känns inte riktigt lika pluffsig, och jag har mycket mer energi.
Men den största vinsten än så länge är faktiskt att jag känner mig glad....innan jag slutade dricka var allt verkligen becksvart....såg inget positivt i någonting...
Lever enligt regeln att dom alkolist så kan man aldrig lyfta första glaset...jag tänker inte heller lura mig själv, jag vet hur otroligt lätt det är att bara ge upp och börja dricka igen...men just nu trivs jag väldigt bra med att vara nykter☺

Allterbra

Bra kämpat, visst är det skönt att piggna till och tänka klart. Se ljusare på livet och må gott.
Lycka till vidare på din resa ?

Jag är så fruktansvärt less på att bråka med min dotter, har pratat med henne oändliga gånger nu om att hon röker och lik förbannat så hade hon rökt inne på sitt rum nu när jag kom upp och skulle be henne att diska. ...
Ibland känner jag bara att jag inte orkar. ...jag tänker inte dricka, men kunde jag skulle jag ha åkt hemifrån i några timmar bara för att få vara ifred....

Lugn bara lugn, det blir folk av dem allihop i slutänden. Vi må bli skalliga av att slita vårt hår över dessa egensinniga varelser som även kallas tonåringar, men de blir klokare vart eftersom. Det jag har lärt mig av resan är att när de börjar bli sexton sisådär så är det dags att släppa kontrollbehovet och coacha från sidlinjen. De gillar djupa samtal, men kan de spåra minsta fördömande så sätter de hälarna i backen och gör precis tvärtom. Så, öppenhjärtiga samtal, där du som lågaffektiv vuxen hjälper till med konsekvenstänket. Väljer du si, blir följden förmodligen så. Väljer du så, blir följden förmodligen... osv. Sedan ta ett stort kliv tillbaka och ha is i magen medans de gör sina val med öppna ögon och hanterar konsekvenserna. Förr eller senare väljer de behagliga konsekvenser framför obehagliga, för att de går på sina nitar och mognar i processen.

Har med två tonåringar här hemma en 14 o en 18 (killar båda) man kan tro att dom tror att dom bor på värsta all inclusive hotellet o inte en krona har dom betalt för det heller ?? förstår din känsla att man tjatar o säger samma sak om o om igen...man får bita sig i tungan o upprepa mantrat jag ska inte dricka något vin det är inte vört det...
Tryggt att höra av Mirabelle att det blir folk av dom ?? ja man hoppas ju o tror att man fostrar små bra människor men undrar hur dom tror att dom ska få mat i sig tvätta städa diska o hushålla med pengarna...den som lever får se! Styrkekramar till oss tonårsföräldrar vi behöver det ??

Jag behöver verkligen höra det där. ...tack för svaren!!
Jag vet ju att det kommer att bli bättre, men det är just den där öppna trotsen som gör mig tokig, men jag låg och funderade mycket igår kväll och jag bestämde att jag ska släppa på tyglarna, hon får ta eget ansvar och sen får jag se hur det går.
Vill bara att deras pappa ska sluta jobba och komma hem och hjälpa mig, men jag behöver bara hålla ut till på fredag, då kommer han hem.
En av anledningarna till att jag blev så upprörd är att hon umgås med yngre personer, och tydligen har hon någon som köper ut åt henne, och sedan ger hon vidare till dom...det tycker jag är väldigt fint gjort...men men, det var så och nu är nu. ...får bara hoppas att det blir bättre.

Och jag mår faktiskt bra....tänker på alko ibland men inte lika ofta som förut, det är nu jag måste börja vara på min vakt det vet jag, tycker det går lite för lätt än så länge. ..
Lite orolig inför helgen när gubben kommer hem, brukar alltid innebära att jag dricker som en galning, men inte den här gången, jag njuter så mycket mer av att vakna relativt pigg och att få må bra.
Fick höra att en av mina jobbarkompisar gjort bort sig på personalfesten....hann tänka två tankar...undrar om den personen mådde skit dagen efter, och vilken tur att jag valde att inte fara dit...
Jobbar hela veckan nu, så förhoppningsvis har jag annat att fokusera på än att dricka....men jag har känt att suget går minskat drastiskt som senaste dagarna...och det är jag glad över, och jag är stolt över mig själv att jag kämpar på☺

