av DetGårBättre

DetGårBättre
mån, 2019-09-23 - 09:34

Jag sänker garden. Jag tror mig kunna dricka utan att fastna i det för länge. Sveper en liter vin om fredagkvällen. Sen köper jag tre liter om lördagen och tänker, det här kan jag smutta på under två dagar. När jag vaknar om söndagen är det två glas kvar i boxen. Sen är det paniklösningar. Ner och köpa åtta stycken 3.5% och sen strax innan tio om kvällen köper jag ytterligare tolv stycken.

Det är kaos i huvudet. Måste avboka min tid hos sjukgymnasten och det känns för jävligt då jag verkligen behöver ta tag i dessa problemen också. Funderat nu på morgonen om jag skulle gå dit ändå. Jag är väl inte så jävla full? Tankarna om att systemet öppnar snart och att jag kan köpa vin är påtagliga.

Alkoholen är fan inget att leka med alltså. Hur fan lyckas jag?

Vet knappt varför jag skriver. Kanske för att göra andra uppmärksamma på vad som väntar ifall man släpper sin gard!

JoYo
mån, 2019-09-23 - 09:49

När man tror man kan dricka. Det går utför. Jag är där nu. Dag 1. Ger jag upp nu så går jag till systemet efter jobbet och fyller på i min gömma. Men det går bara utför. Det är bättre att vi står ut med ångesten. Det blir bättre med nykterhet. Oavsett hur vi faller ska vi inte ge upp. Vi ska klara det här! Skriv av dig!
Strax ska jag till min terapeut. Kan ju inte gå där och supa. Måste ta mitt ansvar nu.
Häng på nu! Styrka till dig!!

DetGårBättre
mån, 2019-09-23 - 11:02

Jahopp! Systemet öppnar 10.00 för oss alkoholister! Det är inte första gången jag står där med en promillehalt över 1.00 och ska köpa vin. Kanske inte sista gången heller. Snabbar mig hem, skamsen med boxen i näven. Snabbt in, slänger av skorna och in på mitt rum. Sen öppnar jag vinet och häller upp ett glas. Dricker - spyr upp det hela. Upp med ett nytt glas. Det fick jag behålla. Tankarna om hur jag tar mig ur helvetet spökar. Ledsen att jag hamnade här igen. Sviker så jävla många människor.

Sofia
tis, 2019-09-24 - 15:04

Det låter som att alkoholen just nu tar alldeles för stor plats i ditt liv och får dig att missa saker som du egentligen värderar. Du känner att du sviker många runtom dig och är ledsen att vara där du är, igen. Har du några tankar om hur du vill ta dig ur det här mönstret? Vilken typ av stöd är du beredd att ta emot, om något? Tidigare har du haft det väldigt tufft när du har varit utomlands, men nu tolkar jag det som att du är tillbaka i Sverige igen och därmed har större möjligheter att söka vård/stöd om du skulle vilja. Det är såklart helt upp till dig, men det låter som att du inte är inne på en så bra väg just nu.
Ta hand om dig!
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Mirabelle G-S
tis, 2019-09-24 - 19:15

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Är inte bästa personen att ge råd. Det vet vi ju redan att jag inte har den blekaste om hur man trappar ner säkert, eller hanterar riktig abstinens ? Men jag tänker på dig och önskar så att du ska lyckas bli fri och hålla dig fri...

DetGårBättre
tors, 2019-09-26 - 01:58

Tack för svaren. Jag drog iväg till Beroendecentrum och blev inlagd tack och lov. Blåste 1.77. Men svårigheter med sömnen nu.

Fått en uppgift att skriva ner prioriteringar i hur jag ska hålla mig nykter.

Men nu strulat försäkringskassan igen. Hux flux kom det inga pengar. Undrar om jag pratat med dom fyllan och sagt något olämpligt.

Nu följer jag i Per Holknekts fotspår.

Jag är ju i behov av hjälp och är beredd på att ta emot den hjälp jag kan få.

