anonym23942

Har levt sunt sedan jag kom till insikt. Sjukskriven för utmattning /depression sedan årsskiftet. Blodprov visade då på hög alkoholkonsumtion dessutom. Fick mig att sluta “självmedicinera" vilket jag svart på vitt fick acceptera. Ta tag i och rannsaka. Vilket jag gjorde (gör). Kämpar på!
Har ägnat hela sommaren åt att läka. Dels från utmattning och alkoholkonsumtion men även från en aggressiv infektion.
Så plötsligt sitter jag här med mina (som jag inser) största triggers. Vinet finns i boxen på köksbänken.
Min kropp säger nej!
NEJ NEJ NEJ!!
Lyssnar på kroppen! ?
Analyserar varför övervägandet av att dricka ens finns kvar!!??
Inser att mina triggers finns närmre än vad jag tidigare trott.
Det gör väldigt ont att inse/se vissa bitar i livet.
Har blundat länge nog. Nykterheten har fått mig att se verkligheten. Men det gör ont. Så jävla ont!
Hellre ont än dövad dock.
? Styrka till alla er som kämpar därute!! ❤️

Ja, nykterheten verkar komma med tidvis smärtsam och ofta opraktisk klarsyn. Man blir medveten om vad som skaver i livet. Och man måste göra något åt skavet när man inte häller vin över skiten... Vad starkt att du kan ha en vinbox på köksbänken utan att dricka av den. Jag vågar inte ha någon alkohol alls hemma. Finns den så dricker jag den förr eller senare. Förmodligen förr. Välkommen till forumet!

anonym23942

Ja, när en inte kan döva sig med vinet så duggar insikterna tätt..
Ibland känns det övermäktigt och då är det svårt att låta bli. Har trillat dit ett antal gånger sedan årsskiftet. Tröstar mig dock med att min vin konsumtion i snitt varit enligt riktlinjerna. Vilket den definitivt inte var i höstas..
Boxen på köksbänken som min man envisas med att förnya alldeles för ofta, eftersom han inte anser sig ha några dryckesproblem, är såklart en enorm frestelse.
Det går mycket tankekraft och energi till att undvika den tyvärr. jag vill bli frisk och det argumentet vinner för det mesta!