Eller egentligen kväll, har varit och ätit middag med några gamla jobbarkompisar ikväll.
Visste att dom skulle dricka så jag erbjöd mig direkt att jag kunde köra, blev sedan erbjuden en drink några gånger så till slut så jag att jag hade tänkt sluta dricka.
Ingen av dom sa faktiskt nånting om det...det är det jag älskar dom för, att dom tar en för den man är...blev också stolt över mig själv när jag vågade säga det rakt ut.
Hade iaf otroligt roligt ändå....som det känns just nu så var det mitt absolut bästa beslut att sluta dricka☺

Emala

Själv har jag inte skrivit här på några dagar.
Har druckit som vanligt efter min nyktra vecka. Dvs stora mängder... Det är som att benen styr sig själva till bolaget...
Är skitförbannad på mig själv, men är fast besluten att ta upp kampen igen!
Jag mådde ju så bra när jag var nykter.
Idag har jag druckit 1 liter vin och 4 starköl. Är just nu i det stadiet att jag desperat kräver MER!!! Men det finns inget mer att få tag på...
Hatar, hatar, hatar att vara salongsberusad (om ens det). Hellre vara spiknykter i så fall. Dricker jag inte tillräckligt mycket så får jag ett våldsamt begär efter mer... Det är anledningen till att jag inte klarar att trappa ner på alkoholen. Lättare att avstå som nykter, och aldrig dricka det första glaset.
Blir nog en sömnlös natt. Allt känns skit!
Jag har sedan länge erkänt att jag är alkoholiserad, förnekar det inte längre.

Nej, för mig gäller det att aldrig ta det första glaset...för jag vet att det kommer inte att stanna där.
Så där har det varit för mig också, jag har tvungen att dricka tills jag small av, annars kändes det fullkomligt meningslöst att dricka överhuvudtaget.
Tänker på alla gånger jag varit ensam med barnen och jag drack tills jag somnade...kunde ha hänt vad som helst med dom och jag skulle inte ha en aning.
Nej fy, då vill jag hellre ge dom tryggheten och vissheten att jag finns här för dom
Det är ganska konstigt hur det blir här i livet, och hur fullkomligt kidnappad hjärnan blir av alkoholen...man är ju helt ovetandes om hur det känns att verkligen må bra på riktigt...
Emala. ...kanske du behöver söka hjälp om du inte klarar att sluta på egen hand. ...jag hoppas och tror på att du klarar det här, du är betydligt starkare än vad du tror☺

Fantastiskt skönt att få sova ut imorse, och även fantastiskt att vakna på en lördagmorgon och må bra.
Var på bio igår med mina äldsta barn, tror det var flera år sen sist jag var på bio...tycker det är lite dyrt men om man jämför med vad det går kostat att dricka alla dessa år så....
Min jobbvecka har gått ovanligt bra, känner ju en helt annan sorts energi nu och jag känner mig inte lika sliten
..så jag har kunnat engagera mig mer.
Man blir verkligen totalt personlighetsförändrad av att ha alkoholproblem, för 3 veckor sen var jag fullkomligt slut i både kropp och själ, jag brydde mig inte om något annat än när nästa rus skulle komma...jag var bitter och deprimerad.
Nu känner jag mig pigg och glad, ser fram emot att göra saker, och jag känner levnadsglädje, jag vet att det kommer att komma svackor men förhoppningsvis är jag starkare i mig själv och kan hantera dom på ett annat sätt då ☺

Emala

Jag tror och hoppas ändå att jag kan sluta på egen hand. Mådde ju så bra när jag var nykter!
Vågar inte berätta för någon eller söka hjälp, vill inte bli anmäld till socialen med allt vad det innebär...
Dricka bara lite är meningslöst för mig.
Jag blir numera aldrig full på bröllop, fester etc. Jag dricker inte tillräckligt mycket helt enkelt. Och ibland så känner jag att det är bättre att avstå helt än att dricka måttligt och sen känna starkt begär efter mer...
Jag tänker också på de gånger jag varit ensam med barnen och de inte kunnat väcka mig... Den kvällen jag däckade i badrummet, slog huvudet i handfatet så att det gick sönder... Det var 4 år sedan.
Så pass illa har det inte varit på senare tid, men ändå..