Åter igen tack för era fina kommentarer.

DetGårBättre
tors, 2019-09-26 - 18:28

Ja, bara blicka framåt nu! Ta en sak i sänder. Ha en plan att följa. Att verkligen följa upp och minimera riskerna. Säga till mig själv att jag är värdefull. Inte släppa ha den utan.att hela tiden.påminna mig.

Mirabelle G-S
lör, 2019-09-28 - 10:52

Hejhej! Tänker på dig och hoppas att du inte lider helvetets kval just nu... Att de tar väl hand om dig där du är... Själv romantiserar jag vineriet just nu i min tankevärld, men jag vet att det är just tankar, och att de snabbt kan leda till katastrof om de omsätts i handling. Läste just ett inlägg du skrev i någons tråd, om hur ”trevligt” det är att hälla upp första glaset och spy upp det, för att man måste, och sedan ett till som spys upp... Det var avskräckande... Kram

DetGårBättre
mån, 2019-09-30 - 23:09

Jag skickades ju hem i fredags och drog på kvällen iväg på två stycken AA-möten. jag måste verkligen göra allt nu för att inte rasera mer av det jag byggt upp under så lång tid. Även om jag mår dåligt och har andra bekymmer ska det inte vara någon anledning att dricka. En vecka dock som inte gick riktigt som jag tänkt men det mesta har löst sig exakt som jag hoppades. Försäkringskassan hade bara ett systemfel (om de nu inte ljög), så det har löst sig.

På beroendecentrum blev det mycket väntan mellan måltiderna men jag hade snabbt aptit. Brukar aldrig ha problem med den och det har både sina för- och nackdelar ;) Fick en del stesolid och hanterade den värsta ångesten hyfsat med hjälp av den.

När de skickade hem mig tyckte de på fullaste allvar att jag skulle komma tillbaka lördag, söndag, måndag, tisdag, onsdag samt torsdag för att hämta mer stesolid och annat "skit" att käka. Ifrågasatte det hela och sa att jag känner min kropp rätt bra och jag tror inte ens jag kommer tillbaka dagen efter för mer. Jag mådde tillräckligt bra och jag äter inte piller i onödan. Läkaren tyckte inte det lät bra men förklaringen var att de gick efter ett schema "som gällde alla". När slutade individuella bedömningar här i samhället? Jaja, jag ska inte vara arg på det för jag gick inte dit om lördagen - även om tanken slog mig att jag skulle hämta allt jag kunde och ev ge till någon som behövde det men det hade tagit för mycket tid :)

Var några dagar där jag var trött och återhämtade mig hemma - även om jag var iväg på möten även om lördagen. I går stannade jag dock hemma men idag var jag iväg på möte igen. Imorgon hade jag tänkt det men då är det stavfinal i VM så jag vet inte. Träffar ju en alkoholterapeut om dagen så det får väl räcka.

Funderat mycket på att känslan inte var lika dan nu som när jag slutade för två år sen. Men idag fick jag en jävla känsla att jag ska fan sluta med den här skiten. Oavsett om det är en genuin vilja inifrån eller inte. För jag vill inte dricka faktiskt. Jag kanske vill ibland (för känslan ska jag inte tro den är försvunnen). Men det här miserabla livet ska jag inte tillbaka in i - även om det överlag inte raserats så mycket. Mest hemska nätter och dagar och abstinens och spyor under kortare tid.

Jag försöker ta riktning och hoppas att veckan blir så bra som jag tror den kan bli med mina möten. Energin åker upp och ner. Ena sekunden tänker jag starta en blogg/pod medan jag nästa enbart vill ligga i sängen och glo på serier. Jag måste ta det lugnt och ta små steg oavsett vart jag landar i framtiden. Men en vilja som är stark har infunnit sig och det är tack vare att mycket omkring blivit bra - t ex det ekonomiska etc.

Märker även att jag försöker hjälpa mig själv genom att hjälpa andra. Det känns som jag blir mer levande då.