av allt faller

allt faller
tis, 2019-09-17 - 10:35

I natt vaknade jag med panikångest över att allt, precis allt, faller mig ur händerna och det är bara mitt eget fel. Jag orkar inte mer. Jag har bedövat mig med alkohol under 15 mån tid nu och idag ska jag inte göra det. Dag 1 alltså.

Sofia
tis, 2019-09-17 - 15:07

Vilket starkt första inlägg och ett "nick" som summerar det som du känner, allt faller! Nu låter det som att du har kommit till en punkt där du inte orkar bedöva dig med alkohol mer, kanske har du börjat se fler och fler negativa konsekvenser av dina alkoholvanor över tid? Hur spenderar du denna dag 1? Har du några idéer om hur du ska göra för att bygga upp det som har fallit dig ur händerna, utan alkohol? Återigen, varmt välkommen hit!
Allt gott,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

allt faller
tis, 2019-09-17 - 18:19

Vad fint det kändes att få svar, tack. Detta är ju en totalt ensam bubbla av mörker annars. Usch vad deppigt det låter.

Ja, jag har sett många konsekvenser, större och större sådana. Framförallt orkar jag ju ingenting för att jag sover dåligt så jag skjuter upp precis allting. Har mängder med ångest, min ekonomi har blivit både direkt och indirekt lidande. Min hälsa i allmänhet.

Jag har inte orkat räkna på om min ekonomi på evigheter och idag öppnade jag åtminstone det locket.. kollade hur verkligheten egentligen ser ut. Kontaktade en mäklare för jag har uppenbarligen inte råd att bo som jag gör, något jag egentligen vetat länge. Erkände för min bästis att jag mår skit och känner mig väldigt ensam. Vågade inte berätta hur jag druckit och bedövat mig dock, för jag är så fylld av skam pga det.

Strulan65
tis, 2019-09-17 - 18:55

Bra att du berättat för din vän även om du inte berättat allt.
Det är inte fel att be om hjälp, men jag vet att det är svårt.
Men ett tips är att ta hjälp av vårdcentralen och få hjälp till någon att tala med.
I alla kommuner finns det alkoholterapeuter och kan bara varmt rekommendera det, bara få någon som hjälper en att sortera tankar är sådan hjälp.
AA har ju möten på de flesta platser i landet och att se att man inte ät själv är sådan styrka.
Så många kramar och styrka till dig ??

Pellis
ons, 2019-09-18 - 06:57

Vad bra att du har hittat hit! Här finns så mycket värme, behöver man bli peppad ja, då funkar det med. Se det som att du har tagit tag i din situation och klappa dig själv på axeln och ge dig själv cred för det. Himla bra gjort!

Kraaam

allt faller
ons, 2019-09-18 - 22:29

Jag har alltid trott att den dagen jag slutar dricka så det ett ”projekt” jag bestämmer mig för att påbörja. Som att man kickstartar en diet, börjar träna efter nyår.. förstår ni vad jag menar? Detta känns inte alls så. Jag gav liksom bara upp, orkade inte mer. Jag känner inget som helst jävlar anamma och det gör mig lite rädd. Kan man ta tag i en såhär stor sak utan jävlar anamma? Jag är ju bara trött, trött på mig själv och på den skitvardag jag satt mig i.

Talien
ons, 2019-09-18 - 23:02

De första dagarna för mig, för en månad kände jag också så. Uppgiven, orkade inte, ville inte. Slut. Det var ju just DET som gjorde att jag slutade dör och då. Senare kom kämpaglöden. Det är ju väldigt olika hur det ser. Du är nåt på spåret, att ge upp alkoholen är nåt bra ?
Det var absolut inte ett projekt för mig, det bara hände, en krasch... var inte planerat alls mer än att jag hade tänkt "dra ner lite" framöver.
Välkommen hit, det är ett bra ställe. Och lycka till!

allt faller
tors, 2019-09-19 - 18:39

Skönt att höra att någon annan startat med samma känsla av uppgivenhet och sen fått kämpaglöd.

Måste skriva av mig lite om se senaste månaderna för att kunna påminna mig själv om det sen, när suget kommer, för det lär det ju göra.

Jag skilde mig för 18 mån sen och första månaderna gick bara ut på att vinna tillbaks mitt ex. Jag tränade, åt nyttigt, gick i parterapi tillsammans med honom... ingenting av det var för min egen skull. Sen kom jag på att jag inte ville ha tillbaks honom - och då hände nåt. Det blev totalt tomt och jag visste inte var jag skulle göra av all tid. För att kunna fixa i min nya lägenhet behövdes ett par glas vin. Sen ytterligare ett par för att kunna somna. Jag dejtade en massa och lät killar behandla mig på sätt jag aldrig tidigare tillåtit. Ångesten över min nya tillvaro har bara blivit större och större och jag har egentligen inte tagit tag i att göra nånting för min egen skull. Varje natt vaknar jag med hjärtklappning och börjar fundera över saker som en vuxen människa borde ha koll på. Lovat mig själv att imorgon tar jag tag i de sakerna. Hur mycket skatt var det jag ska betala? Har jag tillräckligt med försäkringar? Sen kommer jag hem från jobbet med sån ångest över det jag ska ta tag i att jag känt mig tvungen att dricka vin igen. Och så slutar det med att jag skiter i allt och går och lägger mig. Det är verkligen så att allt är på väg att falla, det har inte gjort det än, men det svajar rejält och därför MÅSTE jag hålla mig nykter och frisk.

Vinäger
lör, 2019-09-21 - 15:31

Hoppas att du hittar din kämpaglöd. Bara att du en dag förstod att nu är det dags - innan allt faller - tycker jag är en bra början.

Lycka till!

Kram