Ja, huvva jag har utsatt mina barn och min make för så mycket skit. ...har verkligen betett mig som en idiot i många många år.
Helgen har varit nykter och bra, bio, barnkalas. ..idag for jag ut och cyklade en sväng. ..konditionen är urusel men ändå roligt att känna att man vill göra saker.
Också fantastiskt härligt att vakna nykter en söndag och veta att man klarat ännu en helg...det är så här jag vill leva mitt liv...att få må bra, bara vara glad och känna att man ger barnen den uppmärksamhet dom behöver☺

Sitter och funderar en del nu på morgonen, färgade håret och klippte mig igår, och jag kom på att det är flera år sen jag gjort det.
Har haft väldigt dålig självkänsla senaste åren och jag har nog hatat mig själv under åren som jag har druckit, mitt drickande har nog varit ett sorts sätt att straffa mig själv
Så att vakna en morgon och vilja göra sig fin är en väldigt välkommen men ovan känsla.
Märker också att det speglar av sig på min familj nu när jag mår bättre, tycker alla är lite gladare.
Jag är väldigt glad att jag tog beslutet att sluta, jag tänker kämpa för att fortsätta hålla mig nykter...för det känns verkligen som att det är först nu som jag har börjat leva...vill ta igen så mycket som jag har missat under åren när alkoholen har fått styra...nu vill jag ta över ratten och bestämma själv☺

Emala

Så underbart att kunna glädjas åt andra saker än alkoholen!
Jag vet inte när jag färgade håret senast, målade naglarna, sminkade mig, eller ens rakade benen..
Förstår inte hur min man stått ut...
Jag har trott att han inte märkt något, jag har druckit i smyg, och han har inget sagt... Men häromdagen grälade vi om något, minns inte vad det var. Men han tappade besinningen och skrek: du och din jävla ALKOHOL!!!
Jag är nykter nu, och kan som vanligt inte sova...

Emala

Jag är rätt ny här, så vet inte riktigt hur det funkar.
Vill diskutera och skriva av mig med andra i samma sits.
Ska jag starta en egen tråd eller hänga på här?

Endera kan du hänga här, jag är inne på forumet några gånger varje dag så svar får du garanterat...sen om det är så kloka svar är ju en annan fråga☺
Tycker det är sjukt hur mycket alkoholen förändrar och förstör för en, var ju bara tanken på nästa fylla som fanns i mitt huvud förut...barn och make fanns som bara med i bakgrunden.
Nu när jag varit nykter att tag så här saker ändrats drastiskt..tror att det handlar mycket om självförakt när man dricker som mest, och att man dricker för att döva känslorna, jag har haft jöttesvårt att sova i flera år...
Och drack för att kunna sova, nu förstår jag att det var alkoholen som gjorde att jag inte kunde sova ordentligt...men det är klart att nykterheten är annorlunda för alla...första tiden kan ju vara fruktansvärt jobbig för en del.
Än hur det är så vill jag inte tillbaka☺

Har varit en tröttsam dag, vet att jag inte sov tillräckligt inatt, så ikväll blir det en tidig kväll för mig.
Jag är tydligen väldigt känslig för stress, och jag har en jobbarkompis som alltid stressar upp sig och alla andra...vilket resulterar i att jag blir på dåligt humör.
Har försökt prata med henne om det här flera gånger, men jag tror inte att hon är medveten om det själv.
Men men....det värsta suget har lagt sig...nu känns det som att tankarna kan nudda vid att dricka och sen är det bra.
Är fortfarande livrädd för att hjärnan ska börja diskutera och tycka att det är okej att dricka nu, men samtidigt så mår jag så bra just nu och det vill jag inte byta bort mot nånting...jag tänker kämpa för att jag ska hålla mig nykter den här gången☺

Att dricka för självförakt. Där satte du huvudet på spiken. Det känns iof. att man drack (häftigt det är att skriva om sig själv i futurum) på precis alla känslor. Men just den, känner jag igen. Tiden bara löpte på och man liksom sopade problemen eller obehagligheterna framför sig, nu är det en stor hög, så det är mycket att ta tag i och reda ut samtidigt.

I vilket fall, jag är sjukt stolt och glad o dina vägnar, du har verkligen vänt på allt och tänk så långt du kommit på så kort tid, hade du kunnat ana det när du startade?

Kram